Romer kan ha ett lågt förtroende för socialtjänsten. Det framkommer av intervjuer som Socialstyrelsen har gjort med romer år 2014 och 2018. Den bristande tilliten är ofta sammankopplad med frågan om omhändertagande av barn. Enligt de intervjuade romerna kan även personal inom socialtjänsten ha ett lågt förtroende för romer och upplevelser av diskriminering förekommer.
Det låga förtroendet för socialtjänsten kan innebära att de i mindre utsträckning än övriga medborgare söker stöd och att dialogen är sämre när de har kontakt med socialtjänsten. Därför finns ett fortsatt behov av att skapa förtroende för socialtjänstens möjligheter att ge stöd och hjälp. Romer behöver också få tillgång till riktad information om rättigheter och vad socialtjänsten gör och kan erbjuda.
Inom socialtjänsten finns även behov av förebyggande socialt arbete, lokalt områdesarbete och tidiga insatser där också brobyggare eller andra romskt sakkunniga kan vara ett stöd.
Området barn och unga
Rätten till kultur och språk aktualiseras särskilt i frågor som rör omhändertagande av barn. Enligt minoritetslagen ska barns utveckling av en kulturell identitet och möjlighet att använda sitt minoritetsspråk främjas särskilt.
För att förbättra alla barns möjligheter till delaktighet behövs både nationella och lokala insatser. Samarbete mellan socialtjänsten och barnets nätverk kan vid en placering vara ett sätt att säkerställa barnets rätt till sitt språk och sin kultur.
Läs mer
LVU – handbok för socialtjänsten – Socialstyrelsen
Placerade barn och unga – handbok för socialtjänsten – Socialstyrelsen
Få romer använder sig av äldreomsorgen
Enligt de intervjuer som Socialstyrelsen har gjort med personer med romsk tillhörighet, använder de sig sällan av äldreomsorgen eftersom de upplever att den inte är anpassad efter deras behov och önskemål.
Den äldre generationen har enligt intervjuerna ofta sämre förtroende för det svenska samhället jämfört med den yngre generationen. Anledningen är de övergrepp och kränkningar som romer och resande utsattes för av den svenska staten och de kommunala socialvårdande myndigheterna under 1900-talet.
Romer saknar ofta kunskap och information om rättigheter och utbud av insatser och stöd inom äldreomsorgen. Likaså saknas ofta kunskap om romsk kultur inom äldreomsorgen, något som kan skapa oro och rädsla hos många äldre.
Behovet av äldreomsorg för äldre personer med romsk tillhörighet kommer med stor sannolikhet att öka. Mot bakgrund av att de förstärkta bestämmelserna om äldreomsorg i minoritetslagen som kom år 2019 även omfattar den romska minoriteten så blir frågan ännu mer aktuell för kommunerna. Enligt Socialstyrelsens enkätundersökningar om situationen för de nationella minoriteterna inom äldreomsorgen är dock insatser för den romska minoriteten väldigt få.
Bemötande och inkluderande arbetssätt
Att socialtjänsten lyckas överbrygga romers bristande förtroende kan göra stor skillnad för människors levnadsvillkor, utveckling och trygghet. Bemötande och inkluderande arbetssätt handlar om att alltid bemöta den enskilde som en individ, aldrig utifrån en kollektiv syn på en grupp som den enskilde eventuellt tillhör eller förknippas med.
Skapa förtroendefulla relationer
För socialtjänsten handlar det inkluderande arbetet till stor del om att i mötet med enskilda romer agera på ett sådant sätt att mötet skapar förtroendefulla relationer och att de enskilda vågar berätta om sin situation. Först då kan socialarbetaren ge det stöd och insatser som klienterna har rätt till – på lika villkor som andra.
Ett inkluderande arbete kan därmed bidra till och stärka en evidensbaserad praktik, där den enskilda personens erfarenhet och önskemål är en central del. Ytterst är det en del av socialtjänstens samlade arbete för att uppnå de övergripande mål som gäller för verksamheten.
Kunskap och erfarenhetsutbyte för att lyckas
Ett inkluderande arbetssätt behöver stöd från chefer och medarbetare på olika nivåer och arbetet behöver planeras som en del av socialtjänstens samlade verksamhet och ordinarie struktur.
Ett inkluderande arbetssätt handlar bland annat om att ha och efterfråga kunskap om den enskildes situation för att stärka förtroende, delaktighet och stöd. Det kan handla om kunskap om romers livsvillkor och känna till lagstiftningen kring diskriminering och nationella minoriteter. Utrymme för reflektion kring egna föreställningar och det egna förhållningssättet, liksom erfarenhetsutbyte mellan socialarbetare om såväl svårigheter som framgångsfaktorer i arbetet kan också utveckla arbetssätten.