Socialtjänstens ansvar i samband med könsstympning

Vid misstanke om kvinnlig könsstympning har socialtjänsten ansvar att vidta olika åtgärder. Att socialtjänsten utreder behovet av skydd och stöd är centralt, men det kan också bli aktuellt att polisanmäla misstanke om brott samt att ansöka om utreseförbud. Åtgärderna har olika syften och ibland behövs samtliga åtgärder då de kan komplettera varandra.

Kvinnlig könsstympning är en typ av våld och det är därför socialtjänstens ansvar att förebygga och bekämpa könsstympning samt stödja flickor och kvinnor som utsatts för könsstympning. Kvinnlig könsstympning kan utgöra en del av hedersrelaterat våld men kan också förekomma utanför en hederskontext. Oavsett sammanhang är kvinnlig könsstympning alltid en form av våld mot flickor och kvinnor. Flickor och kvinnor som har utsatts för könsstympning kan ha hälsoproblem och kan behöva få hjälp att söka vård.

Att förebygga kvinnlig könsstympning

Socialnämnden ska bedriva uppsökande verksamhet och annat förebyggande arbete för att förhindra att barn och unga far illa. Det kan till exempel göras genom förebyggande samtal med nyblivna föräldrar och information om att kvinnlig könsstympning är olagligt i Sverige.

Att förhindra kvinnlig könsstympning

Socialnämnden ska verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden och i nära samarbete med hemmen främja en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och unga. Vidare ska socialnämnden utan dröjsmål inleda en utredning när socialnämnden fått kännedom om något som kan föranleda en åtgärd av nämnden. Om ett barn riskerar att utsättas för kvinnlig könsstympning kan socialnämnden vidta åtgärder som förhindrar ingreppet, till exempel genom ett utreseförbud eller en polisanmälan.

Att stödja och hjälpa våldsutsatta

Till socialnämndens uppgifter hör också att verka för att den som utsatts för brott samt att hans eller hennes närstående får stöd och hjälp. För att ge flickor och kvinnor som utsatts för könsstympning det stöd och den hjälp de har rätt till behöver socialtjänsten till att börja med identifiera deras behov. Det kan till exempel göras inom en utredning som föranletts av en anmälan om oro.

Viktigt att vara lyhörd

I sin utredning och vid samtal med barn behöver den yrkesverksamma bedöma och anpassa samtalet till hennes ålder och mognad.

När det gäller könsstympning är det också viktigt att vara lyhörd för vilket begrepp flickan eller kvinnan föredrar. Det kan till exempel vara könsstympning, omskärelse eller traditionen.

Frågorna kan även behöva gälla om flickan eller kvinnan har varit utsatt för andra övergrepp. De kan vara begränsningar i hennes liv såsom kontroll, hot om våld och hot om tvångsäktenskap.

Inom socialtjänsten behöver man vara medveten om att kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet är ett kännetecken för hedersrelaterat våld och förtryck. Denna kontroll är starkt knuten till kollektivet, det vill säga familjen eller släkten. I fokus står föreställningar om oskuld och kyskhet. Familjens rykte och anseende är beroende av flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende kring dessa ideal.

Könsstympning kan vara både tabubelagt och känsligt och det är därför viktigt att skapa ett tryggt samtalsklimat som underlättar för flickan att berätta om könsstympning. Flickan eller kvinnan kan sakna ord både för ingreppet och kroppsdelarna eftersom det ofta inte är tillåtet att benämna könsorganen. Det kan också vara förenat med skuld, ångest och skam.

Att prata om könsstympning kan vara svårt även för yrkesverksamma och ställer särskilda krav på att hitta vägar som gör att flickan kan sätta ord på det som har hänt. När socialtjänsten träffar en flicka som riskerar att utsättas eller som redan har utsatts för könsstympning är det viktigt att ta hänsyn till flickans utsatta situation.

Kvinnlig könsstympning – ett samtalsstöd för socialtjänsten – Socialstyrelsen

Om könsstympning, sida inom detta tema

Samtal med barn, tema på Kunskapsguiden

Behov av hälso- och sjukvård

Om en flicka eller kvinna utsatts för könsstympning kan hon behöva hjälp med att få kontakt med vården. Socialtjänsten kan till exempel lämna kontaktuppgifter till en specialistmottagning för könsstympande flickor och kvinnor, ringa samtal för att få kontakt med vården eller följa med flickan eller kvinnan till vården.

