Demensutredning

Demensutredningen delas upp i två steg. Först gör primärvården en basal utredning. Sedan gör en specialistmottagning en utvidgad utredning om det behövs.

Tidig upptäckt av demenssjukdom är viktigt för att ge rätt vård och omsorg. Vid demensutredningen gör primärvården först en grundläggande utredning som kallas basal demensutredning.

En basal demensutredning syftar till att fastställa

  • om personen har en demenssjukdom eller annan sjukdom som orsakar symtomen
  • vilken typ av demenssjukdom det handlar om
  • vilka funktions- och aktivitetsbegränsningar som demenssjukdomen medför och vad man kan göra för att minimera eller kompensera för dessa.

Vid en basal demensutredning grundar sig diagnostiken på

  • en bedömning av sjukdomshistoria
  • intervju med anhöriga
  • undersökning av fysiskt och psykiskt tillstånd
  • test av kognitiv förmåga, till exempel förmågan att minnas, tankeförmåga och förmåga att tolka omgivningen
  • bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga
  • strukturell hjärnavbildning med datortomografi för att upptäcka förändringar i hjärnan eller andra sjukdomstillstånd som kan förklara eller bidra till nedsatt förmåga att minnas, tänka och tolka omgivningen.

Utvidgad demensutredning

Om den basala demensutredningen inte har gett tillräcklig information för att fastställa diagnos gör specialistsjukvården en utvidgad demensutredning.

Den utvidgade demensutredningen kan exempelvis bestå av

  • fler tester av kognitiv förmåga av neuropsykolog
  • avbildning av hjärnan med magnetkamera eller andra metoder, till exempel funktionell avbildning av hjärnan
  • provtagning av ryggmärgsvätska.

Uppföljning

Att följa upp insatserna och behandlingen för personer med demenssjukdom är särskilt viktigt utifrån flera aspekter, till exempel:

  • Personer med demenssjukdom är oftast äldre personer som har ökad risk för andra sjukdomar och ofta behandlas med flera läkemedel.
  • Personer med demenssjukdom behöver oftast insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten. Eftersom sjukdomen innebär avtagande kognitiva funktioner, är det extra viktigt att det finns en samordnad planering för att personen med demenssjukdom ska få rätt insatser när det behövs.

Webbutbildning samordnad individuell plan, SIP

Samordnad individuell plan, SIP, ska upprättas när det finns behov av insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst. För personer med demenssjukdom uppstår det behovet tidigt och kvarstår sedan under hela sjukdomsförloppet. SIP vid demenssjukdom ställer särskilda krav på bland annat bemötande och kommunikation.

Utbildningen har tagits fram av Svenskt Demenscentrum i dialog med Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Socialstyrelsen.

Webbutbildning Samordna med SIP — Svenskt Demenscentrum

Modell för standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom

Socialstyrelsen har tagit fram en modell för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom.

Modellen består av tre delar:

  • Vad vården och omsorgen behöver göra – att erbjuda insatser. Särskilda perspektiv och viktiga områden lyfts som behöver beaktas av medarbetare inom socialtjänst och hälso- och sjukvård i kontakten med en person med demenssjukdom.
  • Hur insatser kan planeras och genomföras. Här lyfts multiprofessionella demensteam och samverkansteam.
  • Vilka verktyg som kan användas för att underlätta samverkan. Här beskrivs bland annat samordnad individuell plan.

Ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom — Socialstyrelsen

Modellen stödjer ett personcentrerat arbetssätt

Grunden för vård och omsorg om en person med demenssjukdom är ett personcentrerat förhållningssätt. Modellen för det standardiserade insatsförloppet stödjer därför ett personcentrerat arbetssätt.

Behovet av insatser bedöms utifrån den enskilde individen. Det betyder att insatserna anpassas till varje person och under demenssjukdomens förlopp.  är olika för varje person.

Personcentrerad vård och omsorg

Checklista över insatser, särskilda perspektiv och viktiga områden

I kunskapsstödet om det standardiserade insatsförloppet finns en checklista. Avsikten med checklistan är att ge en överblick över insatserna, särskilda perspektiv och viktiga områden att tänka på för respektive insats. Checklistan ligger som bilaga 1 i publikationen

Ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom — Socialstyrelsen

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom innehåller rekommendationer om utredning och uppföljning, multiprofessionellt arbete, stödinsatser, läkemedelsbehandling och utbildning. Riktlinjerna vänder sig till beslutsfattare och profession inom området.

Demens ABC

Personcentrerad omvårdnad är kanske den viktigaste förutsättningen för en god demensvård. Webbutbildningen Demens ABC vill motivera medarbetare till att tänka och arbeta personcentrerat, det vill säga se människan bakom sjukdomen och låta denna bild påverka den vård och omsorg som ges. Utbildningen är baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen. Senast granskad:

Källor:

Ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom Nationella riktlinjer Socialstyrelsen, 2019.
En nationell strategi för demenssjukdom, Socialstyrelsen, 2017.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Anmäl dig till Kunskapsguidens nyhetsbrev!