Våldsutövare i nära relationer

För att förebygga och motverka våld i nära relationer är insatser riktade till våldsutövare viktiga. Insatserna måste ta hänsyn till säkerheten för dem som har utsatts eller riskerar att utsättas för våldet. Målet med insatserna är att våldsutövaren ska ändra sitt beteende och att våldet ska upphöra.

Olika typer av våld och våldsutövare i nära relationer

Våldsutövare i nära relationer kan skilja sig åt på flera sätt. Det kan handla om vilka våldet riktas mot, vilken form våldet har och hur allvarligt och systematiskt det är.

En person som utövar våld kan göra det av olika anledningar. Våldsutövare kan även ha olika personlighetsdrag som bidrar till utövandet.

  • Många våldsutövare riktar våldet endast mot närstående. Det kan vara mot en partner, en före detta partner eller barn i familjen.
  • En del våldsutövare är allmänt våldsamma och riktar våldet mot både närstående och personer som inte är närstående.
  • Våldsutövare i nära relationer kan använda en eller flera olika typer av våld, till exempel psykiskt, fysiskt och sexuellt våld. De kan också rikta våldet mot föremål eller husdjur eller utnyttja andra personer ekonomiskt.
  • Våldet kan vara impulsivt och ett resultat av att våldsutövaren har svårt att hantera tankar och känslor i vissa situationer, så kallat situationsbundet våld.
  • Våldet kan vara systematiskt och överlagt. Det kan handla om konstant kontroll av den våldsutsattas liv och kontakter med andra. Våldet är då ett medel för att uppnå dominans och kontroll över en partner.
  • En del våldsutövare har emotionellt instabila eller antisociala personlighetsdrag och andra har det inte.

Vad menas med personer som utövar våld eller andra övergrepp mot närstående?

Med närstående avses en person som våldsutövaren har eller har haft en nära och förtroendefull relation till. Det kan till exempel vara

  • nuvarande eller tidigare partner
  • personer som våldsutövaren har ett mer fast och varaktigt förhållande till såsom exempelvis föräldrar, fosterföräldrar, syskon eller andra släktingar.

En bedömning av om någon ska betraktas som närstående ska göras utifrån familje- och levnadsförhållandena i det enskilda fallet.

Mot bakgrund av detta innebär det att socialtjänstens ansvar omfattar till exempel

  • våld i vuxnas parrelationer inklusive samkönade relationer
  • våld i ungas parrelationer
  • våld mot barn
  • våld mot syskon och föräldrar
  • våld i andra familje- och släktrelationer inklusive hedersrelaterat våld i nära relation.

Socialtjänstens ansvar för personer som utövar våld i nära relationer, sida inom detta tema

Våld mot barn, sida inom detta tema

Insatser till våldsutövare i nära relationer

För att förebygga våld och andra övergrepp i nära relationer har en ny bestämmelse införts i 5 kap. 11 a § socialtjänstlagen (2001:453). Den innebär ett krav på socialnämnden att verka för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende.

I arbetet med våldsutövare ska socialtjänsten värna säkerheten för de våldsutsatta och deras närstående. Det kan göras genom att föra samtal med de utsatta parallellt med insatserna till våldsutövare, så kallad partnerkontakt.

Läs mer om partnerkontakt på sidan Behandling för våldsutövare.

Förebyggande av våld i nära relationer, Prop. 2020/21:163

Nya bestämmelser om förebyggande av våld i nära relationer och om barnfridsbrott – meddelandeblad hos Socialstyrelsen (pdf)

Stöd för arbetet med våldsutövare

Forte

Forte har kartlagt den vetenskapliga kunskap som finns kring förebyggande arbete och riskhantering avseende våld i nära relation, stalkning samt hedersrelaterat våld och förtryck inklusive våld i ungas relationer. Fokus i rapporten är kunskap om att förebygga och förhindra våld.

Förebyggande arbete och riskhantering av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, hos Forte

Kriminalvården

Kriminalvården har två speciellt utformade program som riktar sig till personer som är dömda för våld i nära relationer. Programmens främsta syfte är att få stopp på våldet, det vill säga att de personer som deltar i och fullföljer något av programmen inte ska återfalla i nya våldsbrott riktade mot närstående.

Behandling och vård, hos Kriminalvården

Nationellt centrum för kvinnofrid

Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, vid Uppsala universitet arbetar på regeringens uppdrag. Fokus ligger på att höja kunskapen på nationell nivå om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer.

Att arbeta med våldsutövare, hos NCK

Att arbeta med våldsutövare – Lärande exempel, hos NCK

Rikskriscentrum

Rikskriscentrum är en riksorganisation för professionellt behandlingsarbete mot våld i nära relationer. Rikskriscentrums medlemsorganisationer är professionella verksamheter som arbetar med våld i nära relationer, män i kris och mäns våld mot kvinnor. Rikskriscentrum har 26 medlemsmottagningar i olika delar av Sverige.

Rikskriscentrum

Rikskriscentrums medlemsmottagningar

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen har gjort en översikt av metoder för behandling av personer som utövar våld i nära relationer. Översikten omfattar sex metoder som används eller är under utveckling i Sverige.

Behandlingsmetoder för personer som utövar våld i nära relationer, hos Socialstyrelsen (pdf)

Personer som utövar våld i nära relationer, hos Socialstyrelsen

Webbinarium om arbete med personer som utövar våld, hos Socialstyrelsen

Socialstyrelsen har utrett förutsättningar för att utveckla bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete med våldsutövare. Utredningen omfattar en genomgång av den vetenskapliga litteraturen, kunskapsinhämtning från professionen och en utredning av juridiska utgångspunkter. Den ingår som ett kapitel i rapporten Bedömning av hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i nära relationer. 

Bedömning av hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i nära relationer, hos Socialstyrelsen

Sveriges kommuner och regioner, SKR

SKR har tagit fram kunskapsstöd för hur kommuner och regioner kan utveckla arbetet med våldsutövande män, samtidigt som de utsattas trygghet sätts i centrum.

Förändringsarbete med våldsutövare, hos SKR

”Välj att sluta” – telefonlinje för våldsutövare

"Välj att sluta” 020-555 666 är en nationell telefonlinje dit personer som utövar, eller riskerar att utöva, våld i nära relationer kan vända sig anonymt för att få hjälp till förändring. Även våldsutsatta, yrkesverksamma, anhöriga och andra som har frågor kring våld kan ringa. Telefonlinjen drivs av Länsstyrelsen Stockholm och Manscentrum Stockholm.

Telefonlinjen Välj att sluta

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:
Källor:
Behandlingsmetoder för personer som utövar våld i nära relationer. Socialstyrelsen, 2020.
Meddelandeblad nr 5/2021 Nya bestämmelser om förebyggande av våld i nära relationer och om Barnfridsbrott. Socialstyrelsen, 2021

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter