För att lyckas med implementering av ett nytt arbetssätt behöver det användas som det är avsett och på ett hållbart sätt. Vid införande av IBIC är det därför viktigt att ha kunskap om implementering och hållbart förändringsarbete.
För dig med ansvar för arbete enligt IBIC
Detta avsnitt riktar sig främst till chefer, beslutsfattare och nyckelpersoner i socialtjänsten med ansvar för arbete enligt IBIC. Syftet är att ge kunskap och stöd i hur IBIC kan införas och förvaltas på ett hållbart sätt.
Att införa en ny metod eller nytt arbetssätt tar tid. Forskare brukar tala om två till fyra år innan det nya arbetssättet blir en naturlig del av det ordinarie arbetet.
Implementering
Implementering är processen när en ny metod eller arbetssätt införs och börjar användas i praktiken. Under implementeringen ligger fokus på att förändra rutiner och vanor och se till att det nya arbetssättet fungerar i praktiken. För att lyckas behöver medarbetarna få löpande information, stöd och möjlighet att reflektera kring det nya arbetssättet.
Hållbart förändringsarbete, även kallat rutinisering
Hållbart förändringsarbete är processen där en ny metod eller ett nytt arbetssätt blir en naturlig del av organisationens vardag och rutiner, så att förändringen håller över tid.
Även om implementeringen inledningsvis bedöms som framgångsrik, visar forskning att genomförda förändringar ofta inte överlever på sikt. Organisationer faller lätt tillbaka i gamla rutiner, och nya arbetssätt kan glömmas bort eller överges.
Hållbar förändring kräver stöd från ledning och medarbetare, tydliga rutiner och löpande uppföljning. Kunskap om arbetssättet måste finnas i hela organisationen, inte bara hos enskilda personer. På så sätt säkerställs att kunskapen inte försvinner när personer slutar eller rutiner förändras.
Utmaningar vid införande av IBIC
Äldre- och funktionshinderomsorgen är omfattande verksamhetsområden, ofta uppdelade i flera verksamheter – myndighet, utförare, privata aktörer och administration. Olika uppdrag, rutiner och arbetskulturer kan försvåra att IBIC tillämpas på ett enhetligt sätt i hela organisationen.
Hur ser organisationen ut som IBIC ska in i?
- I vilka verksamheter ska ni införa IBIC, och kan det finnas några utmaningar med det?
- Pågår det redan ett införande av IBIC i någon del av organisationen? Kan ni samordna eller dra nytta av det arbetet när IBIC ska införas i fler verksamheter?
När en organisation består av många olika verksamheter blir det ofta mer utmanande att införa nya arbetssätt på ett enhetligt sätt. Alla berörda inom organisationen behöver förstå förändringen och hur den påverkar arbetet. Det kräver tydlig styrning, utbildning och stöd samt samordning över verksamhetsgränserna.
Implementeringsprocessens fyra faser med koppling till IBIC
Implementeringsprocessen går att beskriva enligt fyra faser:

1. Behovsinventering
Behovsinventering är det första steget i implementeringen. Här beskrivs nuläge och önskat läge för att kunna identifiera vilka förändringsbehov som finns. Varför ska vi införa IBIC? Vad vill vi förändra?
Ett tydligt beslut om införandet av IBIC är viktigt för att implementeringen ska lyckas. Inför ett beslut bör ett underlag ha tagits fram som beskriver syfte, förväntade effekter, budget, tidsplan, risker och hur införandet ska följas upp.
2. Installation
Den andra fasen av implementeringen handlar om att ta fram struktur och plan för införandet; utse ansvariga, specificera roller och ansvar, säkra nödvändiga resurser för implementeringen såsom lokaler, tid och personella resurser. Planeringen behöver sedan förankras i berörda delar av organisationen. I denna fas genomförs utbildning för medarbetare och vid behov utvecklas lokala stödmaterial för medarbetare.
3. Användning
Nu börjar det nya arbetssättet användas. För att förändringen ska lyckas behöver medarbetarna kunskap, förståelse och löpande stöd. Cheferna är centrala för att skapa delaktighet, engagemang och uppmuntra lärande hos sina medarbetare. Det är viktigt att följa upp arbetet och göra justeringar vid behov.
