Socialtjänstens ansvar

Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem och en kränkning av mänskliga rättigheter som kan få allvarliga konsekvenser för den som drabbas. Personer som är utsatta för våld i nära relationer kan behöva stöd och hjälp från socialtjänsten och vård eller behandling från hälso- och sjukvården och tandvården. De kan också behöva kontakt med rättsväsendet.

Socialtjänstens ansvar för personer som är utsatta för våld i nära relationer

När det gäller socialnämndens ansvar för olika grupper som är utsatta för våld i nära relationer finns en särskild bestämmelse i 5 kap. 11 § socialtjänstlagen, SoL, den så kallade brottsofferparagrafen. Bestämmelsen lyfter särskilt fram brottsoffer, våldsutsatta kvinnor och barn som utsatts för brott. Bestämmelsen klargör även att barn, som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående, är brottsoffer.

I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2022:39) om våld i nära relationer, i den kompletterande handboken Våld i nära relationer – Handbok för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården samt i meddelandebladet Nya bestämmelser om förebyggande av våld i nära relationer och om barnfridsbrott finns bestämmelser och vägledning för socialtjänstens, hälso- och sjukvårdens och tandvårdens arbete med 

  • barn och vuxna som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående
  • barn som har bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående.

Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (HSLF-FS 2022:39) trädde i kraft den 1 november 2022. I meddelandebladet Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (pdf) kan du läsa mer om vad de nya föreskrifterna innebär. Hos SKR kan du även se ett webbinarium om de nya föreskrifterna och allmänna råden om våld i nära relationer.

När det gäller socialnämndens ansvar för våldsutövare finns en ny bestämmelse i 5 kap. 11 a § SoL. Den innebär ett krav på nämnden att verka för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende. I allt arbete med våldsutövare ska säkerheten för de som är våldsutsatta och deras närstående beaktas särskilt.

I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2022:39) om våld i nära relationer och i handboken Våld i nära relationer – Handbok för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården kan du läsa mer om bland annat socialnämndens insatser för våldsutövande barn och vuxna.

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2022:39) om våld i nära relationer (pdf)

Våld i nära relationer – Handbok för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården (pdf)

Nya bestämmelser om förebyggande av våld i nära relationer och om barnfridsbrott (pdf)

Socialtjänstens ansvar för personer som utövar våld i nära relationer, sida inom detta tema

Brottsoffer kan behöva stöd och hjälp

Av brottsofferparagrafens första stycke framgår att socialnämnden ska verka för att brottsoffer och deras närstående får stöd och hjälp. Det omfattar samtliga brottsoffer oavsett ålder och kön. Därmed omfattas även pojkar och män som utsätts för våld av närstående. Även personer som utsätts för våld eller andra övergrepp av andra än närstående omfattas.

Våldsutsatta kvinnors behov ska särskilt beaktas

I brottsofferparagrafens andra stycke betonas socialnämndens ansvar för att särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan behöva stöd och hjälp för att förändra sin situation.

Med ”våld eller andra övergrepp” avses i detta sammanhang systematisk misshandel och andra övergrepp, till exempel det som omfattas av brottsbalkens bestämmelser om kvinnofridsbrott.

Stöd och hjälp till barn som har utsatts för brott

När det gäller barn förtydligas i tredje stycket i brottsofferparagrafen att socialnämnden har ansvar för ge stöd och hjälp till barn som har utsatts för brott, och till barnens närstående. I bestämmelsens fjärde stycke klargörs att socialnämnden särskilt ska beakta att ett barn som har bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott. Socialnämnden ska då ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver.

Våld mot barn, sida inom detta tema

Många uttryck för våld

Våld kan ta sig många olika uttryck. Det kan till exempel handla om grovt våld och sexuella övergrepp. Men det kan också vara handlingar som enligt rådande lagstiftning inte definieras som brott, men som kan ingå i ett mönster av utsatthet. Det kan vara verbala sexistiska kränkningar, isolering från familj, vänner och omgivning, ekonomiskt utnyttjande eller emotionell utpressning.

Kommunen har det yttersta ansvaret för stöd och hjälp

Varje kommun ansvarar för socialtjänsten inom sitt område. Kommunen har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän, se 2 kap. 1 § SoL.

Bestämmelser om ansvarsfördelning mellan kommuner finns i 2 a kap. SoL. Huvudregeln är att den kommun där en våldsutsatt person vistas ska ansvara för det stöd som han eller hon behöver. Om den våldsutsatta personen är bosatt i en annan kommun än vistelsekommunen är det bosättningskommunen som har huvudansvaret medan vistelsekommunen enbart ansvarar för att ge stöd och hjälp i akuta situationer, se 2 a kap. 1–5 §§ SoL.

