Barn har rätt att vara delaktiga i frågor som rör dem. Delaktigt är också ofta en förutsättning för att socialtjänsten ska kunna ge rätt stöd i rätt tid. Samtidigt pekar forskning på flera brister relaterat till barns delaktighet i praktiken.
Socialstyrelsen har tagit fram ett kunskapsstöd som riktar sig till dig som arbetar på ledande, styrande eller strategisk nivå och syftar till att stärka barns delaktighet i socialtjänstens barn- och ungdomsvård.
Här ges en kort inblick i stödets olika delar. Hela Kunskapsstödet hittar du här:
Stärka barns delaktighet – Kunskapsstöd för socialtjänsten – Socialstyrelsen
Varför är barns delaktighet viktigt?
- Delaktighet är en lagstadgad rättighet
- Delaktighet ökar kvaliteten i beslut och insatser
- Delaktighet stärker barnets förståelse och förtroende för socialtjänsten
Vad visar forskning om barns delaktighet?
Forskning visar att när barn ges möjlighet att vara delaktiga genererar det också värdefulla följdeffekter. Insatser som ges blir t.ex. mer skräddarsydda för specifika behov. Omvänt kan bristande delaktighet leda till att insatser inte möter barnets behov.
Forskning baserad på barns egna erfarenheter visar att barn upplever att de ofta saknar tillräckligt med information och inflytande i kontakt med socialtjänsten. Ur barns perspektiv är det viktigt med:
- Tydlig och anpassad information
- Lyhörda och engagerade vuxna
- Tillitsfulla relationer
- Möjlighet att uttrycka sig på olika sätt
Ytterst är det socialarbetarens förmåga att skapa trygga, tillgängliga och anpassade former för barns delaktighet som är i fokus, men detta är också en fråga för styrning och ledning. Kunskapsstödet tar därför fasta på just styrande, ledande och strategiska funktioner inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård och deras roll och möjlighet att skapa rätt förutsättningar för det individnära arbetet med barnet.
Relationens betydelse
Genom forskning vet vi en hel del om vilka egenskaper, arbetssätt och bemötanden som främjar delaktighet och inte minst vilken betydelse som relationen mellan socialarbetaren och barnet har. En trygg och tillitsfull relation kan underlätta för barn att uttrycka sig och den hjälper också socialarbetaren att förstå om det barnet uttrycker också speglar det som barnet faktiskt känner och vill.
Hinder för barns delaktighet
Forskningen inom området pekar på flera brister kopplat till barns delaktighet och det finns många faktorer som utgör hinder för ett tillitsskapande arbete och relationsbyggandet. Några vanliga hinder för barns delaktighet är hög arbetsbelastning och tidsbrist, avsaknad av strukturerade arbetssätt eller bristande anpassning till de individuella behov som barnet har. Det kan också handla om bristande tillit och den maktobalans som finns mellan barnet och socialarbetaren. Förutsättningarna för delaktighet kan försvåras om barnet upplever kontakt med socialtjänsten som ofrivillig eller när barnets handlingsutrymme är begränsat.
Socialarbetare kan även känna sig osäkra i enskilda samtal med barn eller uppleva att det är svårt att skapa en tillräckligt trygg miljö där barnet vågar prata fritt.
En del av de barn som kommer i kontakt med socialtjänstens har funktionsnedsättningar som medför särskilda behov av olika slag, exempelvis stöd för att kunna kommunicera.
Barn med funktionsnedsättning riskerar att få sämre möjlighet till delaktighet i socialtjänstens utredningar och insatser. Det kan handla om brist på kompetens om olika funktionsnedsättningar och därmed också bristande möjlighet att anpassa utredningar och samtal efter barnens behov. Det kan också handla om att handläggarna saknar tillgång till och kompetens för att använda kommunikationsstöd i sitt arbete.
Stärka kunskapen om barnets rätt till delaktighet
Barns delaktighet omfattas av flera bestämmelser som tillsammans tydliggör barns rättigheter och verksamheters ansvar. Att ha kunskap om dessa bestämmelser underlättar tillämpningen när barns delaktighet ska tillgodoses i praktiken. Socialstyrelsens kunskapsstöd innehåller därför en kortfattad beskrivning av de juridiska utgångspunkterna för barnets delaktighet i socialtjänsten. Dessa omfattar bland annat barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få relevant information samt att hänsyn ska tas till barnets åsikter i bedömningen av barnets bästa. I kapitlet redogörs också för vad som gäller avseende samtal med barn under utredning, vårdnadshavares bestämmanderätt och sekretess mellan barn och vårdnadshavare. Redogörelsen syftar till att utgöra ett stöd för dig som har en styrande, ledande eller strategisk roll genom att tydliggöra barnets rätt till delaktighet i socialtjänsten.
