Strategin för romsk inkludering

Strategin för romsk inkludering gäller under åren 2012 till 2032. Det övergripande målet är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom.

År 2012 antog riksdagen en samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering som gäller under åren 2012 till 2032. Det övergripande målet för den tjugoåriga strategin är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som inte är rom.

Situationen för romer kan skilja sig åt mellan grupper och individer. Målgruppen för strategin är framför allt de som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap och är utsatta för diskriminering. EU-medborgare som är här kortare tid än tre månader och asylsökande i Sverige ingår inte i målgruppen för strategin.

Strategins olika områden

Strategin innehåller mål och åtgärder inom sex olika områden:

  • utbildning
  • arbete
  • bostad
  • hälsa, social omsorg och trygghet
  • kultur och språk
  • civilsamhällets organisering.

Utbildning

Utbildning är en av de viktigaste faktorerna för att nå bättre levnadsvillkor för den romska befolkningen liksom för majoritetsbefolkningen. Det finns inte någon samlad bild över resultat för romska elever i jämförelse med andra elevgrupper men rapporter från kommuner och romska företrädare visar att skolsituationen och resultaten för många romska barn och unga är otillfredsställande. Det förekommer dessutom diskriminering och trakasserier mot romska elever.

Romska barn har samma skolplikt och rätt till utbildning som alla andra barn och deras förutsättningar i skolan behöver förbättras. Utbildning, särskilt för unga, minskar risken för att hamna utanför samhället på olika sätt och förbättrar chanserna till arbete och till delaktighet i samhället.

En form av stöd inom skolan kan vara att anställa brobyggare som genom romsk språk- och kulturkompetens kan bidra till förbättrad kommunikation mellan skolan och hemmet.

Läs mer: Diskriminering av nationella minoriteter inom utbildningsväsendet hos DO

Arbete

För att bryta det utanförskap som drabbar allt för många romer är en jämlik tillgång till arbetsmarknaden central. Sysselsättningsgraden bland romer är okänd men rapporter från kommuner och romska företrädare tyder på att den är låg, särskilt för kvinnor. Det förekommer dock stora variationer inom gruppen.

Både diskriminering och brist på utbildning är orsaker till låg sysselsättning. Målet med full sysselsättning omfattar romer på samma sätt som befolkningen i övrigt och det är särskilt viktigt när det gäller unga romers situation på arbetsmarknaden.

Bostad

Området bostad är viktigt för romsk inkludering då bostadssituationen bland annat påverkar möjligheterna till arbete och utbildning och barnens möjligheter till en stabil skolgång. Målet är att romer ska ha likvärdiga möjligheter att få en bostad som övriga befolkningen.

Diskriminering på bostadsmarknaden är ett stort problem. Många romer upplever att de inte får köpa eller hyra bostad på grund av sin etniska tillhörighet. De kan också mötas av negativa attityder och trakasserier från sina grannar. Diskriminering och andra svårigheter för romer på arbetsmarknaden påverkar också deras möjligheter på bostadsmarknaden, som exempelvis krav på fast anställning eller en viss årsinkomst.

Läs mer

Romers rättigheter – Diskriminering, vägar till upprättelse och hur juridiken kan bidra till en förändring av romers livsvillkor hos DO

Diskriminering av romer i Sverige hos DO

Hälsa, social omsorg och trygghet

Målet för folkhälsoarbetet i Sverige är att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målet gäller befolkningen i stort och innefattar därigenom också minoriteten romer. Ett långsiktigt arbete krävs inom många områden för att romer ska kunna få bättre hälsa och bli mer socialt inkluderade och delaktiga.

Det finns få studier om romers hälsosituation men många riskerar ohälsa på grund av en livssituation som ofta kännetecknas av hög arbetslöshet, känsla av utanförskap, maktlöshet och diskriminering.

Målet för individ- och familjeomsorgen är att stärka förmågan och möjligheten till social delaktighet för människor i ekonomiskt och socialt utsatta situationer, och att stärka skyddet för utsatta barn. Målet gäller befolkningen i stort och innefattar därigenom också romer.

