Med hälso- och sjukvård avses åtgärder för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Förebyggande åtgärder innefattar bland annat allmänna och riktade hälsokontroller, vaccinationer, hälsoupplysning samt mödra- och barnhälsovård. När hälso- och sjukvård ges till barn ska barnets bästa särskilt beaktas.
Att hälso- och sjukvården ska vara god innebär bland annat att den särskilt ska
- tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet
- bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet
- främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen.
Barn har rätt till information och delaktighet
Patienten har rätt till viss information. Om patienten är ett barn ska informationen anpassas till barnets ålder och mognad så att barnet oavsett ålder kan förstå och ta till sig informationen.
Hälso- och sjukvården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patientens närstående ska, om det är lämpligt, få möjlighet att medverka vid utformningen och genomförandet av vården.
När patienten är ett barn ska barnets inställning till den aktuella vården eller behandlingen så långt som möjligt klarläggas. Vad barnet tycker ska beaktas i förhållande till hens ålder och mognad.
När det gäller barn som anhöriga ska deras behov av information, råd och stöd i vissa situationer särskilt beaktas. Det gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk störning, en psykisk funktionsnedsättning, en allvarlig fysisk sjukdom eller ett missbruk. Detsamma gäller om den vuxna oväntat avlider.
Vem gör vad i hälso- och sjukvården för barn och unga?
Inom hälso- och sjukvården kommer barn och unga främst i kontakt med
- barnhälsovården
- vårdcentralen
- barn- och ungdomspsykiatrin
- barn- och ungdomshabiliteringen
- barn- och ungdomsmedicinska mottagningen.
Hälso- och sjukvården ska samverka med andra
För att barn och unga ska få sina behov tillgodosedda kan de behöva insatser från flera aktörer samtidigt, såsom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och förskolan eller skolan. Barnets eller den unges behov av insatser avgör vilka verksamheter som behöver samverka och på vilket sätt.
I hälso- och sjukvårdens regelverk finns bestämmelser om vårdens skyldighet att samverka med andra aktörer, såsom socialtjänsten. Här kan du läsa om några sådana skyldigheter.
Samverkan när barn far illa sker på socialnämndens initiativ
Om ett barn far illa, eller om det finns sådana misstankar, ska hälso- och sjukvården och dess personal genast anmäla det till socialnämnden.
Hälso- och sjukvården ska samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Då sker samverkan på socialnämndens initiativ.
Särskilda överenskommelser om samarbete mellan region och kommun
Regioner och kommuner är skyldiga att ingå överenskommelser om samarbete i vissa frågor. Det gäller i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning, personer med missbruk samt barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet.
Samordnad individuell plan för hälso- och sjukvårds- och kommuninsatser
När ett barn har behov av insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska regionen tillsammans med kommunen upprätta en individuell plan, ibland kallad samordnad individuell plan, SIP.
Planen ska upprättas om regionen eller kommunen bedömer att den behövs för att barnet ska få sina samlade behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst tillgodosedda. En förutsättning är att barnet och, beroende på barnets ålder och mognad, föräldrarna samtycker till att planen upprättas. Planen ska beskriva
- vilka insatser barnet eller den unge behöver
- vilka insatser respektive huvudman ska ansvara för
- vilka åtgärder som någon annan än regionen eller kommunen vidtar
- vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen.
Rätt till en fast vårdkontakt
En patient har i vissa fall rätt att få en fast vårdkontakt. Det gäller om det är nödvändigt för att tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet, eller om hen begär det. En fast vårdkontakt ska utses då en patient som skrivs ut från sluten hälso- och sjukvård har behov av öppen vård.
Syftet med en fast vårdkontakt är bland annat att tydliggöra vårdens ansvar för samordning och kontinuitet. Den fasta vårdkontakten kan vara kontaktperson för andra delar av hälso- och sjukvården, socialtjänsten och andra berörda myndigheter.
Vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer
Samverka för barns bästa ger en sammanfattande bild av kunskapsläget om samverkan utifrån forskning, utvärdering, tillsyn och systematiskt utvecklingsarbete. Den vänder sig i första hand till verksamhetsansvariga inom hälso- och sjukvård och socialtjänst.