Ofta är behovet av stöd stort vid uppbrottet och tiden efteråt, till följd av vad de blivit utsatta för i samband med utsattheten i prostitution. Det handlar ofta både om fysiskt och psykiskt våld och om att ha blivit tvingade till att ställa upp på saker som de inte vill.
Krisreaktioner i form av skuld- och skamkänslor är vanliga. Personer kan behöva professionell samtalsbehandling under lång tid efteråt för att bearbeta sina erfarenheter.
Ändrad ekonomi och svår arbetssituation
Att lämna prostitution och sluta sälja sex innebär ofta en ekonomisk omställning. Om personen saknar utbildning eller har stått utanför den reguljära arbetsmarknaden under lång tid kan det bli svårt att hitta ett arbete. Inte minst kan det bli svårt att svara på frågor från arbetsförmedlare eller handläggare inom ekonomiskt bistånd om hur man försörjt sig eller vad man har för arbetslivserfarenhet. Erfarenhet av sex mot ersättning kan vara ett tungt stigma som personen helst inte vill tala om.
Socialtjänsten har central roll i omställningen
De flesta behöver hjälp i omställningsprocessen och då har socialtjänsten en central roll. Det kan till exempel gälla stöd i kontakterna med arbetsförmedlingen eller hjälp med att söka bostad eller ekonomiskt bistånd. Det kan också handla om hjälp att ansöka om skuldsanering via budget- och skuldrådgivningen i kommunen. Behovet av hjälp kan också gälla insatser för behandling av missbruk och hjälp till socialt nätverk och stöd och hjälp med myndighetskontakter.
Hälso- och sjukvården kan behandla missbruk och trauma
Hälso- och sjukvården har också en viktig roll, till exempel med att erbjuda rådgivning om preventivmedel, graviditet och abort. Det kan också vara aktuellt att ta cellprov eller prov för att ställa diagnos på eventuella sexuellt överförbara infektioner, STI, och att ge vaccinationer. Behandling av missbruk och trauma kan också vara aktuellt.
Hbtqi-kompetens behövs
För till exempel transpersoner, homo- och bisexuella män och kvinnor som har sex mot ersättning är det centralt att det finns hbtqi-kompetens i socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Utan sådan kompetens kan dessa personer ha svårt att känna förtroende att söka hjälp.