Utbilda er i behandling av våldsutövare – utan kostnad
Möter din verksamhet personer som utövar våld? Vill dina medarbetare få utbildning och certifiering i Kriminalvårdens behandlingsprogram Predov?
Nu finns chansen att addera ett verktyg i arbetet med våldsutövare och samtidigt delta i en vetenskaplig utvärdering av Predov.
Läs mer och anmäl intresse till utbildning i Predov (socialstyrelsen.se)
17 maj går tiden för intresseanmälan ut.
Olika typer av våld och våldsutövare i nära relationer
Våldsutövare i nära relationer kan skilja sig åt på flera sätt. Det kan handla om vilka våldet riktas mot, vilken form våldet har och hur allvarligt och systematiskt det är.
En person som utövar våld kan göra det av olika anledningar. Våldsutövare kan även ha olika personlighetsdrag som bidrar till utövandet.
- Många våldsutövare riktar våldet endast mot närstående. Det kan vara mot en partner, en före detta partner eller barn i familjen.
- En del våldsutövare är allmänt våldsamma och riktar våldet mot både närstående och personer som inte är närstående.
- Våldsutövare i nära relationer kan använda en eller flera olika typer av våld, till exempel psykiskt, fysiskt och sexuellt våld. De kan också rikta våldet mot föremål eller husdjur eller utnyttja andra personer ekonomiskt.
- Våldet kan vara impulsivt och ett resultat av att våldsutövaren har svårt att hantera tankar och känslor i vissa situationer, så kallat situationsbundet våld.
- Våldet kan vara systematiskt och överlagt. Det kan handla om konstant kontroll av den våldsutsattas liv och kontakter med andra. Våldet är då ett medel för att uppnå dominans och kontroll över en partner.
- En del våldsutövare har emotionellt instabila eller antisociala personlighetsdrag och andra har det inte.
Vad menas med personer som utövar våld eller andra övergrepp mot närstående?
Med närstående avses en person som våldsutövaren har eller har haft en nära och förtroendefull relation till. Det kan till exempel vara
- nuvarande eller tidigare partner
- personer som våldsutövaren har ett mer fast och varaktigt förhållande till såsom exempelvis föräldrar, fosterföräldrar, syskon eller andra släktingar.
En bedömning av om någon ska betraktas som närstående ska göras utifrån familje- och levnadsförhållandena i det enskilda fallet.
Mot bakgrund av detta innebär det att socialtjänstens ansvar omfattar till exempel
- våld i vuxnas parrelationer inklusive samkönade relationer
- våld i ungas parrelationer
- våld mot barn
- våld mot syskon och föräldrar
- våld i andra familje- och släktrelationer inklusive hedersrelaterat våld i nära relation.
Insatser till våldsutövare i nära relationer
För att förebygga våld och andra övergrepp i nära relationer har en ny bestämmelse införts i 5 kap. 11 a § socialtjänstlagen (2001:453). Den innebär ett krav på socialnämnden att verka för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende.
Socialtjänstens ansvar för personer som utövar våld i nära relationer, sida inom detta tema
I arbetet med våldsutövare ska socialtjänsten värna säkerheten för de våldsutsatta och deras närstående. Det kan göras genom att föra samtal med de utsatta parallellt med insatserna till våldsutövare, så kallad partnerkontakt.
Läs mer om partnerkontakt på sidan Behandling för våldsutövare.
Förebyggande av våld i nära relationer, Prop. 2020/21:163
Våld mot barn, sida inom detta tema
Stöd för arbetet med våldsutövare
Forte
Forte har kartlagt den vetenskapliga kunskap som finns kring förebyggande arbete och riskhantering avseende våld i nära relation, stalkning samt hedersrelaterat våld och förtryck inklusive våld i ungas relationer. Fokus i rapporten är kunskap om att förebygga och förhindra våld.
Kriminalvården
Kriminalvården har två speciellt utformade program som riktar sig till personer som är dömda för våld i nära relationer. Programmens främsta syfte är att få stopp på våldet, det vill säga att de personer som deltar i och fullföljer något av programmen inte ska återfalla i nya våldsbrott riktade mot närstående.
Behandling och vård, hos Kriminalvården
Nationellt centrum för kvinnofrid
Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, vid Uppsala universitet arbetar på regeringens uppdrag. Fokus ligger på att höja kunskapen på nationell nivå om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer.
Att arbeta med våldsutövare, hos NCK
Att arbeta med våldsutövare – Lärande exempel, hos NCK
Rikskriscentrum
Rikskriscentrum är en riksorganisation för professionellt behandlingsarbete mot våld i nära relationer. Rikskriscentrums medlemsorganisationer är professionella verksamheter som arbetar med våld i nära relationer, män i kris och mäns våld mot kvinnor. Rikskriscentrum har 26 medlemsmottagningar i olika delar av Sverige.
Rikskriscentrums medlemsmottagningar
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen har gjort en översikt av metoder för behandling av personer som utövar våld i nära relationer. Översikten beskriver sex metoder som används eller är under utveckling i Sverige.
Behandlingsmetoder för personer som utövar våld i nära relationer, hos Socialstyrelsen (pdf)
Personer som utövar våld i nära relationer, hos Socialstyrelsen
Webbinarium om arbete med personer som utövar våld, hos Socialstyrelsen
Socialstyrelsen har utrett förutsättningar för att utveckla bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete med våldsutövare. Utredningen omfattar en genomgång av den vetenskapliga litteraturen, kunskapsinhämtning från professionen och en utredning av juridiska utgångspunkter. Den ingår som ett kapitel i rapporten Bedömning av hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i nära relationer.
Bedömning av hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i nära relationer, hos Socialstyrelsen
Sveriges kommuner och regioner, SKR
SKR har tagit fram kunskapsstöd för hur kommuner och regioner kan utveckla arbetet med våldsutövande män, samtidigt som de utsattas trygghet sätts i centrum.
Förändringsarbete med våldsutövare, hos SKR
”Välj att sluta” – telefonlinje för våldsutövare
"Välj att sluta” 020-555 666 är en nationell telefonlinje dit personer som utövar eller riskerar att utöva våld i nära relationer kan vända sig anonymt för att få hjälp till förändring. Även våldsutsatta, yrkesverksamma, anhöriga och andra som har frågor kring våld kan ringa. Telefonlinjen drivs av Manscentrum Stockholm och finansieras av Socialstyrelsen.
För yrkesverksamma finns visitkort med kontaktuppgifter att beställa
Kartläggning av insatser för våldsutövare
Samordnare, behandlare och verksamhetsansvariga i Stockholm har intervjuats om deras arbete med våldsutövare. Kartläggningen visar att flera delar finns på plats, men också på utmaningar och behov av utveckling. Förslag ges på åtgärder för att förbättra kommunernas förutsättningar att arbeta med våldsutövare.