Det späda barnet utvecklas i samspel i sina nära relationer till föräldrar eller andra vårdare. Forskning kring hjärnans utveckling bekräftar samspelets viktiga betydelse. Det är väl känt att psykisk sjukdom under graviditet och spädbarnstid kan påverka anknytningen och barnets kognitiva och emotionella utveckling. Tidiga insatser kan förebygga att barnet utvecklar psykisk ohälsa.
Barn till föräldrar med psykisk ohälsa
Depression efter förlossningen är en lindrig till måttlig depression och drabbar ungefär 8–15 procent av alla nyblivna mammor under de första månaderna efter förlossningen. För cirka en tredjedel uppstår symtomen redan under graviditeten.
Det är viktigt att blivande och nyblivna föräldrar och späda och små barn erbjuds stöd i sitt föräldraskap och samspel när det behövs. Socialstyrelsen gjorde en kartläggning av hälso- och sjukvårdens föräldrastöd 2015. För föräldrar med samspels-, anknytnings- eller relationssvårigheter var det endast 7 av 19 svarande inom barnhälsovården som erbjöd samspelsstöd vid fler än hälften av verksamheterna. Inom barn- och ungdomspsykiatrin var det 10 av 15 svarande mottagningar som erbjöd samspelsstöd.
Stockholms universitet undersökte 2014 stödet till blivande och nyblivna föräldrar med riskbruk, missbruk, psykisk skörhet eller ohälsa. Närmare hälften av socialtjänstenheterna saknade tillgång till verksamheter med tvärprofessionell kompetens kring gravida kvinnor med problematiskt bruk. Barnhälsovården verkade ha mindre fokus på problematiskt bruk än mödrahälsovården. Beredskapen för att hantera psykisk ohälsa bland föräldrar verkade däremot vara större inom barnhälsovården än mödrahälsovården. Fäder med problematiskt bruk eller psykisk ohälsa erbjöds relativt sällan insatser.
Barn som föds med skador av alkohol och droger
Alkohol är ett kemiskt ämne som orsakar fosterskador. Barn som föds med skador av alkohol och droger är en försummad grupp när det gäller utredning, diagnostik och stöd.
Fetalt alkoholsyndrom, FAS, är den medicinska diagnosen för alkoholrelaterade skador på foster på grund av moderns alkoholintag under graviditeten. FASD, fetala alkoholspektrumstörningar (Fetal Alcohol Spectrum Disorders) är en vidare beteckning som omfattar alla typer av fosterskador orsakade av alkoholexponering under fostertiden. Socialstyrelsens registerstudie 2014 visade en betydande underdiagnostik.
I Sverige föds omkring 100 000 barn varje år. Enligt forskningen skulle omkring 100–200 barn per år uppfylla kriterierna för diagnosen FAS och mellan 1 000 till 2 000 barn årligen födas med någon form av alkoholrelaterade skador, FASD. Ändå är det under en tioårsperiod bara knappt 300 personer som fått diagnosen. Det betyder att många av dessa barn blir utan adekvat stöd.
De primära funktionsnedsättningarna som alkohol ger barnet under fostertiden är permanenta, men tidig tvärprofessionell utredning, bedömning och insatser kan lindra effekten av dessa och därmed förebygga de sekundära funktionshindren. Till de primära funktionsnedsättningarna hör bland annat:
- brister i uthållighet
- brister i exekutiva och kognitiva funktioner
- svårigheter att följa instruktioner
- svårigheter att kontrollera aggressivitet.
En hög andel i gruppen med FAS-diagnos får sekundära funktionshinder, bland annat:
- psykisk ohälsa (94 %)
- avbruten skolgång (43 %)
- svårigheter att få och behålla ett arbete (80 %)
- missbruksproblematik (30 %)
- kriminalitet (42 %)
- svårigheter att klara eget boende (80 %).
De sekundära problemen kan förebyggas genom tidig upptäckt och tidiga insatser, det vill säga före skolstarten. Barn med alkoholrelaterade fosterskador som inte uppfyller kriterierna för diagnosen FAS upptäcks i än mindre utsträckning. Alkohol räknas i västvärlden för att vara den vanligaste orsaken till mild utvecklingsstörning hos barn och den enda som kan förebyggas till 100 procent.
Yngsta barnens rätt till utveckling och hälsa
Föräldrar som har psykisk skörhet eller ohälsa, psykisk funktionsnedsättning, beroende, allvarlig sjukdom, eller har andra skäl som kan påverka samspelet och det späda barnets utveckling behöver tidigt få stöd i sitt föräldraskap. Socialstyrelsen lyfter i arbetet för stärkt stöd till barn som anhöriga särskilt de allra yngsta barnens rätt till hälsa och utveckling genom tidigt stöd till föräldrarna. Tillsammans med bland andra Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, anordnar myndigheten den årliga konferensen Värna våra yngsta.
Reportage och föreläsningar från konferensen Värna våra yngsta 2022 – Nka
Webbinarieserie om späda barn som anhöriga
Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Nka arbetar för att stärka stödet till barn som anhöriga och deras familjer. I en webbinarieserie uppmärksammas särskilt de allra yngsta barnen som anhöriga.
Webbinarieserie om späda barn – Nka
Podd om stöd till sårbara spädbarnsföräldrar
Att växa upp i ett hem med beroende, psykisk ohälsa eller våld kan få allvarliga konsekvenser för ett barn. Stöd till föräldraskapet redan i spädbarnsåldern kan vara avgörande. Vilka insatser fungerar och hur ser hjälpen ut i dag? Lyssna på Socialstyrelsens podd På djupet.
Spädbarns utveckling och behov av en trygg bas
Forte har tagit fram en kunskapsöversikt som sammanfattar forskning kring spädbarns tidiga utveckling kopplat till tänkandets processer (kognition) och relationen till omvårdnadspersoner (anknytning). Översikten ger också exempel på kunskap som kan vara till stöd för föräldrar, professionella och samhällsinstanser som ska stötta spädbarnsfamiljer, liksom vilka kunskapsbehov som finns.
Det späda barnet som anhörig
Rapporten innehåller bland annat en forskningsöversikt över vad vi idag vet om tidig intervention, behandling och tvärfackligt samarbete när det gäller psykisk ohälsa/sjukdom hos mammor under graviditeten och efter förlossning.
Om barn och elever med medfödda skador av alkohol
Detta kunskapsunderlag för pedagoger om barn och elever med medfödda skador av alkohol innehåller lättillgänglig information för dem som arbetar inom skolan och andra som möter dessa barn.