Rätt kompetens behövs

I 3 kap. i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2022:39) om våld i nära relationer finns allmänna råd om vilken kompetens om våld och andra övergrepp som den personal som handlägger och följer upp alla slags ärenden som gäller enskilda eller genomför insatser enligt SoL, bör ha. Där finns också allmänna råd om vilken kunskap den personal som arbetar i verksamheter inriktade på att ge stöd och hjälp till våldsutsatta och våldsutövare, bör ha. Det finns även allmänna råd om vilken kunskap den personal som handlägger och följer upp ärenden om barn som är utsatta för våld eller som har bevittnat våld, bör ha.

Ställa frågor om våld

Socialnämnden ska, enligt 2 kap. 4 § HSLF-FS 2022:39, fastställa rutiner för när och hur personalen i dess verksamheter ska ställa frågor om våld för att kunna upptäcka
  • våldsutsatta barn och vuxna som behöver stöd och hjälp
  • barn som bevittnat våld som behöver stöd och hjälp
  • våldsutövare som behöver insatser för att ändra sitt beteende.

Så kan utsatthet för våld upptäckas, sida inom detta tema

Socialnämnden fastställer mål för arbetet

När det gäller socialnämndens arbete med våldsutsatta, barn som har bevittnat våld och våldsutövare är bland annat mål, ansvarsfördelning och samverkan områden som regleras av föreskrifter.

Socialnämnden ska, enligt 2 kap. 1 § HSLF-FS 2022:39, fastställa mål för arbetet med våldsutsatta, barn som bevittnat våld och våldsutövare. Nämnden ska också beskriva när och hur målen ska uppnås.

Socialnämnden ska, enligt 2 kap. 2 § HSLF-FS 2022:39, fastställa var i verksamheten ansvaret ska ligga för att utreda, fatta beslut i och följa upp ärenden som gäller våldsutsatta, barn som bevittnat våld och våldsutövare.

Regler om intern och extern samverkan finns i 2 kap. 9-12 §§ HSLF-FS 2022:39

Socialtjänsten kan behöva göra en helhetsbedömning

Våldsutsatta personers situation omfattar ofta många fler svårigheter än själva våldet. Socialtjänsten kan behöva ta hänsyn till alla dimensioner av utsatthet och göra en helhetsbedömning av behovet av stöd och hjälp.

Socialnämnden bör, enligt allmänna råd i 4 kap HSLF-FS 2022:39, i ärenden som gäller våldsutsatta vuxna bland annat utreda

  • behovet av stöd och hjälp
  • våldets karaktär och omfattning
  • våldets konsekvenser för den våldsutsatta
  • hur den våldsutsatta hanterar sin situation
  • hur den våldsutsattas nätverk ser ut
  • om den våldsutsatta behöver stöd i sitt föräldraskap
  • behovet av stöd och hjälp på både kort och lång sikt.

I dessa ärenden ska socialnämnden i sin utredning även bedöma risken för ytterligare våld och vid behov ska en ny bedömning göras, se 4 kap. 1 § HSLF-FS 2022:39.

Insatser på både kort och lång sikt

Socialnämnden ska erbjuda våldsutsatta vuxna insatser akut och på kort och lång sikt, med utgångspunkt i behovet av skydd, stöd och hjälp. Nämndens utredning, inklusive den aktuella riskbedömningen, ska ligga till grund för bedömningen av vilka insatser som ska erbjudas (6 kap. 1 § HSLF-FS 2022:39). Socialnämnden bör bland annat kunna erbjuda följande stöd och hjälp:

  • information och råd
  • stödsamtal
  • hjälp att ordna stadigvarande boende
  • stöd i föräldraskap
  • förmedling av kontakt med frivilligorganisationer och andra aktörer
  • hjälp vid kontakt med hälso- och sjukvården och andra myndigheter, till exempel Polismyndigheten och Skatteverket.

Socialnämnden bör även ha beredskap att kunna handlägga ett ärende som gäller en våldsutsatt vuxen i akut behov av ekonomiskt bistånd.

Socialnämnden ska vid behov erbjuda stöd och hjälp i form av lämpligt, tillfälligt boende som motsvarar den våldsutsattas behov av skydd med utgångspunkt i utredningen, inklusive den aktuella riskbedömningen, se 6 kap. 2 § HSLF-FS 2022:39.

Stöd för en jämställd socialtjänst – Sveriges Kommuner och Regioner

Ojämställdhet i samhället återspeglas i socialtjänsten. För att människors kön inte ska påverka bemötande, bedömningar och insatser på ett osakligt sätt, behöver socialtjänsten bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete. Sveriges Kommuner och Regioner har samlat stöd för en jämställd socialtjänst på webbplatsen Framtidens socialtjänst.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Källor:

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer. 2014.
Våld – handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Socialstyrelsen, 2016.
Att vilja se, vilja veta och att våga fråga – vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet. Socialstyrelsen, 2016.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.