Förbudet gäller oavsett om samtycke har lämnats eller inte. Om man är bosatt i Sverige är det även olagligt att genomföra ingreppet utomlands, även om det utförs i ett land där det inte är förbjudet. Sedan maj 2020 finns ingen preskriptionstid för könsstympning som begåtts mot barn. Könsstympning kan ge fängelse i lägst två och högst sex år. Är brottet grovt, döms man till fängelse i lägst fem och högst tio år.
Lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor – Sveriges riksdag
Barnkonventionen
Könsstympning av flickor och kvinnor är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och mot barns rättigheter. Rätten till kroppslig integritet kommer till uttryck i artiklarna 19, 24 och 37 i FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, som är lag i Sverige sedan den 1 januari 2020. Barnkonventionen innehåller juridiskt bindande åtaganden som är kopplade till avskaffande av skadliga sedvänjor som könsstympning.
Lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter – Sveriges riksdag
Anmäla till socialnämnden
Myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten och de som är anställda där är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det gäller oavsett om deras verksamhet riktar sig till barn eller inte.
Anmälningsskyldigheten gäller också personal som arbetar med barn och unga i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet eller i annan sådan verksamhet på hälso- och sjukvårdens eller socialtjänstens område. Anmälningsskyldigheten gäller också till exempel personal i tandvården, förskolan, skolan och kriminalvården.
Anmälan till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa –Socialstyrelsen
Socialtjänstlagen (2001:453) – Sveriges riksdag
Internationella överenskommelser
Könsstympning av flickor och kvinnor är en fråga som handlar om kränkning av mänskliga rättigheter och barns rättigheter. Det är också en hälsofråga för många barn och kvinnor.
En grundläggande regel i vårt rättssystem är att alla människor ska skyddas mot kränkningar av sin kroppsliga integritet. Detta uttrycks i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. FN har arbetat specifikt mot könsstympning sedan 1970-talet.
Därutöver finns flera internationella överenskommelser och samarbeten som Sverige åtagit sig att följa och delta i. Exempel på sådana är Istanbulkonventionen från 2014, Agenda 2030 och flera olika initiativ inom EU.