Romer har inte alltid tillgång till socialtjänstens stöd på lika villkor som övriga befolkningen. Personal inom socialtjänsten behöver kunskap i frågor om bland annat romers rättigheter, kultur och livssituation. Socialtjänsten behöver även utveckla arbetssätt som bidrar till att öka tilliten mellan personalen inom socialtjänsten och den romska minoriteten.

Läs mer:

I bemötande tar framtiden form – Romsk inkludering. Ett utbildningsmaterial till stöd för socialtjänsten hos Socialstyrelsen

Även inom hälso- och sjukvården finns problem med bristande kunskaper om nationella minoriteters rättigheter, kultur och situation liksom brister i bemötandet.

Kultur och språk

Kultur och språk utgör en viktig del av en människas identitet och det är angeläget att romers kultur och språk synliggörs, bevaras och utvecklas i enlighet med målet för den nationella minoritetspolitiken.

En viktig aktör i sammanhanget är Institutet för språk och folkminnen och Språkrådet som ansvarar för språkvård på romani chib.

Läs mer: Romska hos Institutet för språk och folkminnen

Civilsamhällets organisering

Det civila samhällets organisationer bidrar till att stärka romers makt över sitt eget liv och ger ökade möjligheter till delaktighet. Det är därför viktigt att stödja unga och vuxna att engagera sig i olika organisationer.

Enligt strategin ska romsk delaktighet och inflytande finnas med i planering, genomförande och uppföljning av insatser. Viktigt är att involvera romer och deras organisationer på ett tidigt stadium när projekt och annan verksamhet som rör romer ska utvecklas och genomföras.

Läs mer:

Lag (2009:724) om minoriteter och minoritetsspråk hos Sveriges riksdag

En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering 2012–2032 hos Regeringskansliet

Resultat i pilot- och utvecklingskommuner

Länsstyrelsen i Stockholms län har sedan 2012 haft i uppdrag att samordna och följa upp insatser inom strategin för romsk inkludering. Även andra myndigheter och kommuner har haft uppdrag eller tilldelats statsbidrag i syfte att nå målen i strategin.

Ett antal pilotkommuner har arbetat med romsk inkludering under 2012–2015 på lokal nivå och andra så kallade utvecklingskommuner har arbetat med metodutveckling och att inkludera strategin i ordinarie strukturer under 2016–2020

Lägre arbetslöshet och högre skatteintäkter

Kommunernas arbete visar att det är viktigt med en balans mellan aktiviteter som syftar till att stärka det romska civilsamhället och aktiviteter som undanröjer strukturella hinder som kan finnas inom kommunens egen verksamhet. Båda delarna behövs för att ge resultat i arbetet.

Kommunernas medverkan i strategin har lett till att anställda har fått mer kunskap om minoriteternas rättigheter och mänskliga rättigheter men även om den svenska statens diskriminering av romer. Enligt flera kommuner har arbetet också resulterat i lägre arbetslöshet och högre skatteintäkter.

Andra resultat som nämns av kommunerna är:

  • högre skolnärvaro
  • bättre hälsa
  • högre betyg
  • minskad utbetalning av försörjningsstöd
  • ökad simkunnighet bland vuxna
  • fler med egen försörjning.

Läs mer: Romsk inkludering i praktiken – Erfarenheter och exempel från kommuner som fått statsbidrag för arbete med romsk inkludering hos Länsstyrelsen Stockholm

Regeringens strategi för romsk inkludering

Strategin för romsk inkludering gäller under åren 2012 till 2032. Det övergripande målet är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. Målgruppen är framför allt de romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap och är utsatta för diskriminering.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen. Senast granskad:
Källor:
Delegationen för romska frågor Kommittédirektiv 2006:101. Sveriges riksdag, 2006.
En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering 2012–2032. Regeringskansliet, 2012.
Romers rätt – en strategi för romer i Sverige, SOU 2010:55, del 1 och del 2. Regeringskansliet, 2010.
Romsk inkludering i praktiken - Erfarenheter och exempel från kommuner som fått statsbidrag för arbete med romsk inkludering. Länsstyrelsen Stockholm, 2020.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter