Att upptäcka våld i nära relation

Vissa skador, diagnoser, symtom och beteendemönster är mer vanligt förekommande hos personer som är våldsutsatta än hos andra patienter. Läs gällande rekommendationer för hela och delar av hälso- och sjukvården.

Fler våldsutsatta upptäcks om vårdpersonal frågar om våldsutsatthet vid specifika skador, symtom och beteenden som en del av anamnesen.

Hela vårdkedjan inom hälso- och sjukvård har ett ansvar att uppmärksamma våld i nära relationer. Primärvården, akutsjukvården och mödrahälsovården har en särskilt viktig roll då de ofta möter patienter som söker hälso- och sjukvård för första gången.

När ska du fråga om våld?

Vissa skador och beteenden är mer vanligt förekommande vid våld i nära relationer. Det är den samlade kliniska bilden utifrån anamnes, undersökning av patientens hälsotillstånd, tecken och beteendemönster som kan väcka misstanke om våldsutsatthet. Vid skador som upptäcks i ett senare skede är kopplingen till våldsutsatthet inte lika tydlig.

Rekommendationer – skador eller viss skadebild

Du som möter patienter inom hälso- och sjukvård – fråga om våld i nära relation när patienter har skador som:

  • blåmärken, petekier eller andra mjukdelsskador
  • brännmärken
  • frakturer
  • bortslitet hår på hjässan
  • skador på tänder, käkben och mjukdelsskador i ansikte
  • tecken på traumatisk hjärnskada
  • underlivsskador
  • märken av strypvåld
  • bilaterala skador, till exempel ringmärken över armarna.

Fråga också om våld i nära relation när patienter har viss skadebild som kan förstärka misstanken om utsatthet, som:

  • skador utan tydlig förklaring om hur de uppkommit
  • skador där skadebilden inte stämmer med beskrivningen av hur de uppkommit (från patient eller medföljande)
  • äldre skador som patienten inte sökt vård för vid uppkomst
  • skador som bedömts ha uppkommit vid olika tidpunkter.

Rekommendationer – symtom och tillstånd

Du som möter patienter inom hälso- och sjukvård – fråga om våld i nära relation när patienter har symtom på:

  • depression och/eller postpartum depression
  • ångesttillstånd
  • posttraumatiskt stressyndrom (ptsd)
  • komplex ptsd
  • självskadebeteende eller suicidalitet
  • ätstörningar
  • skadligt substansbruk eller beroende av alkohol eller narkotika
  • psykiatriskt tillstånd och samtidigt skadligt bruk eller beroende
  • sömnstörningar
  • mag- och tarmbesvär
  • långvarig smärta.

Rekommendationer – vissa beteendemönster

Du som möter patienter inom hälso- och sjukvård – fråga om våld i nära relation när patienter:

  • återkommande söker vård för samma eller olika besvär utan tydlig klinisk orsak
  • upprepat uteblir från screeningtillfällen
  • har bristande följsamhet till ordinerad behandling vid kroniska sjukdomar
  • återkommande lämnar återbud eller uteblir från besök
  • förminskar eller förnekar skador, symtom eller sjukdom
  • har medföljande som uppträder kontrollerande, inte lämnar personen ensam med personal eller uppträder likgiltigt inför patientens hälsotillstånd.

Mödrahälsovården: Ställ frågor till alla gravida

Rekommendationer – mödrahälsovården

Du som möter gravida:

  • Fråga om våldsutsatthet i nära relation
  • Fråga om könsstympning tidigt i graviditeten.

Att utsättas för våld under graviditeten innebär risker för både den som är gravid och för barnet i magen. Informera gärna om att alla gravida får frågan om våldsutsatthet för att minska risken att den gravida känner sig utpekad.

Barnmorskor har en unik möjlighet att ställa frågor om våldsutsatthet. Majoriteten av alla gravida följer basprogrammet för mödrahälsovård och träffar ofta samma barnmorska flera gånger under graviditeten. Det bidrar till en förtroendefull relation och en möjlighet att ställa frågan om våldsutsatthet flera gånger, vilket kan leda att den gravida väljer att berätta.

Vad vi vet om gravida som utsätts för våld i nära relation

  • De skriver in sig senare i mödrahälsovården.
  • De uteblir eller avbokar besök oftare och har färre antal besök.
  • Forskningen visar på en högre grad av upplevd stress, fysisk och psykisk ohälsa med graviditetskomplikationer med fosterpåverkan som följd (till exempel högt blodtryck, missfall, graviditetsdiabetes, för tidig födsel, låg födelsevikt och intrauterin fosterdöd).

Fråga om könsstympning

Frågan om könsstympning ska ställas till alla gravida tidigt i graviditeten för att identifiera gravida med behov av medicinsk åtgärd. Informera även här om att frågan om våldsutsatthet ställs till alla gravida för att minska risken att den gravida känner sig utpekad.

Könsstympning av flickor och kvinnor – Socialstyrelsen

Könsstympning av flickor och kvinnor – Kunskapsguiden

Relaterat

Att tänka på i samtal om våld i nära relation

Att göra vid upptäckt

Nationellt kunskapsstöd med rekommendationer – Våld i nära relationer – Stöd till beslutsfattare och personal i hälso- och sjukvården och tandvården (Socialstyrelsen)

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Anmäl dig till Kunskapsguidens nyhetsbrev!