Hälso- och sjukvårdens ansvar

Hälso- och sjukvården ansvarar för att erbjuda en god hälso- och sjukvård. Målet med vården är att hela befolkningen ska få en god hälsa och en vård på lika villkor.

Med hälso- och sjukvård avses åtgärder för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Förebyggande åtgärder innefattar bland annat allmänna och riktade hälsokontroller, vaccinationer, hälsoupplysning samt mödra- och barnhälsovård. När hälso- och sjukvård ges till barn ska barnets bästa särskilt beaktas.

Att hälso- och sjukvården ska vara god innebär bland annat att den särskilt ska

  • tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet
  • bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet
  • främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen.

Barn har rätt till information och delaktighet

Patienten har rätt till viss information. Om patienten är ett barn ska informationen anpassas till barnets ålder och mognad så att barnet oavsett ålder kan förstå och ta till sig informationen.

Hälso- och sjukvården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patientens närstående ska, om det är lämpligt, få möjlighet att medverka vid utformningen och genomförandet av vården.

När patienten är ett barn ska barnets inställning till den aktuella vården eller behandlingen så långt som möjligt klarläggas. Vad barnet tycker ska beaktas i förhållande till hens ålder och mognad.

När det gäller barn som anhöriga ska deras behov av information, råd och stöd i vissa situationer särskilt beaktas. Det gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk störning, en psykisk funktionsnedsättning, en allvarlig fysisk sjukdom eller ett missbruk. Detsamma gäller om den vuxna oväntat avlider.

Vem gör vad i hälso- och sjukvården för barn och unga?

Inom hälso- och sjukvården kommer barn och unga främst i kontakt med

  • barnhälsovården
  • vårdcentralen
  • barn- och ungdomspsykiatrin
  • barn- och ungdomshabiliteringen
  • barn- och ungdomsmedicinska mottagningen.
Läs mer om de olika aktörerna

Barnhälsovården främjar alla barns hälsa och utveckling

Barnhälsovårdens primära uppgift är att främja barns hälsa och utveckling, att förebygga ohälsa hos barn, och att tidigt upptäcka och åtgärda problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. Att erbjuda hälsoövervakning regelbundet till alla barn är ett sätt att tidigt upptäcka hälso- eller utvecklingsproblem hos barnet. Vid behov erbjuds individuellt utformat stöd och förstärkta insatser till barn och föräldrar med särskilda behov.

Vårdcentralen är primärvårdens bas

Vårdcentralerna är basen i länets primärvård och kan även kallas för husläkarmottagning, familjeläkarmottagning eller hälsocentral. På vårdcentralen sker allt från hälsokontroller av nyfödda barn till behandlingar av vanliga sjukdomar som till exempel halsfluss och kroniska sjukdomar.

Om läkaren bedömer att patienten behöver mer specialiserad vård kan hen få en remiss till en annan öppenvårdsmottagning eller till en specialistmottagning på ett sjukhus.

Barn- och ungdomspsykiatrin ger specialistvård

Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, är en specialistverksamhet inom hälso- och sjukvården för barn och ungdomar som mår dåligt psykiskt. BUP kan stödja barnet och dennes familj och erbjuda olika insatser, såsom samtalsbehandling, familjesamtal och utredning.

Barn- och ungdomshabiliteringen ger stöd vid funktionsnedsättning

Barn- och ungdomshabiliteringen ger råd, stöd och behandling till barn och ungdomar med funktionsnedsättning för att de ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Stödet anpassas medicinskt, psykologiskt, socialt och pedagogiskt utifrån barnets eller den unges behov. Habiliteringen kan också ge stöd till föräldrar, andra närstående och nätverk.

Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning samlar specialistkompetens

Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, BUMM, är specialiserade mottagningar för barn och unga som inte kan få hjälp av exempelvis barnhälsovården eller en vårdcentral. På BUMM utreds och behandlas barn och ungdomar inom exempelvis

  • neuropsykiatri
  • astma och allergi
  • fetma
  • enures (sängvätning) och urinvägar
  • mag- och tarmsjukdomar
  • psykosomatiska sjukdomar och funktionsnedsättningar.

Hälso- och sjukvården ska samverka med andra

För att barn och unga ska få sina behov tillgodosedda kan de behöva insatser från flera aktörer samtidigt, såsom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och förskolan eller skolan. Barnets eller den unges behov av insatser avgör vilka verksamheter som behöver samverka och på vilket sätt.

I hälso- och sjukvårdens regelverk finns bestämmelser om vårdens skyldighet att samverka med andra aktörer, såsom socialtjänsten. Här kan du läsa om några sådana skyldigheter.

Samverkan när barn far illa sker på socialnämndens initiativ

Om ett barn far illa, eller om det finns sådana misstankar, ska hälso- och sjukvården och dess personal genast anmäla det till socialnämnden.

Hälso- och sjukvården ska samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Då sker samverkan på socialnämndens initiativ.

Särskilda överenskommelser om samarbete mellan region och kommun

Regioner och kommuner är skyldiga att ingå överenskommelser om samarbete i vissa frågor. Det gäller i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning, personer med missbruk samt barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet.

Samordnad individuell plan för hälso- och sjukvårds- och kommuninsatser

När ett barn har behov av insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska regionen tillsammans med kommunen upprätta en individuell plan, ibland kallad samordnad individuell plan, SIP.

Planen ska upprättas om regionen eller kommunen bedömer att den behövs för att barnet ska få sina samlade behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst tillgodosedda. En förutsättning är att barnet och, beroende på barnets ålder och mognad, föräldrarna samtycker till att planen upprättas. Planen ska beskriva

  • vilka insatser barnet eller den unge behöver
  • vilka insatser respektive huvudman ska ansvara för
  • vilka åtgärder som någon annan än landstinget eller kommunen vidtar
  • vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen.

Rätt till en fast vårdkontakt

En patient har i vissa fall rätt att få en fast vårdkontakt. Det gäller om det är nödvändigt för att tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet, eller om hen begär det. En fast vårdkontakt ska utses då en patient som skrivs ut från sluten hälso- och sjukvård har behov av öppen vård.

Syftet med en fast vårdkontakt är bland annat att tydliggöra vårdens ansvar för samordning och kontinuitet. Den fasta vårdkontakten kan vara kontaktperson för andra delar av hälso- och sjukvården, socialtjänsten och andra berörda myndigheter.

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga – en sammanfattning

I Lagstiftning om samverkan kring barn och unga sammanfattas aktuell lagstiftning kring vad som gäller för intern och extern samverkan. Sammanfattningen vänder sig till dig som arbetar inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och skolan.

Vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer

Samverka för barns bästa ger en sammanfattande bild av kunskapsläget om samverkan utifrån forskning, utvärdering, tillsyn och systematiskt utvecklingsarbete. Den vänder sig i första hand till verksamhetsansvariga inom hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter