Personcentrerad vård och omsorg

Vården och omsorgen om personer med demenssjukdom ska vara personcentrerad.

Den personcentrerade vården och omsorgen innebär att personalen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten

• bemöter personen med demenssjukdom utifrån hens upplevelser, självkänsla och rättigheter
• strävar efter att förstå vad som är bäst för personen utifrån dennes perspektiv
• värnar personens självbestämmande och möjlighet till medbestämmande
• ser personen som en aktiv samarbetspartner
• bekräftar personen i dennes upplevelse av världen
• strävar efter att involvera personens sociala nätverk i vården och omsorgen.

Fokuserar på hela personen

Personcentrerad vård och omsorg innebär att man fokuserar på hela personen, med unika behov, resurser och erfarenheter, och inte bara på sjukdomen. Den personcentrerade vården och omsorgen utgår från information om personens livsmönster och värderingar och syftar till att göra omvårdnaden och vårdmiljön mer personlig.

Personcentrerat arbete innebär att vården och omsorgen bygger relationer och ger goda förutsättningar för tillit och inkludering. Att lyssna på personen med demenssjukdom och ställa frågor om vad som är viktigt för hen. Att vara lyhörd för personens behov och om hen känner oro för något. Personen själv är ju expert på sin egen situation. Personens önskemål och egna beskrivningar av sina behov kan bli en del av vården och omsorgen. Till exempel kan medarbetare lyssna till levnadsberättelser och använda sig av genomförandeplaner som följs upp kontinuerligt, för att bättre förstå personens situation och behov.

För att kunna se hela personen och hens unika behov, erfarenheter och sociala sammanhang, behöver personalen tänka bortom de normer som man kan vara färgad av och som kan osynliggöra personens identitet och behov. Det kan till exempel handla om att skaffa sig kunskap om äldre hbtqi-personers liv, hälsa och rättigheter. Ett annat exempel är att se de behov som kan vara relaterade till om den äldre personen har en annan kulturell eller språklig bakgrund.

Arbeta för jämlik äldreomsorg för hbtqi-personer – Socialstyrelsens utbildningsportal

Interkulturellt perspektiv – tema på Kunskapsguiden

Svårigheter att uttrycka sin vilja

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan ha svårt att förstå och tolka de behov en person med demenssjukdom har. Samtidigt kan demenssjukdomen i sig medföra att personen inte alltid på ett bra sätt kan ge uttryck för sin vilja, sina behov och önskemål. Personen kan också ha svårt för att ta till sig information.Det finns därför en risk för att hälso- och sjukvården och socialtjänsten inte upptäcker och tillgodoser behoven av vård och omsorg hos personer med demenssjukdom, särskilt i senare skeden av sjukdomen.

För att upptäcka och bättre förstå behoven är det viktigt att involvera och lyssna på anhöriga, i de fall när det är möjligt. De har en större vana att kommunicera med den enskilda och har viktig kunskap för vården och omsorgen att ta del av. Vården och omsorgen behöver arbeta för att underlätta anhörigas delaktighet.

Hälso- och sjukvården har en skyldighet att involvera anhöriga i vården av en patient när detta är möjligt. I situationer när information inte kan lämnas till en patient ska den i stället när det är möjligt lämnas till en anhörig. Vidare ska anhöriga få möjlighet att medverka vid utformningen och genomförandet av vården om det är lämpligt. Detta gäller dock enbart om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar detta.

Stödja äldre personer med nedsatt beslutsförmåga

Temat Stödja äldre personer med nedsatt beslutsförmåga är ett metodstöd som ger råd om hur du kan stödja äldre personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja.

Stödja äldre personers vilja, tema på Kunskapsguiden