Hälso- och sjukvården – barn som anhöriga

Hälso- och sjukvården har en skyldighet att särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd när föräldrar får vård för vissa allvarliga tillstånd.

Hälso- och sjukvårdens skyldighet att särskilt beakta barns behov gäller om förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med lider av psykisk störning eller funktionsnedsättning, allvarlig fysisk sjukdom eller skada eller oväntat avlider. Det framgår av 5 kap. 7 § hälso- och sjukvårdslagen, HSL, och 6 kap. 5 § patientsäkerhetslagen, PSL.

Implementering kräver strukturer och rutiner

Bestämmelsen 5 kap. 7 § HSL lägger ansvar på personal som har vuxna patienter att beakta barns behov. Implementeringsforskning och erfarenhet från utvecklingsarbete har visat att det behövs strukturer för att det ska fungera i längden. Det handlar om politiska beslut, styrdokument, utpekat ansvar, barnombud, samverkansstrukturer, journalsystem som aktualiserar skyldigheten enligt bestämmelsen, system för uppföljning med mera.

Inom hälso- och sjukvården pågår ett arbete i de flesta landsting och regioner för att få sådana strukturer till stånd, upprätthålla dem och göra dem kända i verksamheten.

Viktiga faktorer för ett lyckat implementeringsarbete är bland annat:

  • engagerad och stödjande ledning som efterfrågar resultat
  • styrgrupp med mandat på övergripande nivå
  • få in arbetet i befintliga processer
  • förankring hos ledning, första linjens chefer, medarbetare, beställarfunktion och
  • politiker
  • samordnare och projektledare med mandat att driva frågan
  • säkrade resurser som tid, ekonomi, personal och kompetens
  • arbetet finns i budgetprocesser, verksamhetsplaner, bokslut och årsredovisningar
  • nätverk av barnombud, ett på varje enhet, som får kompetensutveckling
  • bred delaktighet, många enheter och yrkesgrupper
  • kunskap om implementering
  • erfarenhetsutbyte och nätverkande med andra landsting.

Kompetensutveckling om barn som anhöriga pågår i allt större omfattning inom hälso- och sjukvården, bland annat genom den webbutbildning om bestämmelsen som tagits fram på uppdrag av Socialstyrelsen av Nka, i samarbete med Västra Götalandsregionen.

Västra Götalandsregionen har antagit en regional medicinsk riktlinje om 5 kap. 7 § HSL som bland annat anger att all hälso- och sjukvårdspersonal ska genomgå webbutbildningen.

Virtuella verktyg som stöd

Allmänläkare i primärvården möter flertalet av de föräldrar som avses i 5 kap. 7 § HSL. Som komplement till webbutbildningen om bestämmelsen har Socialstyrelsen tagit fram ett utbildningsverktyg med interaktiva virtuella patienter. Där kan blivande och kliniskt verksamma allmänläkare öva sig på att föra samtal om barns behov och om hur förälderns sjukdom kan påverka barn.

Logga in på den Virtuella vårdcentralen

Det finns även ett virtuellt verktyg för personal inom barn- och ungdomspsykiatrin som stöd för att öva på samtal med barn och förälder om våld i familjen.

Logga in på den Virtuella BUP-mottagningen

Informera om sjukdom och vård

Hälso- och sjukvården ansvarar för att informera barnet om sjukdomen eller skadan, om den aktuella situationen och om vad som kan komma att hända. Det kan även handla om att barnet exempelvis visas runt på avdelningen och mottagningen och görs delaktig i det som sker runt föräldern när så är lämpligt. Information kan också vara att barnet och familjen informeras om samhällets resurser, hemsidor, chattforum med mera.

Råd om vardag och kontakt med förskola och skola

Att ge råd kan vara att ge förslag till de vuxna i barnets närhet om hur de kan gå tillväga i sin och barnets situation för att bibehålla en god struktur i vardagen. Det kan handla om vikten av öppenhet och ett levande samtal i familjen. Man behöver även informera andra viktiga vuxna, exempelvis i förskola och skola, samt se till att barnet får stöd i skolarbete och möjligheter till kamratkontakter och fritidsaktiviteter. Patienten kan behöva råd inför samtal med sitt barn eller hur skola och släkt kan informeras eller vart de kan vända sig för stöd.

Stöd utifrån behov i samverkan

Både den sjuka och drabbade föräldern samt andra vuxna i familjen kan behöva stöd i sitt föräldraskap i den specifika situation de befinner sig i. Stöd kan också handla om individuellt stöd i att hantera situationen. Inte minst kan det vara viktigt för familjen att få praktiskt stöd så att inte barn riskerar att ta på sig vuxenansvar och en orimlig omsorgsbörda. Stödet kan ges inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten, av idéburna organisationer, på webbsidor med mera. För detta behöver man dels undersöka vilka möjligheter som kan erbjudas på orten och också upparbeta samarbetskanaler så att man vet vart man kan hänvisa vid behov.

Barn som anhöriga inom ambulans- och akutsjukvården

Hur uppmärksammar berörda instanser vid allvarliga händelser om det finns barn som berörs och vem tar ansvaret för att de ska få ett gott omhändertagande i den akuta situationen? Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, har tillsammans med en nationell arbetsgrupp tagit fram material som kan stärka stödet till barn i dessa situationer.

Barn som anhöriga inom ambulans- och akutsjukvården – Nka

Koder för registrering av information, råd och stöd

Från 1 januari 2014 finns inom systemet för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ, tre koder för registrering av åtgärd utifrån 5 kap. 7 § HSL:

  • DU055 Samtal med vuxen patient om minderårigs behov och möjlighet till stöd.
  • DU056 Samtal med vuxen patient och berörd minderårig om barnets situation och behov.
  • DU057 Samtal med minderårig vars förälder är patient om den minderårigas situation och behov.

Koderna ger en möjlighet att på sikt följa utvecklingen av tillämpningen av 5 kap. 7 § HSL på nationell, regional och lokal nivå.

Mer information om KVÅ-koder – Socialstyrelsen

""

Poddar om barn som anhöriga

Vilket stöd behöver barn vars föräldrar dör genom självmord? När en patient blir så sjuk att hen blir långtidssjukskriven, hur påverkar det patientens barn? Vad innebär det när barn agerar tolkar åt sina föräldrar inom socialtjänst och sjukvård och något går fel? Lyssna på Socialstyrelsens podd På djupet.

Näracancer.se för unga anhöriga

Nära cancer är ett webbstöd för unga som står nära någon som har cancer, eller som har förlorat någon i sjukdomen. Här finns också material för dig som i ditt arbete träffar dessa barn och unga.

Anhörigstöd till barn och unga – material för riktlinjer

Flera landsting och regioner runt om i landet har tagit fram riktlinjer som omfattas i hälso- och sjukvårdslagen 5 kap. 7 §. Nka, samlar material som kan vara till stöd och inspiration vid framtagandet av riktlinjer som rör anhörigstöd till barn och unga.

Barn som anhöriga – Våga fråga!

Webbutbildningen Barn som anhöriga – Våga fråga! vänder sig till dig som arbetar inom hälso- och sjukvården. Syftet är bland annat att ge dig mer kunskap om hur barn som anhöriga kan uppmärksammas enligt 5 kap. 7 § i hälso- och sjukvårdslagen.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter