Att tänka på i samtalet

Våldsutsatta berättar sällan spontant att de utsatts för våld, men de flesta tycker att det är bra att få frågan. Det blir lättare att berätta när personalen ställer direkta frågor och samtidigt informerar om att det finns hjälp att få.

Det kan finnas många hinder till att berätta om sin våldsutsatthet:

  • oro över vad som dokumenteras i journalen
  • oro och rädsla över vad som händer med barnen
  • starka känslor av skuld och skam
  • rädsla för konsekvenser och ökat våld
  • bristande tillit och negativt bemötande från hälso- och sjukvård.

Hjälp patienten att berätta

Genom att inte skuldbelägga eller förminska våldet underlättar du för patienten att berätta. Ett respektfullt bemötande och stöd kan vara avgörande för om en person vill berätta om våldet.

Frågan om våldsutsatthet kan behöva ställas vid upprepade tillfällen i samband med olika vårdbesök för att den våldsutsatta ska våga ta steget och berätta om sin situation.

Viktigt att tänka på i samtalet om våldsutsatthet

  • För samtalet i enskildhet.
  • Berätta varför du frågar om våldsutsatthet och informera om tillgängligt stöd.
  • Informera om tystnadsplikt.
  • Var medveten om vad ditt kroppsspråk signalerar och visa att du kan ta emot svaret.
  • Förklara hur våld kan påverka hälsa och mående.
  • Ställ direkta frågor och försäkra dig om att frågan uppfattas korrekt, förklara med andra ord om det är nödvändigt.
  • Lyssna aktivt på patientens berättelse, utan att avbryta
    eller forcera.
  • Visa intresse och ställ följdfrågor för ökad förståelse.
  • Validera patientens berättelse utan att förstärka
    eller förminska.
  • Benämn handlingarna i konkreta termer, det vill säga som våld och brottsliga gärningar
  • Påtala att det är våldsutövaren som bär ansvaret för våldet,
    inte den som utsätts.

Studier visar att våldsutsatta kvinnor sällan spontant berättar att de utsatts för våld, men att de flesta tycker att det är bra att få frågor om våld. Det är lättare att berätta om våldsutsatthet när personalen ställer direkta frågor och samtidigt informerar om att det finns hjälp att få. När frågan ställs tidigt i vårdkontakten signaleras att erfarenheter av våld utgör en viktig del av anamnesen och uppmärksammar sambandet mellan våld och ohälsa.

Utbildningsmaterial om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld – för hälso- och sjukvården och tandvården (Socialstyrelsen)

Information i väntrum

Trycksaker och information i väntrummet med telefonnummer till kvinnojour visar att det finns kunskap på vårdenheten och att det är tillåtet att ta upp ämnet.

Samtal med tolk

Personer med annat modersmål än svenska kan behöva information på annat språk eller individuellt anpassad information för ökad förståelse.

Att samtala genom tolk kräver lite extra av dig som samtalspart och det är bra att vara förberedd.

Att samtala genom tolk – Socialstyrelsen

Samtal med personer som har kommunikationssvårigheter

Alternativ kompletterande kommunikation (AKK) används av och med personer som har svårt att kommunicera med tal på grund av exempelvis intellektuell funktionsnedsättning eller nedsatt tal- och språkförmåga.

Bildstöd kan vara ett bra hjälpmedel för att berätta om vad man varit med om och för att diskutera vad våld är och vad som är tillåtet och inte.

Om alternativ och kompletterande kommunikationssätt (AKK)

Kommunikationssätt – Socialstyrelsen

Relaterat

Att upptäcka våld i nära relation

Att göra vid upptäckt

Nationellt kunskapsstöd med rekommendationer – Våld i nära relationer – Stöd till beslutsfattare och personal i hälso- och sjukvården och tandvården (Socialstyrelsen)

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Anmäl dig till Kunskapsguidens nyhetsbrev!