När en förälder eller annan närstående drabbas av allvarliga svårigheter påverkar det alla i familjen, förutsättningarna för föräldraskap, vardagen och hur barnen mår. Därför behöver barnens behov alltid uppmärksammas när socialtjänsten och hälso- och sjukvården möter vuxna med allvarliga svårigheter som är föräldrar eller lever med barn. Även förskola och skola är viktiga för trygghet och stabilitet.
Svårigheter hos föräldrar kan ge allvarliga konsekvenser
Många barn växer upp i en familj där det förekommer våld eller där en förälder missbrukar, lider av psykisk ohälsa eller en allvarlig sjukdom, eller plötsligt avlider. Ofta förekommer flera av svårigheterna samtidigt, hos den ena eller båda föräldrarna. För barnen kan det innebära oro, orimligt ansvarstagande, förändringar i vardagen och svåra upplevelser. På sikt kan det leda till svårigheter i skolan, egen ohälsa och andra negativa konsekvenser.
Närmare åtta procent av barn i Sverige har under uppväxten föräldrar med så allvarligt missbruk eller psykisk ohälsa att de får sjukhusvård. Bland dessa barn är det nästan dubbelt så många jämfört med andra barn som går ut grundskolan med ofullständiga betyg. De som gått gymnasiet fullföljer i mindre utsträckning än andra med jämförbara betyg en eftergymnasial utbildning.
Risk för eget missbruk och psykisk ohälsa
När en förälder vårdats för missbruk är det fyra till sju gånger fler barn som själva utvecklar ett missbruk jämfört med andra. Dödligheten under tiden som ung vuxen är nästan tre gånger högre. Två till tre gånger fler har i ung vuxen ålder ekonomisk ersättning från samhället på grund av kronisk sjukdom och/eller funktionshinder.
Två till tre gånger fler av dem som haft en förälder som sjukhusvårdats för psykisk ohälsa har som unga vuxna själva vårdats inom psykiatrisk specialistvård. Även sjukhusvårdade självmordsförsök är trefaldigt högre i anhöriggruppen. Andelen utanför arbetskraften är omkring en tiondel högre än för andra jämnåriga. Försörjningsstöd är fyra gånger vanligare hos barn till föräldrar med missbruk.
Om det finns en genetisk sårbarhet är det särskilt viktig att uppväxtmiljön är så bra som möjligt och inte en ytterligare belastning. Samtidigt handlar det om samhällsekonomi. En ekonomisk analys gjord vid Linnéuniversitetet 2015 visar att om dessa barn som unga vuxna själva inte skulle ha psykisk ohälsa och missbruk i större utsträckning än sina jämnåriga skulle samhällets kostnader minska med omkring 35 miljarder per år.
Allvarlig sjukdom och dödsfall hos en förälder
Närmare sex procent av barnen har under uppväxten en förälder med cancer. Om förälderns sjukdom är allvarlig är det vanligare med sämre skolprestationer hos barnen. De mest påtagliga negativa konsekvenserna för barnen i vuxen ålder jämfört med andra jämnåriga är en ökad risk för missbruk och kriminalitet.
Drygt tre procent av barnen drabbas under uppväxten av att en förälder avlider. En förälders död ger en kraftig ökning av riskerna för negativa konsekvenser för barn. En uppföljning av barnen vid 30–35 års ålder visar att dubbelt så många lider av psykisk ohälsa jämfört med andra jämnåriga. Barn till föräldrar som avlidit genom olycka, självmord eller våld har i ung vuxen ålder fem gånger oftare vårdats för missbruk och tre–fyra gånger oftare för självmordsförsök. Mer än dubbelt så många hade själva avlidit jämfört med övriga.
Dessa risker går att minska och förebygga genom stöd till föräldrarna, barnet och familjen.
Även barn och unga kan vara omsorgsgivare
Drygt 2 000 15-åringar i Sverige svarade 2014 på en enkät om ansvar för någon närstående. Sju procent utförde ett omfattande omsorgsarbete i familjen. Tre procent stannade hemma från skolan minst en dag i veckan för att vårda en anhörig och ytterligare fem procent någon gång i månaden. Många avstod ofta från att be om hjälp med skolarbetet av hänsyn till föräldrarna.
Barn till föräldrar med missbruk
Film med Therése Jarland från föreningen Maskrosbarn, som berättar om sin egen uppväxt med en missbrukande förälder.
Ett meddelande till er som inte frågar
Film med Emmi Henriksson som var 10 år när hennes mamma dog. Hon önskar att de vuxna runt henne hade ställt frågor, lyssnat och varit öppna med sina egna känslor.
Sara & Alex
Animerade filmer som kan användas i samtal med skolbarn, om hur det är att ha det jobbigt hemma. 10-åriga Saras mamma har alkoholproblem. Alex är 15 och har en pappa som har psykiska problem och är deprimerad.
Barn som anhöriga – konsekvenser och behov när föräldrar har allvarliga svårigheter eller avlider
Rapporten ger en sammanfattning av kunskapsläget och syftar till att kortfattat ge ökad kunskap och insikt om barns och ungas situation och behov i familjer med dessa svårigheter.