Om könsstympning

Varje år riskerar cirka tre miljoner flickor att utsättas för någon slags ingrepp i de yttre könsorganen. I Sverige är könsstympning av flickor och kvinnor förbjudet. Om man är bosatt i Sverige är det även olagligt att genomföra ingreppet utomlands. Socialstyrelsen uppskattar att cirka 68 000 flickor och kvinnor i Sverige har utsatts för någon form av könsstympning innan de kom hit.

WHO uppskattar att drygt 200 miljoner flickor och kvinnor är könsstympade i världen. Majoriteten finns i Afrika men det förekommer även i Mellanöstern och Asien. Enligt WHO är majoriteten av flickor som könsstympas under 15 år. Sedan mitten av 1990-talet har flera länder i Europa, Australien och Afrika förbjudit kvinnlig könsstympning i lag. Straffet varierar mellan sex månader upp till livstids fängelse.

Könsstympning kan förekomma i en kontext av hedersrelaterat våld och förtryck, där kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet är ett centralt inslag. Hur flickor och kvinnor beter sig visar hur ärbar familjen är enligt denna föreställning. Det finns olika kontrollsystem för att flickors oskuld ska bevaras och för att inga rykten ska kunna uppstå som kan äventyra familjens ärbarhet. Det kan till exempel vara att flickan inte får delta i sammanhang som är könsblandade och inte röra sig ute i samhället utan en manlig släkting. Det kanske mest drastiska instrumentet för att utöva sådan kontroll är könsstympning.

Därtill kan könsstympning även förekomma i andra sammanhang, såsom att ingreppet ingår i en tradition som har genomförts så länge att den fortsätter utan ett ifrågasättande, att man tror att ingreppet är nödvändigt av hygieniska skäl, eller /och att kvinnor som inte är omskurna har svårt att hitta en partner och gifta sig.

I både hälso- och sjukvården och socialtjänsten är det viktigt att uppmärksamma dessa flickors hela livssituation. Ett bra mötande spelar stor roll.

WHO:s definition av kvinnlig könsstympning

Sedan 1997 delar WHO könsstympning in i fyra olika grundtyper:

  • Typ 1: Förhuden på klitoris och/eller delar av, eller hela den synliga delen av klitoris skärs bort.
  • Typ 2: Delar av – eller hela den synliga delen av klitoris skärs bort, tillsammans med hela eller delar av de inre och/eller yttre blygdläpparna.
  • Typ 3: De yttre eller inre blygdläpparna sys ihop så att vaginalöppningen blir mindre. Endast en liten öppning lämnas för att släppa igenom urin och mensblod. Typ 3 kan både innebära att klitoris lämnas intakt eller att delar eller hela den synliga delen och/eller förhuden på klitoris skärs bort.
  • Det finns också en fjärde typ som kan vara olika variationer av de beskrivna typerna 1–3 eller andra liknande procedurer som ”prickning”, där klitoris skadas med ett vasst föremål.

Typ 1, 2 och 4 (alltså blandtypen) är de vanligaste typerna av könsstympning i världen. Vid en klinisk undersökning är ofta gränserna mellan de olika typerna av ingrepp oklara. Det kan därför finnas svårigheter med att fastställa vilken typ av ingrepp som egentligen har gjorts.

Informationsblad med illustrationer av olika typer av könsstympning – Socialstyrelsen

Tusenårig tradition

Könsstympning av flickor och kvinnor är en tusenårig tradition. Den förekommer i flera länder i Afrika samt i några länder i Mellanöstern och Asien. Ingen vet med säkerhet hur och varför traditionen uppstod. Men det anses ofta vara ett sätt att kontrollera flickors och kvinnors sexualitet och heder som det skapats olika myter och kulturella sedvänjor kring. Ingreppet uppfattas ofta som socialt viktigt för att en flicka ska vara ren och oskuld vid giftermål. I vissa länder handlar det om en rit för att gå från barn till vuxen.

Könsstympning av flickor och kvinnor är inte en religiös tradition utan förekom redan före både kristendomen och islam. Sedvänjan omnämns inte i någon religiös skrift utan förekommer bland både kristna, muslimer och animister och är alltså inte en religiös plikt. I Sverige har ledare inom de flesta trossamfund inklusive Sveriges Imamförbund tagit avstånd från sedvänjan i alla dess former.

Traditionellt utförande

Könsstympning utförs vanligen av en äldre kvinna utan formell utbildning. Djupare kunskap om anatomi, kroppsfunktioner och aseptik saknas ofta. Ingreppet utförs ofta med en kniv, glasbit eller ett rakblad. Vid typ III sys öppningen ihop med hjälp av tråd eller fästs med taggar. I vissa länder utförs ingreppet i grupp. När läkningen är klar förekommer festligheter och firande, och flickorna får presenter.

En trend är att det blir vanligare att utbildad hälso-och sjukvårdspersonal utför könsstympning, vilket beskrivs som medikalisering av WHO. Faran för akuta komplikationer minskar, men risken är att det kan leda till ökad acceptans och underminera det arbete som görs för att eliminera kvinnlig könsstympning. WHO tar starkt avstånd från den här utvecklingen i sin helhet.

Könsstympning.se – en webbplats om könsstympning

Webbplatsen ska öka kunskapen om könsstympning, förebygga brottet och få fler utsatta flickor och kvinnor att söka vård. Den riktar sig dels till yrkesverksamma som möter personer som utsatts eller riskerar att utsättas, dels till personer som själva blivit utsatta eller riskerar att utsättas, samt till närstående. Webbplatsen har tagits fram av Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck i samverkan med Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Myndigheten för stöd till trossamfund, Polismyndigheten, Socialstyrelsen och Åklagarmyndigheten.

Webbutbildning om könsstympning av flickor och kvinnor

Könsstympning av flickor och kvinnor är en webbutbildning som i första hand vänder sig till dig som är sjuksköterska, barnmorska eller läkare och som dagligen möter flickor och kvinnor som har blivit eller riskerar att bli könsstympade. Utbildningen är framtagen av Socialstyrelsen i samråd med Länsstyrelsen i Östergötland, Sveriges Kommuner och Regioner, Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi (SFOG), Svenska Barnmorskeförbundet.

Digital samlingsplats: Stöd i arbetet mot könsstympning

Jämställdhetsmyndigheten tagit fram en digital tjänst för att stötta myndigheter och andra aktörer som arbetar mot könsstympning av flickor och kvinnor. Den samlar material och produkter som har tagits fram av olika aktörer. Utforska tjänsten genom att filtrera fram vad du själv är intresserad av.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.