På familjecentralen finns mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och förebyggande socialtjänst samlokaliserade under samma tak. Det finns också familjecentralsliknande verksamheter och där är barnhälsovård samlokaliserad med öppen förskola eller förebyggande socialtjänst, eller båda. Familjecentralen samverkar ofta med andra verksamheter, som bibliotek, förskola, tandvård och mödrahälsovårds- eller barnahälsovårdspsykolog.
På familjecentralen får blivande föräldrar och familjer råd och stöd. Närheten och tillgängligheten till hjälp och stöd ökar, eftersom flera verksamheter finns samlade på samma plats. På så sätt kan blivande föräldrar och familjer få tidiga stödinsatser som är anpassade utifrån deras behov. Familjecentralen är också en mötesplats där blivande föräldrar och familjer kan dela erfarenheter med varandra och barnen kan leka i en välkomnande, barnanpassad miljö.
Här finns familjecentraler
Det finns skillnader i antal och placering av familjecentraler i olika delar av Sverige. Tillsammans med Statistikmyndigheten SCB har Socialstyrelsen tagit fram en Excel-fil med information som kan utgöra ett stöd i planeringsarbetet inför att inrätta och vidareutveckla familjecentraler:
Statistikunderlag till stöd för att inrätta och vidareutveckla familjecentraler (Excel)
I Excel-filen framgår bland annat barnantal, områdestyp, förutsättningar och var familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter finns idag. Tabellen kan exempelvis användas för att:
- analysera tillgången till familjecentraler, familjecentralsliknande verksamhet och annan form av samverkan i olika områden
- analysera olika områdens behov utifrån lokala förutsättningar
- identifiera områden med många barn i åldern 0–6 år
- identifiera områden med liknande behov för erfarenhetsutbyte och lärande.
I Excel-filen kan du filtrera information på region-, kommun- och RegSO-nivå. RegSO (regionala statistikområden) är en geografisk indelning som gör det möjligt att analysera befolkning, socioekonomi och levnadsförhållanden på en mer detaljerad nivå än kommunnivå. Sverige är indelat i cirka 3 300 RegSO-områden som vardera har en unik kod.
För mer information om vad som ligger till grund för klassificering av utanförskap, se:
Informationen i Excel-filen tolkas med fördel tillsammans med er egen lokala kunskap om förutsättningar, kontext och annan relevant statistik.
Observera: Uppgifterna om utanförskap i denna fil bygger på Boverkets och SCB:s tidigare analys och statistikverktyg, vilka var aktuella vid tidpunkten för framtagandet av statistikunderlaget våren 2026. Verktyget har upphört och Boverket publicerade den 15 juni 2026 en uppdaterad analys och ett nytt statistikverktyg. Den nya analysen använder delvis andra variabler och en uppdaterad metod för att definiera utanförskap. Klassificeringar och områden i denna fil är därför inte direkt jämförbara med Boverkets aktuella statistik. För mer information om Boverkets statistik se:
Stöd för att inrätta och organisera familjecentraler
Stöd för att inrätta och organisera familjecentraler är en publikation som framför allt vänder sig till er inom regioner och kommuner som beslutar om, har ansvar för eller utvecklar familjecentraler. Stödet kan användas när ni vill starta upp en familjecentral eller vidareutveckla en redan befintlig. Publikationen beskriver fördelarna med att samlokalisera flera professioner som alla arbetar med främjande och förebyggande arbete med fokus på barn i åldern 0-6 år. Den beskriver också vilka förutsättningar som underlättar för samverkan mellan de olika professionerna på familjecentralen. Här finns också exempel på hur familjecentraler kan organiseras och en guide som kan öka samsyn inför beslut.
Stöd för att inrätta och organisera familjecentraler – Socialstyrelsen
Webbinarium: Hur kan familjecentralen bli en trygg plats för både lek och samtal om svåra saker?
Personalen på familjecentralen möter barn och föräldrar i en miljö som ska upplevas som trygg och lätt tillgänglig. Det ger möjlighet att bygga tillit och erbjuda stöd, men också att föra samtal om svåra saker. Samverkan mellan professioner kan också ge bättre förutsättningar att förebygga och upptäcka våld. Men hur närmar man sig frågor som är svåra att prata om? Och hur mycket våldsförebyggande arbete gör familjecentraler idag?
Medverkande är Karin Blomgren, utredare på Socialstyrelsen, Rikard Tordön, utredare på Barnafrid och Maria Kruse, samordnare på Familjecentralen i Salem och styrelseledamot i Föreningen för familjecentralers främjande.
Slutredovisning av Socialstyrelsens uppdrag stöd för inrättande och vidareutveckling av familjecentraler – Slutrapport mars 2026
Socialstyrelsen har från 2024 i uppdrag av regeringen att bidra med stöd till kommuner och regioner i arbetet med att inrätta och vidareutveckla familjecentraler. Denna rapport utgör slutredovisning av uppdraget.
Kartläggning: Familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter – Socialstyrelsen (pdf)
Denna kartläggning från Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten visar att familjecentraler ger möjlighet att komma in tidigt och stötta barn och föräldrar på ett sammanhållet sätt. Rapporten innehåller kartläggningen, analys och förslag på hur verksamhetsformerna kan stödjas och vidareutvecklas.
Litteraturöversikt: Familjecentralers betydelse för familjers hälsa och välmående – Folkhälsomyndigheten
Detta är en kartläggande litteraturöversikt från Folkhälsomyndigheten som handlar om familjecentralers betydelse för familjers hälsa och välmående.