Suicid, det vill säga självmord, påverkar både vuxna och barn i en familj och även i omgivningen.
Barns och ungas reaktioner efter en förälders eller någon annan nära anhörigs suicid påverkas bland annat av deras ålder och utveckling. De påverkas också av
- hur suicid förklaras för dem
- vilket förhållande de hade till den som dött
- om de var med när den avlidna hittades
- eventuella tidigare traumatiska händelser som de varit med om.
Vanliga omedelbara reaktioner är till exempel chock, overklighetskänslor och avstängdhet.
Efter en tid kan barn och unga få brist på energi och problem med sömn, aptit och vikt. Koncentrationssvårigheter, rastlöshet, ilska, ångest och social tillbakadragenhet är också vanliga reaktioner.
En plötslig, oväntad eller traumatisk förlust påverkar den psykiska hälsan särskilt mycket. Det finns risk för allvarliga och långvariga reaktioner Suicid väcker ofta också starka skuldkänslor och självförebråelser.
Risken att dö i ung ålder är nästan fördubblad när en förälder har tagit sitt liv.
Familjen är viktig – och kan behöva stöd
När barnet ska gå vidare i livet efter den svåra förlusten spelar det stor roll vilken förmåga att ge stöd som de närstående vuxna har. Men förmågan att fungera som förälder och ge barnet trygghet påverkar den som har en egen sorg att bära på. Barn och unga kan känna sig övergivna av både den förälder som tagit sitt liv och den förälder som är kvar, även av eventuella syskon, som är upptagna av sin sorg.
Det vilar ofta ett stort ansvar på den efterlevande föräldern att hantera både barnens sorg och sin egen, samtidigt som många praktiska frågor behöver lösas och vardagen hanteras.
De psykiska och sociala påfrestningarna på de vuxna påverkar hur stora svårigheterna blir för barnet. Barns och ungas utveckling kan försenas på grund av bristande känslomässigt stöd från sörjande och förtvivlade vuxna anhöriga. Det är inte heller ovanligt att det uppstår familjehemligheter efter suicid, där vissa vet och andra inte, vilket bland annat påverkar barns och ungas sorgeprocess och deras möjlighet att tala med andra om både händelsen och hur de mår.
Kommunikationen i familjen och stödet runt familjen och i barnets eget nätverk i förskola eller skola har därför stor betydelse. För att kunna ge sina barn den omsorg som de behöver, kan föräldern behöva stöd i föräldraskapet. Det kan handla om hjälp att se barnens behov och att se till att de får särskilt stöd, både direkt och mer långsiktigt. De vuxna i familjen kan även behöva stöd för egen del, till exempel med att mobilisera sitt privata nätverk.
Hälso- och sjukvårdens stöd till barn som anhöriga
Enligt hälso- och sjukvårdslagen har hälso- och sjukvården ansvar för att barn under 18 år erbjuds information, råd och stöd om en förälder eller vårdnadshavare oväntat dör.
Det handlar bland annat om att få information om vad som har hänt, få möjlighet att ställa frågor och skapa en egen förståelse. Barnet kan behöva både enskilda samtal och samtal tillsammans med övriga familjemedlemmar.
Ett gott omhändertagande och rätt stöd i ett tidigt skede kan vara avgörande för att barnet ska kunna hantera och bearbeta händelsen och de känslor förlusten väcker. Omvänt kan ett dåligt omhändertagande, eller inget alls, göra att risken ökar för psykisk och fysisk ohälsa.
På flera håll i landet pågår utvecklingsarbeten där regioner tillsammans med andra aktörer tar fram gemensamma arbetssätt för ett mer systematiskt stöd till efterlevande efter suicid. Det har blivit tydligt att barn är särskilt sårbara, och att det behövs särskilda rutiner för att fånga upp deras behov och erbjuda dem det stöd de har rätt till.
Socialtjänstens stöd till barn som anhöriga
Det varierar hur det kommunala stödet till efterlevande är utformat. I många kommuner erbjuds visst stöd i öppna former till föräldrar vid till exempel en kris i familjen. Kommunens anhörigstöd kan vara en bra första kontakt för råd och hänvisning vidare.
Föräldrar kan också ansöka om stöd hos kommunens socialtjänst. Stödet anpassas efter familjens önskemål och behov, och kan till exempel bestå av krissamtal, familjebehandling eller kontaktperson.
Skola och förskola kan göra skillnad för barnet
Förskola och skola är en stor del av barns och unga vardag. Här finns goda möjligheter att fånga upp och stödja barn till en förälder som tagit sitt liv. Barnet kan behöva anpassningar i vardagen och skolarbetet. Sorg kan yttra sig på olika sätt och skolpersonal kan behöva fråga barnet självt hur det vill bli bemött. Skolpersonalen kan också behöva stöd att hantera både det efterlevande barnets, andra elevers och egna känslomässiga reaktioner.
Stöd från civilsamhället
Civilsamhällesorganisationer och religiösa samfund erbjuder olika former av stöd till efterlevande efter suicid, både för vuxna och barn. Här finns mycket erfarenhet och kunskap samlad och möjlighet att komma i kontakt med andra i samma situation. Det finns lokala stödgrupper, telefon- och internetbaserat stöd.
Anmälan om oro för barn
I vissa situationer klarar en förälder trots stöttning inte att ta hand om sitt barn på det sätt som barnet behöver. Du som är anställd inom till exempel socialtjänsten, hälso- och sjukvården, skolan eller förskolan är skyldig enligt lag att genast anmäla om du i ditt arbete misstänker att ett barn far illa. Socialtjänsten utreder sedan barnets situation och bedömer vilket stöd som bäst tillgodoser barnets och familjens behov. Utredningen sker i nära samverkan med föräldern, barnet och familjens nätverk.
Länkar till stödmaterial
Här finns länkar till information, material och stöd för barn som förlorat en närstående:
Information om barn i sorg hos 1177:
Information om barn som anhöriga hos Nationellt kompetenscenter anhöriga, Nka:
Information om Bris stödhelger för barn, unga och föräldrar:
Randiga Huset är en ideell organisation som ger stöd till barn och familjer som har förlorat en viktig person i dödsfall:
Spes är en ideell organisation som är till för alla som mist någon närstående i suicid:
Stiftelsen Allmänna Barnhuset om sitt arbete med barns rättigheter som anhöriga, bland annat samtalsmodellen BRA-samtal:
Ericastiftelsen erbjuder krisstöd i förskolor och skolor efter ett inträffat självmord:
Mer på Kunskapsguiden
Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett skriftligt material med samlad kunskap om efterlevandestöd. Det innehåller länkar till olika typer av stöd och andra material som erbjuds av både offentliga aktörer och civilsamhället. Myndigheterna har också tagit fram en film som introducerar området.