Behandling efter könsstympning

Hälso- och sjukvårdslagstiftning

Vilken vård som ska ges regleras i flera olika lagar, beroende på om flickan eller kvinnan är folkbokförd i Sverige eller är nyanländ. Bestämmelser om vård för dem som är bosatta och folkbokförda i Sverige finns bland annat i hälso- och sjukvårdslagen och patientlagen. Vård till dem som är asylsökande eller som saknar nödvändiga tillstånd regleras i lagen om hälso-och sjukvård åt asylsökande med flera och i lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. 

Hälso- och sjukvårdslag (2017:30)

Patientlag (2014:821)

Lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m. fl.

Lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd – Sveriges riksdag

Vård, behandling och bemötande

I det här avsnittet ges kort information om vård och behandling efter könsstympning. Texten baseras på innehållet i Socialstyrelsens kunskapsstöd Kvinnlig könsstympning – ett stöd för hälso- och sjukvårdens arbete.

Information, stöd och råd

Den inledande kontakten består av samtal med kvinnan och bör innehålla information om vilken behandling som kan vara aktuell utifrån hennes situation. Samtalen behöver också innehålla stöd och råd för hur den fortsatta vården bäst planeras och om det behövs remiss till specialist.

Kirurgiska åtgärder

Det kan behövas kirurgiska åtgärder för att minimera besvär och öka livskvaliteten efter tidigare könsstympning. Flera specialister kan behöva delta och samverka i vården runt kvinnan, exempelvis gynekolog, urolog och plastikkirurg men även psykolog, kurator eller psykiater.

Öppningsoperation

Komplikationer och långvariga besvär hos kvinnor som blivit utsatta för infibulation (faraonisk könsstympning) kan lindras av en öppningsoperation (defibulering). 

Innan operation är det viktigt att ta reda på kvinnans egna önskemål och förväntningar. Informera om hur ingreppet går till. Om patienten accepterar kan det ibland vara lättare att förklara med hjälp av bilder eller en spegel i samband med undersökningen. Begreppet ”öppning” kan uppfattas negativt av en del kvinnor eftersom det skapar en bild av exponerat underliv.

Öppningsoperation kan ske även under graviditet och förlossning. Redan under graviditeten är det därför viktigt att kunna ge kvinnan adekvat information så att kvinnan och barnmorskan tillsammans kan avgöra vad som är bäst för just henne.

Öppningsoperation barn och unga

En sammanvägning av fysiska, psykiska och sociala komplikationer hos en flicka som är könsstympad med infibulation bör tas in i bedömningen inför en kirurgisk åtgärd. Samtycke från flickan krävs, och i vissa fall vårdnadshavarnas, beroende på flickans ålder och mognad.

Klitorisrekonstruktion

Rekonstruktion av klitoris kan leda till minskad smärta och bättre sexuell funktion, men det är i dagsläget inte vetenskapligt säkerställt. En del patienter upplever inte förbättrad sexuell funktion. Eftersom kvinnan kan ha stora förväntningar på operationens effekter behöver hon få saklig information om vilka förutsättningar som finns.

Rådgivning i frågor om sexualitet

Sexuell lust är en komplicerad sammanvävning av kroppsliga, sociala och kulturella omständigheter och erfarenheter. För kvinnor som utsatts för könsstympning finns möjligheter att få rådgivning i frågor som rör sexualitet. Det är ofta en viktig del av behandlingen.

Specialistmottagningar

I Sverige finns två etablerade specialistmottagningar som erbjuder vård och behandling till flickor och kvinnor med erfarenhet av könsstympning. Det är Amelmottagningen i Stockholm och Vulvamottagningen i Göteborg. Det finns även specialistkunskap i andra delar av landet. Man kan söka i sin region vid behov av att kontakta specialist.

Andra aktörer som ger information och stöd