Arbete för goda levnadsvanor kan ske på olika nivåer och i olika verksamheter i hälso- och sjukvården och omsorgen. Många patienter i den kommunala hälso- och sjukvården får vårdinsatser också från vårdcentraler och från specialistvården. Därför finns det en risk att varje vårdnivå utgår från att någon annan ansvarar för att stödja patienterna till bättre levnadsvanor. Vissa patienter har samtidigt insatser från socialtjänsten, oftast i form av hemtjänst.
Så kan man samverka
Själva processen som beskrivs i detta tema kan underlätta samverkan mellan de olika vårdnivåerna och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Processen kan användas av personer på ledningsnivå för att de ska kunna försäkra sig om att patienterna får en god och säker vård.
Arbetssättet för samverkan har tagits fram av Socialstyrelsen i samarbete med region Kronoberg och Lessebo kommun i ett pilotprojekt 2017.
Behovet av samverkan behöver identifieras
För att två eller flera verksamheter ska kunna börja samverka behöver varje verksamhet beskrivas. Behovet av att samverka behöver också analyseras. Utgångspunkten är nuläget, men det behöver också beskrivas hur den framtida verksamheten skulle kunna vara utformad, enligt de ansvariga för verksamheterna.
En sådan genomgång ger ofta svar på frågor som:
- Vad är verksamheten till för, vilket är målet för den? – målanalys.
- Vilken kunskap är central för verksamheten och hur ska den användas i verksamheten? – begreppsanalys.
- Hur kan medarbetarna göra för att effektivt nå verksamhetens mål? – process- och arbetsflödesanalys.
- Vilka är verksamhetens direkta och indirekta intressenter och vilka mål kan kopplas till dem? Intressenter kan vara beställare, utförare, de som fördelar resurser och medarbetare i verksamheten – intressentanalys.
- Vilka yrkesroller finns i verksamheten? Vilket ansvar och behov av information har de inför sitt agerande – analys av informationsbehov.
- Hur struktureras information i verksamheten? – analys av informationsstruktur.
Resultatet av analysarbetet beskrivs oftast i form av en process.
Workshop identifierar vilka patientgrupper som ska ingå
Första steget i processen handlar om att identifiera mellan vilka funktioner som samverkan behöver förstärkas. Då är det bra att bjuda in representanter för dessa funktioner till en inledande workshop. Det kan till exempel vara från primärvården, specialistsjukvården, den kommunala hemsjukvården och omsorgen. På workshopen identifierar deltagarna vilka patientgrupper som samverkan ska gälla.
I detta exempel bjöd Socialstyrelsen och Region Kronoberg in till två workshopar för personal på olika vårdnivåer. De kom från Region i Kronoberg och från hälso- och sjukvården i Lessebo kommun.
Erfarenheter från samverkansprojektet – intervju
Lessebo kommun hade chefer i både den kommunala och den regiondrivna hälso- och sjukvården som var villiga att delta i ett pilotprojekt när Socialstyrelsen 2015 bjöd in kommuner och regioner till en nationell workshop.
Lessebo, som är en gammal bruksort, har tagit emot ett stort antal migranter till sin kommun i förhållande till befolkningen. Dessutom finns en del socioekonomiska problem i kommunen i samband med att bruket, som är en viktig arbetsgivare, har haft återkommande nedgångar. Det är lokala förhållanden som ofta leder till skillnader i hälsa i befolkningen och cheferna såg tydligt behovet av att arbeta aktivt för bättre levnadsvanor.
Grundutbildning för alla vårdnivåer om levnadsvanor
Två workshopar genomfördes. Deltagarna kom fram till att det kan vara en bra lösning att satsa på utbildning i två steg för personal i hälso- och sjukvården och omsorgen. Dels en gemensam grundutbildning för vårdanställda på alla nivåer med baskunskap om samtliga levnadsvanor med ett särskilt fokus på matvanor och fysisk aktivitet. En sådan utbildning kan genomföras utan lång planering om man, som i Kronoberg, använder en tid som ändå är avsatt till möte för alla – till exempel arbetsplatsträffar, APT. Dels en steg 2-utbildning för legitimerade personalgrupper i både den regiondrivna och den kommunala hälso- och sjukvården.
Frågor på ett respektfullt sätt
Vid grundutbildningen kan man diskutera hur arbetet med levnadsvanor kan läggas upp för att anpassas till grupper i samhället med särskilda behov, till exempel för den som har en funktionsnedsättning eller lider av psykisk ohälsa.
Det handlar mycket om att hitta en gemensam målbild, till exempel för hur man kan ta upp frågor på ett respektfullt sätt om matvanor, riskbruk av alkohol, fysisk aktivitet eller rökning. Det handlar också om att kunna ge enkla råd och när det behövs hänvisa patienterna vidare till legitimerad personal.
Rådgivande samtal och uppföljning
Steg 2 innebär att deltagarna inom yrken med legitimation får en introduktion till samtal om hälsa och levnadsvanor och aktuell och fördjupad kunskap om alla fyra levnadsvanorna. Men också hur samtalen med patienterna kan följas upp och hur samverkan kan ske mellan olika yrkeskategorier som sjuksköterska, läkare, fysioterapeut och psykolog i regionen och i kommunen. En ytterligare fördjupad utbildning kan ges kopplat till personer med kroniska sjukdomar, till exempel diabetes eller hjärtsvikt.
Gemensamt dokumentations- och journalsystem är en fördel
Andra framgångsfaktorer är det gemensamma dokumentations- och journalsystem som finns i region Kronoberg och de kommuner som ingår i Kronobergs län. Patientens delaktighet i de olika stegen i processen och vikten av att få patientens samtycke till arbetssättet med samverkan är också viktiga faktorer för att lyckas.
Sara Maripuu som har intervjuats var processledare och verksamhetsutvecklare för folkhälsoarbetet inom Region Kronoberg och ledde pilotprojektet 2017.