Hälso- och sjukvården – barn som anhöriga

Hälso- och sjukvårdens skyldighet att särskilt beakta barns behov gäller om förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, har ett skadligt bruk eller beroende av alkohol, annat beroendeframkallande medel eller spel om pengar eller oväntat avlider. Den gäller också om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med utsätter eller har utsatt barnet eller en närstående till barnet för våld eller andra övergrepp. Det kan exempelvis röra sig om situationer där det har förekommit allvarligt våld i nära relation, som hedersrelaterat våld och förtryck. Det framgår av 5 kap 7 § hälso- och sjukvårdslagen (HSL), och 6 kap 5 § patientsäkerhetslagen (PSL).

Informationsmaterial om barn som anhöriga – Socialstyrelsen

Implementering kräver strukturer och rutiner

Bestämmelsen 5 kap 7 § HSL lägger ansvar på personal som har vuxna patienter att beakta barns behov. Implementeringsforskning och erfarenhet från utvecklingsarbete har visat att det behövs strukturer för att det ska fungera i längden. Det handlar om politiska beslut, styrdokument, utpekat ansvar, barnombud, samverkansstrukturer, journalsystem som aktualiserar skyldigheten enligt bestämmelsen, system för uppföljning med mera.

Inom hälso- och sjukvården pågår ett arbete i de flesta regioner för att få sådana strukturer till stånd, upprätthålla dem och göra dem kända i verksamheten.

Viktiga faktorer för ett lyckat implementeringsarbete är bland annat:

• engagerad och stödjande ledning som efterfrågar resultat
• styrgrupp med mandat på övergripande nivå
• få in arbetet i befintliga processer
• förankring hos ledning, första linjens chefer, medarbetare, beställarfunktion och politiker
• samordnare och projektledare med mandat att driva frågan
• säkrade resurser som tid, ekonomi, personal och kompetens
• arbetet finns i budgetprocesser, verksamhetsplaner, bokslut och årsredovisningar
• nätverk av barnombud, ett på varje enhet, som får kompetensutveckling
• bred delaktighet, många enheter och yrkesgrupper
• kunskap om implementering
• erfarenhetsutbyte och nätverkande med andra regioner.

Kompetensutveckling om barn som anhöriga pågår i allt större omfattning inom hälso- och sjukvården, bland annat genom den webbutbildning om bestämmelsen som tagits fram på uppdrag av Socialstyrelsen av Nka, i samarbete med Västra Götalandsregionen.

Västra Götalandsregionen har antagit en regional medicinsk riktlinje om 5 kap 7 § HSL som bland annat anger att all hälso- och sjukvårdspersonal ska genomgå webbutbildningen.

Virtuella verktyg som stöd

Allmänläkare i primärvården möter flertalet av de föräldrar som avses i 5 kap 7 § HSL. Som komplement till webbutbildningen om bestämmelsen har Socialstyrelsen tagit fram ett utbildningsverktyg med interaktiva virtuella patienter. Där kan blivande och kliniskt verksamma allmänläkare öva sig på att föra samtal om barns behov och om hur förälderns sjukdom kan påverka barn.

Logga in på den Virtuella vårdcentralen

Det finns även ett virtuellt verktyg för personal inom barn- och ungdomspsykiatrin som stöd för att öva på samtal med barn och förälder om våld i familjen.

Logga in på den Virtuella BUP-mottagningen

Informera om sjukdom och vård

Hälso- och sjukvården ansvarar för att informera barnet om sjukdomen eller skadan, om den aktuella situationen och om vad som kan komma att hända. Det kan även handla om att barnet exempelvis visas runt på avdelningen och mottagningen och görs delaktig i det som sker runt föräldern när så är lämpligt. Information kan också vara att barnet och familjen informeras om samhällets resurser, såsom patientorganisationer, hemsidor, chattforum med mera.

Råd om vardag och kontakt med förskola och skola

Att ge råd kan vara att ge förslag till de vuxna i barnets närhet om hur de kan gå tillväga i sin och barnets situation för att behålla en trygg struktur i vardagen. Det kan handla om vikten av öppenhet och samtal i familjen om förälderns sjukdom eller svårighet och hur det påverkar familjen. Man behöver även informera andra viktiga vuxna, exempelvis i förskola och skola, samt se till att barnet får stöd i skolarbete och möjligheter till kamratkontakter och fritidsaktiviteter. Patienten kan behöva råd inför samtal med sitt barn, om hur skola och släkt kan informeras eller vart de kan vända sig för stöd.

Stöd utifrån behov i samverkan

Både den sjuka och drabbade föräldern samt andra vuxna i familjen kan behöva stöd i sitt föräldraskap i den specifika situation de befinner sig i. Stöd kan också handla om individuellt stöd i att hantera situationen. Inte minst kan det vara viktigt för familjen att få praktiskt stöd så att inte barn riskerar att ta på sig vuxenansvar och en orimlig omsorgsbörda. Stödet kan ges inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten, av idéburna organisationer, på webbsidor med mera. För detta behöver vården dels undersöka vilka möjligheter som kan erbjudas på orten och också upparbeta samarbetskanaler så att man vet vart man kan hänvisa vid behov.

Barn som anhöriga i primärvården

Primärvården har en viktig roll i att hjälpa en sjuk förälder i kommunikationen med sina barn. Föräldern kan behöva hjälp att förstå sin egen diagnos för att sedan klara av att ge barnen information om sjukdomen.

I en rapport av Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka), "Kommunikation med familjen då förälderns drabbas av sjukdom", beskrivs en teori som utvecklats baserat på intervjuer med föräldrar och barn. Här ges också handfasta förslag på hur läkare och personal inom hälso- och sjukvården kan arbeta för att identifiera, uppmärksamma och stödja dessa barn i primärvården.

Kommunikation med familjen då föräldern drabbas av sjukdom, Nka

En enkätstudie från 2024 visar att barn som anhöriga behöver uppmärksammas mer inom primärvården. Risken är annars att barnen utvecklar egna psykosociala eller psykiska problem. Kompetenshöjande insatser, systematiska utvärderingar och samverkansprojekt kan skapa förutsättningar för att lagstiftningen följs på området och att barn och unga får det stöd de behöver.

Barn som anhöriga i primärvården, Region Värmland

Barn som anhöriga inom ambulans- och akutsjukvården

Hur uppmärksammar berörda instanser vid allvarliga händelser om det finns barn som berörs och vem tar ansvaret för att de ska få ett gott omhändertagande i den akuta situationen? Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, har tillsammans med en nationell arbetsgrupp tagit fram material som kan stärka stödet till barn i dessa situationer.

Barn som anhöriga inom ambulans- och akutsjukvården – Nka

Koder för registrering av information, råd och stöd

Från 1 januari 2014 finns inom systemet för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ, tre koder för registrering av åtgärd utifrån 5 kap 7 § HSL:

• DU055 Samtal med vuxen patient om minderårigs behov och möjlighet till stöd.
• DU056 Samtal med vuxen patient och berörd minderårig om barnets situation och behov.
• DU057 Samtal med minderårig vars förälder är patient om den minderårigas situation och behov.

Koderna ger en möjlighet att på sikt följa utvecklingen av tillämpningen av 5 kap 7 § HSL på nationell, regional och lokal nivå.

Mer information om KVÅ-koder – Socialstyrelsen

Poddar om barn som anhöriga

Vilket stöd behöver barn vars föräldrar dör genom självmord? När en patient blir så sjuk att hen blir långtidssjukskriven, hur påverkar det patientens barn? Lyssna på Socialstyrelsens podd På djupet.