Könsstympning av flickor och kvinnor – Socialstyrelsen

Att utreda flickors behov av skydd och stöd

Socialnämnden har ett långtgående utredningsansvar när det gäller barn som kan behöva skydd eller stöd. Det ansvaret kan till exempel gälla när en flicka riskerar att utsättas för könsstympning eller efter en könsstympning.

Av socialtjänstlagen, SoL, framgår att socialnämnden är skyldig att utan dröjsmål inleda en utredning när nämnden genom en ansökan, anmälan eller på något annat sätt fått kännedom om något som kan kräva en åtgärd av nämnden. Det betyder att socialnämnden behöver överväga om en utredning ska inledas om nämnden får kännedom om att en flicka har utsatts för eller riskerar att utsättas för könsstympning. Ansvaret gäller även i de fall då en könsstympning har skett utomlands.

När en anmälan gäller barn ska socialnämnden genast även bedöma om barnet eller den unga är i behov av omedelbart skydd.

Det kan även vara viktigt att ta ställning till om ytterligare utredningar behöver göras, till exempel om det finns risk för könsstympning hos yngre systrar. Eftersom kvinnlig könsstympning kan vara ett av de specifika uttrycken för hedersrelaterat våld och förtryck finns det anledning att undersöka om utredningen ska utökas med frågor om hedersproblematik.

I en hederskontext kan risken för våldsutsatthet öka om en vårdnadshavare får kännedom om att barnet är i kontakt med myndigheter eller om vissa uppgifter som barnet har lämnat. Därför är det viktigt att agera ytterst försiktigt i kontakt med vårdnadshavare där det misstänks utsatthet för hedersrelaterat våld.

Bedömning av hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i nära relationer – Socialstyrelsen

Länsstyrelsen Östergötland har tagit fram ett så kallat könsstympningspass som beskriver att traditionen är olaglig i Sverige, skadlig och kan ge negativa hälsokonsekvenser. Dokumentet kan ge föräldrar stöd att stå emot starka åsikter om traditionen.

Om könsstympningspass – Länsstyrelsen Östergötland

Om det finns vetskap eller misstankar om att föräldrar är på väg att låta könsstympa sin dotter behöver socialtjänsten överväga om det finns förutsättningar för att fatta beslut om ett omedelbart omhändertagande enligt lagen om vård av unga, LVU.

Ansök om utreseförbud vid påtaglig risk för bortförande utomlands

I LVU finns särskilda regler som syftar till att förhindra att barn förs utomlands för att ingå barnäktenskap eller genomgå kvinnlig könsstympning. Socialnämnden ska ansöka om utreseförbud om det finns en påtaglig risk för att barnet förs utomlands, mot eller med egen vilja.

Ett utreseförbud beslutas av förvaltningsrätten. I vissa brådskande situationer kan det bli nödvändigt för socialnämnden att ingripa akut. I ett läge när beslut om utreseförbud inte hinner fattas av domstol får socialnämnden besluta om ett tillfälligt utreseförbud.

Utreseförbudet syftar till att förhindra en planerad könsstympning och eftersom förberedelse och försök till könsstympning också är ett brott finns det anledning att även överväga en polisanmälan.

Meddelandeblad nr 4/2020 Utreseförbud och barnäktenskapsbrott m.m. – Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet – Socialstyrelsen

Polisanmäl misstanke om brott mot barn

Könsstympning är ett brott som ska utredas av polisen. Sekretess hindrar inte socialnämnden från att polisanmäla misstanke om vissa brott mot någon som inte fyllt 18 år. Det gäller bland annat könsstympning. Om det finns en misstanke om att barnet har blivit könsstympat eller att det pågår förberedelse för en könsstympning bör socialtjänsten, skyndsamt göra en polisanmälan, om det inte strider mot barnets bästa. 

Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2014:6) Handläggning av ärenden som gäller barn och unga

Könsstympning.se – en webbplats om könsstympning

Webbplatsen ska öka kunskapen om könsstympning, förebygga brottet och få fler utsatta flickor och kvinnor att söka vård. Den riktar sig dels till yrkesverksamma som möter personer som utsatts eller riskerar att utsättas, dels till personer som själva blivit utsatta eller riskerar att utsättas, samt till närstående. Webbplatsen har tagits fram av Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck i samverkan med Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Myndigheten för stöd till trossamfund, Polismyndigheten, Socialstyrelsen och Åklagarmyndigheten.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.