Om alternativ och kompletterande kommunikation

Att kommunicera är en grundläggande mänsklig rättighet – alla kan inte tala, men alla kan kommunicera på något sätt. För att en person ska kunna uttrycka sig och förstå så bra som möjligt behövs en kommunikativ miljö, där omgivningen anpassar sig efter behoven och stimulerar samspel och kommunikation.

Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, är ett samlingsnamn för olika kommunikationssätt och metoder som stödjer kommunikation mellan människor och hjälper personer med kommunikationssvårigheter att förstå andra och att uttrycka sig. AKK hindrar inte utveckling av tal utan tvärtom ökar möjligheten för att någon ska lära sig tala när man får möjlighet att kommunicera. Därför är det angeläget att barn som behöver stöd för att utveckla kommunikation får tillgång till AKK tidigt. Det finns inte heller någon övre åldersgräns då det är försent att starta.

Se syntolkad version av filmen Funktionell kommunikation med stöd av AKK

Vanliga former av AKK

Vanliga former av AKK, är tecken som stöd, bilder, symboler, konkreta föremål, talande hjälpmedel och datorer. Området omfattar många olika sorters kommunikation. Manuell och kroppsnära kommunikation sker utan att några hjälpmedel behövs. Naturliga reaktioner och kroppsrörelser som ljud, mimik, signaler och gester används och tolkas. I den manuella kommunikationen ingår även tecken som AKK, TAKK, där tecken och tal används parallellt. Annan kommunikation är beroende av hjälpmedel i form av bild- eller symbolsystem eller teknik. Komplexiteten kan variera från att en person har ett fåtal bilder eller föremål som betyder något bestämt till avancerade symbolsystem som Bliss som ger möjlighet att uttrycka sig i fullständiga meningar.

Olika behov av kommunikationsstöd

Exempel på funktionsnedsättningar som kan ge kommunikationssvårigheter är 

• intellektuell funktionsnedsättning, språkstörning, autism eller en demenssjukdom
• förvärvad hjärnskada, exempelvis efter stroke
• fysiska funktionsnedsättningar, exempelvis syn, hörsel eller rörelsehinder.

En del personer med kommunikationssvårigheter har endast svårt att uttrycka sig, men många har också svårt att förstå vad andra säger. För personer som har svårt med koncentration, korttidsminne och uppmärksamhet kan AKK vara ett viktigt kognitivt stöd.

Personer med behov av kommunikationsstöd är olika vad gäller kognitiva, kommunikativa och motoriska förmågor och behöver därför olika former av AKK för att kunna kommunicera. En person behöver oftast olika alternativ och komplement beroende på situationen och vem man ska prata med. Även personer som har ett talat språk kan behöva kommunikativt stöd i vissa situationer. För att hitta rätt AKK till en person utgår man från personens förutsättningar och kartlägger vilka behov som finns i de miljöer personen vistas i. Vid alla former av AKK är omgivningens stöd avgörande för hur kommunikationen kommer att fungera.

Olika sorters kommunikation

Manuell och kroppsnära kommunikation sker utan att några hjälpmedel behövs. Det vanligaste är teckenkommunikation i olika former men här ingår även tolkning av naturliga reaktioner och kroppsrörelser som ljud, mimik och gester. Annan kommunikation är beroende av hjälpmedel i form av bilder, föremål, symboler eller teknik. Komplexiteten kan variera från några enstaka bilder eller föremål som betyder något bestämt till mycket avancerade system.

Bilder, fotografier och symboler

Bilder, fotografier och symboler kan benämnas som grafisk AKK eller GAKK. De kan göra det möjligt för en person att uttrycka sig och underlätta för den som har nedsatt språkförståelse att förstå vad andra säger. Det är bra om bilder och symboler kompletteras med text så att alla samtalspartners vet vad de betyder för en viss person.

Några begrepp och stöd inom bildbaserad kommunikation:

• Kommunikationskartor eller bildkartor är kartor där man samlat flera bilder. De kan bestå av en persons hela ordförråd eller bestå av bilder med ett gemensamt tema tänkta att användas i en viss situation. Många bildsidor kan sättas samman till en kommunikationsbok.
• Pekprata innebär att den som talar med en person som har behov av kommunikationsstöd pekar på bilder eller symboler samtidigt som han eller hon pratar för att förtydliga vad han eller hon menar.
• Bliss är ett system med symboler som representerar ord, begrepp och böjningar av ord. Med bliss kan man bilda fullständiga meningar. En person som kommunicerar med hjälp av bliss gör det genom att markera symboler.
• Samtalspartnern behöver inte själv kunna bliss utan kan läsa intill varje symbol vad den betyder.
• Samtalsmatta gör det möjligt för personer i olika åldrar och med olika typer av kommunikativa och kognitiva svårigheter att uttrycka åsikter och delta i planering och beslutsfattande. Metoden kan användas i olika situationer, verksamheter och miljöer. Samtalsmatta är inte ett personligt kommunikationshjälpmedel utan används när man vill veta vad en person tycker om något speciellt. Genom att låta personen placera bilder i förhållande till en visuell värderingsskala som sitter på en matta, får man en tydlig bild av vad personen tycker och tänker.
• Pictogram är ett visuellt språk som består av stiliserade svartvita bilder. Det finns även många andra bildbaser med tecknade bilder. Inget hindrar att man blandar olika typer av bilder. Det viktiga är att utgå från vad som fungerar bäst för en viss person.

Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK

Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK kallas även tecken som stöd eller teckenkommunikation. TAKK innebär att man tecknar de viktigaste orden i meningarna. För den som inte talar ersätter tecknen talet. Den som talar tecknar samtidigt som han eller hon pratar med personen som behöver kommunikationsstöd. TAKK baseras på tecken från svenskt teckenspråk. Det kan både stötta språkförståelsen och vara ett uttryckssätt. TAKK används ofta av och till hörande personer med utvecklingsstörning.

Talande hjälpmedel

Talande hjälpmedel läser upp inspelade meddelanden eller talar med syntetiskt tal. De styrs genom att peka på eller markera bilder, symboler, bokstäver eller text. Talande hjälpmedel kan vara mycket enkla och uttrycka enstaka meddelanden eller vara avancerade och organisera stora ordförråd. Många gånger kan kommunikationshjälpmedel behöva kompletteras med olika styrsystem för den som har ett rörelsehinder.

Appar

Appar, applikationer, i en mobiltelefon eller surfplatta kan stödja kommunikation. De kan innehålla symboler, text och talsyntes, filmer eller ljud. Det finns både appar utvecklade just för att stödja kommunikation och appar som är utvecklade i andra syften men som kan användas för att stödja kommunikation. En enklare app kan till exempel göra det lättare att bläddra bland bilder. Med en lite mer avancerad app kan man skapa böcker med bilder och text i. En app som är utvecklad för AKK kan vara ett talande hjälpmedel som spelar upp ljud till en bild eller en kort film.

Stödja kommunikation

För att stödja kommunikation behövs mer än tillgång till AKK. Hur samtalspartnern stöttar personen med kommunikationssvårigheter är minst lika viktigt. Några exempel på vad som kan vara viktigt att tänka på:

• Förvänta dig att alla har något att bidra med. Tolka alla signaler från personen som kommunikation.
• Se till att personens egna kommunikationshjälpmedel finns tillgängliga för personen.
• Anpassa din kommunikation till den person du möter. Det kan gälla hur fort du talar, hur långa meningar du använder eller ordval.
• Ge lite extra svarstid. Ofta tar det längre tid att kommunicera med hjälp av AKK.
• Förtydliga gärna det du säger med bild, gester eller genom att visa konkret för den som behöver det för att förstå vad du menar.