En del individer inom den romska minoriteten har ett lågt förtroende för socialtjänsten. Det framkommer av intervjuer som Socialstyrelsen har gjort med romer år 2014 och 2018. Den bristande tilliten är ofta sammankopplad med frågan om omhändertagande av barn. Enligt de intervjuade romerna kan även personal inom socialtjänsten ha ett lågt förtroende för romer och upplevelser av diskriminering förekommer.
Det låga förtroendet för socialtjänsten kan innebära att de i lägre utsträckning söker stöd och att dialogen blir sämre när de har kontakt med socialtjänsten. Därför finns ett behov av att skapa förtroende för socialtjänstens möjligheter att ge stöd och hjälp. De romer som har lågt förtroende för socialtjänsten skulle kunna vara behjälpta av riktad information om rättigheter och vad socialtjänsten gör och kan erbjuda.
Inom socialtjänsten finns även behov av förebyggande socialt arbete, lokalt områdesarbete och tidiga insatser där också brobyggare eller andra romskt sakkunniga kan vara ett stöd.
Området barn och unga
Rätten till kultur och språk aktualiseras särskilt i frågor som rör omhändertagande av barn. Enligt minoritetslagen ska barns utveckling av en kulturell identitet och möjlighet att använda sitt minoritetsspråk främjas särskilt.
För att förbättra alla barns möjligheter till delaktighet behövs både nationella och lokala insatser. Samarbete mellan socialtjänsten och barnets nätverk kan vid en placering vara ett sätt att säkerställa barnets rätt till sitt språk och sin kultur.
Läs mer
LVU – handbok för socialtjänsten – Socialstyrelsen
Placerade barn och unga – handbok för socialtjänsten – Socialstyrelsen
Få romer använder sig av äldreomsorgen
Enligt de intervjuer som Socialstyrelsen har gjort med personer med romsk tillhörighet, ansöker de sällan om bistånd i form av äldreomsorg eftersom de upplever att den inte är anpassad efter deras behov och önskemål.
Den äldre generationen har enligt intervjuerna ofta sämre förtroende för det svenska samhället jämfört med den yngre generationen. Anledningen är de övergrepp och kränkningar som romer och resande utsattes för av den svenska staten och de kommunala socialvårdande myndigheterna under 1900-talet.
Flera romer saknar kunskap och information om rättigheter och utbud av insatser och stöd inom äldreomsorgen. Likaså saknas ofta kunskap om romsk kultur inom äldreomsorgen, något som kan skapa oro och rädsla hos många äldre från minoriteten
Behovet av äldreomsorg för personer med romsk tillhörighet kommer möjligen att öka mot bakgrund av att de förstärkta bestämmelserna om äldreomsorg i minoritetslagen som kom år 2019 även omfattar den romska minoriteten. Enligt Socialstyrelsens enkätundersökningar om situationen för de nationella minoriteterna inom äldreomsorgen är dock insatser för den romska minoriteten väldigt få.
Situationen för nationella minoriteter inom den kommunala äldreomsorgen 2021 och 2023
Bemötande och inkluderande arbetssätt
Att socialtjänsten lyckas överbrygga det bristande förtroende som en del romer upplever kan göra stor skillnad för människors levnadsvillkor, utveckling och trygghet. Ett bra bemötande och inkluderande arbetssätt handlar om att både ha kunskap om en grupps historia, kultur och levnadsvillkor och samtidigt möta den enskilde som en individ med egna behov, önskemål och förutsättningar.
Skapa förtroendefulla relationer
För socialtjänsten handlar det inkluderande arbetet till stor del om att i mötet med enskilda romer agera på ett sådant sätt att mötet skapar förtroendefulla relationer och att de enskilda vågar berätta om sin situation. Först då kan socialarbetaren ge det stöd och insatser som klienterna har rätt till – på lika villkor som andra.
Ett inkluderande arbete kan därmed bidra till och stärka en evidensbaserad praktik, där den enskilda personens erfarenhet och önskemål är en central del. Ytterst är det en del av socialtjänstens samlade arbete för att uppnå de övergripande mål som gäller för verksamheten.
Kunskap och erfarenhetsutbyte för att lyckas
Ett inkluderande arbetssätt behöver stöd från chefer och medarbetare på olika nivåer och arbetet behöver planeras som en del av socialtjänstens samlade verksamhet och ordinarie struktur.
Ett inkluderande arbetssätt handlar bland annat om att ha och efterfråga kunskap om den enskildes situation för att stärka förtroende, delaktighet och stöd. Det kan handla om kunskap om romers livsvillkor och känna till lagstiftningen kring diskriminering och nationella minoriteter. Utrymme för reflektion kring egna föreställningar och det egna förhållningssättet, liksom erfarenhetsutbyte mellan socialarbetare om såväl svårigheter som framgångsfaktorer i arbetet kan också utveckla arbetssätten.