Brobyggare är personer med romsk språk- och kulturkompetens som fungerar som en länk mellan enskilda personer och offentliga verksamheter. De anställs för arbete inom förskola, förskoleklass, skola, socialtjänst eller hälso- och sjukvård. Genom brobyggare kan förtroendet mellan den romska minoriteten och det övriga samhället stärkas och den romska minoritetens tillgång till olika delar av samhället öka.
I arbetet med strategin för romsk inkludering har regeringen gjort särskilda satsningar på romska brobyggare i socialtjänsten och skolan. Kommuner har fått bidrag för att anställa brobyggare som under en del av arbetstiden har deltagit i en utbildning på Södertörns högskola som Socialstyrelsen och Skolverket anordnat.
Satsningarna på romska brobyggare i Sverige utgår från positiva resultat och erfarenheter i andra länder, där brobyggare bland annat har stärkt tillgången till arbete för romer.
Strategiskt arbete och möten med enskilda
Brobyggare i socialtjänsten kan både stödja kommunens strategiska arbete med nationella minoriteter och möta enskilda personer direkt på bland annat medborgarkontor och jobbtorg. Brobyggare kan också kallas samhällsvägledare eller ha andra yrken i socialtjänsten som de kombinerar med att vara brobyggare.
Ofta behöver brobyggare i socialtjänsten arbeta med ett familjeperspektiv på barns och vuxnas situation och samverka med skolan och andra delar av samhället. Kommuner med flera anställda brobyggare har organiserat arbetat så att brobyggarna arbetar tillsammans med frågor som gäller socialtjänsten, skolan och andra delar av samhället.
För socialtjänsten är brobyggare ett sätt att arbeta förebyggande och uppsökande utifrån den romska minoritetens rättigheter. Brobyggare med annan språk- och kulturkompetens kan också behövas för att utveckla kontakterna mellan socialtjänsten och personer i andra minoriteter.
Positiva resultat och erfarenheter
Satsningen på brobyggare har varit viktig för arbetet med romsk inkludering. Kommuner har beskrivit en stärkt tillit och ett ökat förtroende mellan den romska minoriteten och myndigheter. Brobyggarna har också förmedlat kunskap till den romska minoriteten om den kommunala verksamheten och ökat kunskapen inom förvaltningarna. Rådgivning och stöd till enskilda romer har lett till anställningar, feriejobb och studier. Vidare har kontakten mellan hem och skola förbättrats och frånvaron bland skolelever minskat.
Framgångsfaktorer för brobyggarverksamheten är att det finns fungerande samråd i kommunen där den romska minoriteten är väl representerad och att brobyggarrollen har preciserats och förankrats lokalt. Det är också viktigt att brobyggare ges möjlighet till utbildning och att det finns forum för erfarenhetsutbyte för att kunna utveckla brobyggarverksamheten.
Långsiktighet behövs
Utmaningar i arbetet är den långsiktiga förankringen i socialtjänsten och i kommunernas arbete med nationella minoriteters rättigheter. Fortfarande är antalet kommuner med romska brobyggare inom socialtjänsten relativt litet och många har haft osäkra anställningar. Det är också viktigt att hitta former för uppföljning som kan användas för att utveckla brobyggarverksamheten.
I utbildningsmaterialet I bemötandet tar framtiden form (s. 76) kan du läsa mer om brobryggare i socialtjänsten och ta del av intervjuer med några brobyggare.
Brobyggarutbildning
Socialstyrelsen arrangerar tillsammans med Södertörns högskola en ny brobyggarutbildning för dig som arbetar som brobyggare och kommer i kontakt med socialtjänsten och angränsande områden i kommunen.
Mer om brobyggarutbildning för dig i socialtjänsten – Socialstyrelsen