Hälsoenkät

Inför hälsobesök i skolan kan elever och vårdnadshavare få möjlighet att förbereda sig. Skolsköterskan kan väja att skicka ut frågor i förväg – en så kallad hälsoenkät.

I en hälsoenkät kan eleven och vårdnadshavaren få svara på frågor om elevens hälsa, levnadsvanor och livssituation.

En hälsoenkät kan bidra till att skapa struktur på hälsobesöken och fokusera på det som är viktigt för eleven. Frågor kan också underlätta för eleven att fundera över levnadsvanor. Genom att använda en hälsoenkät kan även risken minska för att hälsobesöket blir kontrollerat och enbart inriktat på fysisk hälsa.

En annan fördel med hälsoenkäter är att obekväma frågor kan göras normala eftersom alla elever får dem. Det blir också lättare att upptäcka elever som har ohälsosamma levnadsvanor eller inte mår bra än vid mer ostrukturerade samtal.

Svaren i hälsoenkäten och hälsosamtalen kan underlätta för elevhälsan att samla in avidentifierad information om hur eleverna på skolan mår, som individer och som grupp. Det kan ligga till grund för elevhälsans arbete med att främja hälsa och förebygga ohälsa.

Hantera hälsoenkäter

Frågorna i hälsoenkäten kan finnas med i inbjudan till hälsobesöket. Elev och vårdnadshavare kan ges möjlighet att fylla i hälsoenkäten antingen under eller innan samtalet.

Vårdgivaren ansvarar för att all behandling av personuppgifter som sker i verksamheten har stöd i reglerna om personuppgiftsbehandling.

Vid hanteringen av hälsoenkäter är det viktigt att ta hänsyn till sekretess och tystnadsplikt.

Exempel på innehåll i en hälsoenkät

Det finns ingen enhetlig modell för vilka frågor som kan finnas i en hälsoenkät. Det finns inte heller några särskilda regler om vem inom hälso- och sjukvården som får ta fram en hälsoenkät. Det innebär att hälso- och sjukvårdspersonal med rätt medicinsk kompetens för uppgiften får göra det.

Personalen kan använda elevens svar för att inleda samtalet och sedan anpassa det efter elevens önskemål och behov.

Frågorna i hälsoenkäten kan anpassas utifrån vilken årskurs eleven går i. Man kan till exempel ställa frågor om följande:

Lärmiljön och arbetsmiljön i skolan
  • Den fysiska lärmiljön och arbetsmiljön som klassrum, skolgård och toaletter.
  • Den psykiska lärmiljön och arbetsmiljön som arbetsro, koncentration, måluppfyllelse och stress.
  • Den sociala lärmiljön och arbetsmiljön som kamrater, trygghet, trivsel och om det förekommer diskriminering och kränkningar, utanförskap eller att någon behandlas illa.

Lärmiljö och arbetsmiljö

Matvanor
  • Hur mycket eleven äter av frukt, grönsaker och fisk respektive, godis, läsk, glass, kakor, bullar och snacks.
  • Om eleven äter frukost, lunch och middag.
  • Frukostvanor och om de är regelbundna.

Matvanor och fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet och stillasittande
  • Hur mycket eleven rör på sig under dagen.
  • Om eleven deltar i skolämnet idrott och hälsa.
  • Hur mycket tid eleven sitter stilla framför skärmen.

Matvanor och fysisk aktivitet

Fysisk och psykisk hälsa
  • Hur eleven mår. Om eleven har huvudvärk, magont, värk i kroppen eller mensvärk.
  • Om eleven är ledsen, nedstämd, orolig eller irriterad.
  • Om elevens sömn och återhämtning.

Främja psykisk hälsa

Faktagranskad av: Socialstyrelsen och Skolverket Senast granskad:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Anmäl dig till Kunskapsguidens nyhetsbrev!