Insatser behöver göras utifrån förutsättning och behov
Personer som utövar våld mot närstående är en heterogen grupp där det kan skilja sig åt vilka insatser som behövs för att en person ska upphöra med det våldsamma beteendet. Socialtjänsten bör därför avgöra vilken insats som bör ges utifrån den enskilda individens förutsättningar och behov, baserat på faktorer som risk för återfall och individens mottaglighet.
Vissa våldsutövare behöver kvalificerade vård- och behandlingsinsatser, medan några har behov av samtalsstöd och andra insatser av mindre ingripande karaktär.
Om det även finns problem med till exempel missbruk eller psykisk ohälsa, kan det finnas behov av insatser från aktörer utanför socialtjänsten. Det kan till exempel vara insatser från hälso- och sjukvården, såsom kontakt med en psykiatrisk mottagning för samtalsterapi, gruppbehandling eller allmän rådgivning.
Inom forskningen om personer som utövar våld har man använt sig
av olika grupper eller typer av våldsutövare. Syftet är att förstå varför personer utövar våld och därmed bättre kunna utforma insatser och behandling utifrån de olika typerna av våld och de individuella behoven.
Hänsyn till säkerheten för den våldsutsatta är central
Hänsyn ska alltid tas till säkerheten för den eller de som har utsatts för våld eller övergrepp och dennes närstående. Det bör också särskilt beaktas exempelvis om den våldsutsatta är ett barn, lever i en hederskultur eller har en särskilt utsatt ställning till följd av en funktionsnedsättning
Behandlingsmetoder för utövare av våld i nära relationer
Socialstyrelsen har gjort en översikt av metoder för frivillig behandling av personer som utövar våld i nära relationer. Översikten omfattar dels metoder som används eller är under utveckling i Sverige. Dels omfattar översikten metoder som inte används i Sverige men som har utvärderats med slutsatsen att de ger positiva resultat. Det vetenskapliga stödet räcker dock inte för att någon av metoderna ska kunna rekommenderas framför någon av de andra.
Behandlingsmetoderna har flera likheter. Vanliga inslag är att förmedla allmän kunskap om våld i nära relationer och hur människor och relationer mellan människor fungerar. Andra inslag är analyser av individens eget våldsbeteende och vad som framkallar det. Metoderna brukar också innehålla träning i att hantera tankar och känslor som leder till våld samt att kommunicera i en nära relation.
Personer som utövar våld i nära relationer, hos Socialstyrelsen
Metoder som används eller är under utveckling
Sex stycken av metoderna i Socialstyrelsens översikt Behandlingsmetoder för personer som utövar våld i nära relationer, används eller är under utveckling i Sverige. Svenska behandlare kan få utbildning i ytterligare en metod i Norge, Sinnemestring.
- Alternativ till våld, ATV
Individuell behandling eller gruppbehandling som riktar sig till personer som utövar fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt eller latent våld i nära relationer.
ATV hos Socialstyrelsen - Icke-våldsgrupp
Gruppbehandling som riktar sig till personer som utövar fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt eller latent våld i nära relationer. De bör inte ha allvarliga psykiska symtom eller allvarliga alkoholproblem.
Icke-våldsgrupp hos Socialstyrelsen - Internetbehandlingsmetoden IVIN
Individuell behandling på distans för personer som utövar främst lindrigare former av psykiskt och så kallat situationsbundet våld i en nära relation.
IVIN hos Socialstyrelsen - Möta pappor/föräldrar med våldsproblematik, MPV
Metod som ska motivera till behandling och riktar sig till föräldrar som utövar våld mot sin partner, och därmed exponerar sitt barn för våld, eller som utövar våld direkt mot barnet.
MPV hos Socialstyrelsen - Samtal om våld
Individuell behandling som riktar sig till personer som utövar så kallat situationsbundet våld i en nära relation.
Samtal om våld hos Socialstyrelsen - Preventing domestic violence, Predov
Förutom metoder för frivillig behandling finns metoden Preventing domestic violence, Predov. Den är under utveckling i Kriminalvården och har även prövats i ett fåtal socialtjänstverksamheter som frivillig behandling.
Predov hos Socialstyrelsen - Sinnemestring
Individuell behandling eller gruppbehandling för personer som utövar verbal aggression eller fysiskt, sexuellt eller materiellt våld mot sin partner eller annan familjemedlem.
Sinnemestring hos Socialstyrelsen
Partnerkontakt
Partnerkontakt är samtal som förs med en våldsutsatt person när våldsutövaren går i behandling. Syftet är att öka de utsattas säkerhet. Samtalen ska ge information, kunskap, förståelse och stöd för att planera för egen och andra närståendes säkerhet, så kallad säkerhetsplanering.
Partnerkontakt hos Socialstyrelsen
Att arbeta med partnerkontakt i behandling av våldsutövare hos Rikskriscentrum
Manual för arbete med partnerkontakt hos Socialstyrelsen (pdf)
Behandlingsmetoder för utövare av hedersrelaterat våld och förtryck
Hedersrelaterat våld och förtryck kan, precis som våld i nära relationer, ta sig uttryck i form av fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt eller materiellt våld. Utöver dessa uttryck är tvångsäktenskap en särskild form av hedersrelaterat våld och förtryck. Även könsstympning kan förekomma i en hederskontext.
I dag finns begränsad forskning om behandlingsmetoder för utövare av hedersrelaterat våld och förtryck. Det gör att det till stor del saknas kunskap om vilka behandlingsmetoder som är effektiva för denna grupp av våldsutövare.
Utövare av hedersrelaterat våld och förtryck är en grupp som sällan söker hjälp för sitt våldsutövande. En utmaning i att ta fram lämpliga behandlingsmetoder är att dessa utövare ofta saknar den motivation som krävs för att förändra våldsbeteendet.
Individuell behandling
Det är oklart om individuell behandling är effektiv för utövare av hedersrelaterat våld och förtryck. Det beror på att hedersrelaterat våld och förtryck är ett kollektivt fenomen där en omgivande miljö stöttar utövningen av våldet. De insatser som kan vara relevanta är därför i regel inte riktade till enbart en individ.
Familjearbete
Socialtjänsten kan ibland erbjuda familjearbete som insats för utövare av hedersrelaterat våld och förtryck i fall där ett barn blir utsatt. Då träffar socialtjänsten både föräldrarna och barnet antingen separat eller vid samma tillfälle för att prata om situationen och försöka hitta lösningar.
Men forskningen om effekterna av familjearbete är otillräcklig för att det ska gå att avgöra om det är en lämplig åtgärd. I de fall dessa insatser erbjuds är det viktigt att fokus ligger på den utsattas säkerhet och inte på en återförening av familjen.
Film: Familjearbete i hederkontext
Socialstyrelsens utredare Hanna Martinek talar hos Barnafrid under rubriken:
Förebyggande insatser
Hedersrelaterat våld och förtryck är kopplat till värderingar och normer snarare än psykologisk problematik. Därför kan förebyggande insatser vara mer effektiva än behandling för denna grupp av våldsutövare.