4. Vidmakthållande
I denna fas handlar det om att hålla fast vid det som redan har förbättrats och se till att det nya arbetssättet blir det naturliga sättet att arbeta på. Det innebär bland annat om att upprätta rutiner för det dagliga arbetet med IBIC och att arbetssättet blir en del av organisationens kvalitetsledningssystem. Om en långsiktig plan inte redan finns, är det viktigt att ta fram en sådan för förvaltning av IBIC. Syftet är att säkerställa att det finns resurser över tid för att hantera förändringar och utveckla arbetssättet.
Film: Att sätta upp förväntade effekter – för ett framgångsrikt införande av IBIC
Hör Therese Södervall verksamhetsutvecklare och processledare i IBIC, Skövde kommun, berätta om värdet av att sätta upp förväntade effekter och följa upp dessa vid ett införande av IBIC.
Individens behov i centrum – förutsättningar, förväntningar & konsekvenser vid beslut om införandet av IBIC – Nestor
Här finns praktiska tips och checklistor som kan stödja ert arbete. Exempel:
- Bilaga 1: Tips för konsekvensanalys
- Bilaga 2: Checklista för implementering
- Bilaga 3: Lägesavstämning för IBIC
- Bilaga 4: Checklista — hur vi arbetar.
Framgångsfaktorer för ett hållbart införande av IBIC
För att IBIC ska kunna införas på ett hållbart sätt behöver det bli en självklar del av organisationens löpande arbete. Redan tidigt i implementeringen är det viktigt att planera för hur IBIC kan byggas in i olika delar av verksamheten, till exempel i kvalitetsledningssystem, lokala rutiner och vid upphandlingar.
IBIC i ledningssystemet?
När arbetet med IBIC finns beskrivet i verksamhetens ledningssystem blir det tydligt vad som ska göras, av vem och på vilket sätt. Exempel:
- Rutiner och processer för uppföljning och samverkan enligt IBIC
- Styrdokument och arbetsbeskrivningar anpassade till IBIC
I en implementeringsstudie från 2021 som undersökte hur väl kommunerna har infört IBIC, lyfts fem faktorer fram som särskilt viktiga för att hållbart införa IBIC:
Förvaltningsledningens stöd
Det är viktigt att högre chefer är pålästa om IBIC och tydligt visar varför arbetssättet ska införas. De prioriterar arbetet och visar intresse för införandet genom att efterfråga resultat.
Tillgängliga resurser
Det är viktigt att det finns tillgängliga och tillräckliga resurser över tid för att kunna förvalta IBIC i verksamheten efter implementeringsfasen. En långsiktig planering ger stöd och riktning för ett hållbart IBIC.
Aktivt ledarskap från första linjens chefer
Första linjens chefer har en nyckelroll i att omsätta ledningens mål i praktiken. Genom aktivt ledarskap kan de göra IBIC till en naturlig del av det dagliga arbetet. Det innebär att chefen stödjer förändringen och skapar förutsättningar för arbetssättet. Det skapar motivation hos medarbetarna och bidrar till långsiktig förankring.
Delaktighet och engagemang från utförare
Delaktighet och engagemang från utförarna är centralt. Utförarna behöver förstå syftet och nyttan med IBIC för att kunna ge värdefull input i hur arbetssättet kan användas.
En lärande och öppen strategi
Film: Att få till ett hållbart införande av IBIC
"Fler förvaltningsledningar behöver kliva fram och visa ett tydligare engagemang och ett aktivt ledarskap." Hör Emanuel Åhlfeldt beskriva vilka faktorer som är viktiga att tänka på för ett hållbart införande av IBIC.
Film: Hur kan IBIC hållas levande i kommunen
Hör Anna Borgius berätta om hur hon som Vård- och omsorgsdirektör arbetar med att hålla arbetet med IBIC levande i Lunds kommun.
Kontakt med andra kommuner som inför IBIC
Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har ett samarbetsrum för IBIC. Där kan du som arbetar i en kommun utbyta erfarenheter och komma i kontakt med andra kommuner kring frågor som rör IBIC. För att få tillgång till samarbetsrummet skickar du ett meddelande till SKR:s kontaktcenter, info@skr.se
Personcentrerad social omsorg – SKR
Hur långt har kommunerna kommit i införandet av IBIC?
Ta del av resultat från Socialstyrelsens senaste lägesavstämning hur långt arbetet med Individens behov i centrum, IBIC, har kommit i kommunerna.
Källor:
Individens behov i centrum – Ett stöd för att använda ICF och strukturerad dokumentation för personer som behöver stöd i sin dagliga livsföring, Socialstyrelsen, 2025
Om implementering. Socialstyrelsen 2012.