Det kan kännas svårt att tala om könsstympning av olika skäl, till exempel
- bristande kunskap
- osäkerhet kring när det är relevant att fråga
- rädsla att frågan uppfattas som diskriminerande
- osäkerhet kring vad man ska göra med svaret
- känsligt att tala om starkt kulturellt präglade frågor
- könsstympning känns tabubelagt
- språksvårigheter.
Om du misstänker att en flicka eller kvinna är könsstympad kan det vara viktigt att utreda hur det förhåller sig. Förutsatt att det är relevant för besöket kan du fråga om födelseland, om hon är född i Sverige och eventuellt om föräldrarnas födelseland.
Frågan om könsstympning är tydligt relevant i sammanhang som handlar om sexuell hälsa och sexualitet som vid familjeplanering, mödrahälsovård och ungdomsmottagning. Det gäller också om kvinnan söker för besvär som kan relateras till könsstympning. Frågan kan även vara relevant om kvinnan söker hjälp med anledning av psykiska eller psykosociala problem.
Samtalsstöd om könsstympning för barnmorskor – Amelmottagningen, Södersjukhuset
Helhetssyn och bemötande
Det är viktigt att fokusera på flickan eller kvinnans hela livssituation. Ett gott bemötande har avgörande betydelse för vårdens och omsorgens kvalitet. Empati och relevanta kunskaper inom området är en bra början.
Använd det begrepp individen föredrar
Var lyhörd för vilket begrepp som flickan eller kvinnan föredrar. Någon föredrar könsstympning, medan andra tycker att omskärelse eller traditionen är ett bättre uttryck. En del uppfattar begreppet omskärelse som bagatelliserande eller att frågan lindas in. Vissa tycker att könsstympning är ett starkt nedvärderande ord och känner sig inte stympade. Ibland kan flickan eller kvinnan föredra att använda tecken istället för ord.
Språksvårigheter
Om flickan eller kvinnan har ett annat hemspråk än svenska kan en tolk behövas i mötet. En kvinnlig tolk kan vara att föredra. Det är viktigt att använda en tolk som är neutral i relation till parterna och som den utsatta flickan litar på. Det är ofta inte lämpligt att använda en anhörig som tolk.
Språket i sig kan vara ett hinder då vissa ord kanske inte finns i alla språk och det kan vara svårt att översätta.
Respektera också kvinnans eventuella önskemål att avstå från information.
Att tänka på vid den gynekologiska undersökningen
Vid undersökning av en kvinna som är könsstympad kan det vara extra viktigt att visa varsamhet. Hon kan ha upplevt både fysiskt och psykiskt trauma i samband med ingreppet. Kvinnan kan vara rädd för att den som undersöker henne inte har kunskap om könsstympning.
Palpation och användande av spekulum kan bli smärtsamt och obehagligt för kvinnan. Om slidmynningen är täckt av hud kan det ibland vara bättre att avvakta gynekologisk undersökning tills kvinnan har fått hjälp med öppningsoperation.
Kulturella aspekter
Transkulturell medicin innebär att reflektera över både patientens perspektiv och vårdens. Transkulturell omvårdnad omfattar individens förutsättningar för hälsa, reaktioner på och upplevelser av sjukdom eller ohälsa samt olika effekter av vård och behandling.
Bemötande av flickor och kvinnor
För en del unga flickor kan det vara svårt att börja prata om könsstympning. Då kan det vara ett stöd att få de rätta frågorna. Flickan kan också vara rädd för att vårdnadshavaren ska bli arg för att hon berättar.
Om könsstympningen skett i Sverige eller utomlands medan flickan varit bosatt i Sverige ska socialtjänst och polis kopplas in.
Undersökning av barn
Ibland kan det räcka med att undersöka de yttre könsorganen för att bedöma om flickan är könsstympad och i vilken omfattning. Men ofta behövs specifik kompetens och erfarenhet för att undersöka små flickor. Det kan vara svårt att bedöma om det finns en könsstympning eftersom det kan se så olika ut. Vårdnadshavarnas medgivande krävs vanligen innan undersökningen kan göras.
Undersökningen bör ske i lugn och trygg miljö och fokusera på flickans hela situation och inte bara hennes underliv. Berätta för flickan hur undersökningen kommer att gå till och varför den görs.
Bemötande under graviditet och förlossning
Hur kvinnor som är könsstympade upplever mötet med västerländsk personal finns beskrivet i ett par studier. Kvinnorna berättar att de inte känt sig lyssnade på. De berättar också att de känt oro för att föda barn då de inte litar på personalens kompetens om könsstympning.
Personalen behöver ha kunskap om att förlösa en kvinna som är könsstympad, så att bristande kompetens inte leder till kejsarsnitt. Kvinnans eventuella oro för kejsarsnitt kan bland annat bero på risker med detta i hemlandet. Redan under graviditeten är det därför viktigt att kunna ge kvinnan adekvat information. Då kan en öppningsoperation göras i ett lugnt skede.
Könsstympning.se – en ny webbplats om könsstympning
Webbplatsen könsstympning.se syftar till att öka kunskapen om könsstympning, förebygga brottet och få fler utsatta flickor och kvinnor att söka vård. Den riktar sig dels till yrkesverksamma som möter personer som utsatts eller riskerar att utsättas, dels till personer som själva blivit utsatta eller riskerar att utsättas, samt till närstående. Genom en samlad och tillgänglig information ska fler kunna agera för att skydda flickor och kvinnor från könsstympning. Webbplatsen har tagits fram av Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck i samverkan med Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Myndigheten för stöd till trossamfund, Polismyndigheten, Socialstyrelsen och Åklagarmyndigheten.
Kvinnlig könsstympning – ett stöd för hälso-och sjukvårdens arbete (pdf)
Kunskapsstödet är framtaget av Socialstyrelsen och vänder sig i första hand till legitimerad personal som möter flickor och kvinnor som är eller riskerar att bli könsstympade. Innehållet bygger på bästa tillgängliga kunskap om bemötande, vård och preventivt arbete. Här kan du läsa mer om hur mödravården, barnhälsovården, elevhälsan och ungdomsmottagningen kan arbeta förebyggande och med flickor och kvinnor som utsatts för könsstympning.
Våga se – en vägledning för stöd, vård och skydd av flickor och kvinnor som är eller riskerar att bli könsstympade
Länsstyrelsen i Östergötland har tagit fram den här vägledningen som vänder sig till alla som arbetar med barn och unga. Inom förskola, skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst, polis och den idéburna sektorn kan man möta flickor och kvinnor som blivit utsatta för könsstympning, eller som riskerar att bli könsstympande. Vägledningen finns på webbplatsen Hedersförtryck.se.