Skapa goda förutsättningar för barns delaktighet
Att skapa och bibehålla goda organisatoriska förutsättningar för barns delaktighet kräver ett medvetet och långsiktigt arbete. Det handlar om att integrera barnrättsperspektivet och låta det genomsyra verksamheten i sin helhet.
Tid och kompetens
Socialtjänstens arbete med barn och unga förutsätter personal med rätt kompetens. För att barn ska kunna göras delaktiga i utredningar och insatser behövs också tillräckliga resurser, tid och möjlighet att bygga förtroendefulla relationer. Hög arbetsbelastning och personalbrist kan försvåra detta. Därför är långsiktig kompetensförsörjning och kontinuerlig kompetensutveckling centrala för en kunskapsbaserad socialtjänst.
Delaktighet som en självklar del i verksamheten
Socialnämnden har ett ansvar att se till att barnets rätt till delaktighet tillgodoses. Det räcker inte att frågan upprätthålls av enskilda medarbetare, utan den behöver utgöra en integrerad del i verksamhetens processer, rutiner, uppföljning och kunskapsutveckling. En struktur som främjar barns delaktighet behövs därför på alla nivåer i organisationerna, från beslutande politiska forum och högsta ledning, till medarbetare inom olika delar av socialtjänstens organisation.
Olika former av stöd i arbetet
Strukturerade arbetssätt och gemensamma rutiner kan utgöra ett stöd för personalen att arbeta på ett likartat sätt. Personalen behöver även tillgång till andra former av stöd i arbetet. Det finns inte ett stödverktyg som fungerar för alla barn i alla situationer utan socialarbetare kan behöva ha en ”verktygslåda” med varierat innehåll. Nedan ges exempel på olika former av stöd i arbetet:
- Strukturerade arbetssätt, exempelvis BBIC.
- Standardiserade bedömningsmetoder.
- Kommunikationsverktyg i form av samtalsstöd för att underlätta för barnet och för socialarbetaren att samtala om svåra ämnen.
- Kommunikationsstöd för att stödja och komplettera talat språk (AKK).
Anpassningar för att motverka språkbarriärer
Språkbarriärer kan hindra kommunikation och därmed barns delaktighet. Barn med annat modersmål kan uppleva diskriminering eller fördomar, särskilt om socialtjänsten och andra myndigheter saknar kunskap om kulturella skillnader, vilket kan minska tryggheten och viljan att delta. För att säkerställa delaktighet på lika villkor behövs bland annat information på olika språk, språkstöd och vid behov rätt till tolk.
Säkerställ möjlighet till delaktighet oavsett funktionsförmåga
Att personal inom socialtjänsten har kunskap samt tillgång till verktyg för att förstå barnets uttryckssätt är viktigt för att kunna tillgodose individuella behov. Det är viktigt att redan från början reda ut vilka kommunikativa förutsättningar barnet har och vilka kommunikationsstöd som barnet har behov av för att kunna vara delaktig på lika villkor. Det kan handla om ett behov av bildstöd eller andra kognitiva stöd, eller alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), tolk eller tekniska hjälpmedel. Att inte tillhandahålla de kommunikationsstöd som barnet behöver kan begränsa barnets möjlighet att komma till tals.
Informationen behöver också göras tillgängligt i olika format, till exempel lättläst, punktskrift och med möjlighet till teckenspråk.
Personal som möter barn och unga: Motverka särskild utsatthet – MFD
Skapa förutsättningar för ett tillitsskapande och relationsbyggande arbete
Att anpassa bemötande efter barnets individuella behov och förutsättningar är avgörande för att skapa tillit. Vid behov kan kommunikations- och samtalsstöd underlätta för barnets i kontakten med socialtjänsten. Några andra saker som är viktiga att tänka på är bland annat att:
- Tid för att bygga relation
- Kontinuitet
- Lyhördhet för barnets sätt att uttrycka sig
- Ett bemötande som är respektfullt och fritt från förutfattade meningar
- Vara medveten om maktbalansen mellan barn och vuxna
I vissa fall kan en misstro eller rädsla för socialtjänsten leda till att barn och vårdnadshavare inte vill medverka i samtal eller tackar nej till fortsatt kontakt eller föreslagna insatser. Ett tillitsskapande arbete är viktigt för att få barn och deras vårdnadshavare eller andra närstående att känna sig motiverade att vilja vara delaktiga och ta emot insatser när behov finns.
Kallelser till barn i socialtjänsten – Socialstyrelsen
Barns delaktighet behöver anpassas utifrån varje barns individuella förutsättningar, behov och livssituation. Socialstyrelsens kunskapsstöd om att stärka barns delaktighet lyfter vikten av att skapa trygga och tillitsfulla relationer, erbjuda anpassad information och utforma möten och arbetssätt så att alla barn ges möjlighet att uttrycka sina åsikter. Särskild hänsyn kan behöva tas till exempelvis barns ålder, språk, funktionsförmåga och erfarenheter av trauma eller våld.
Det är viktigt att barnet får återkoppling och information om vad som händer och om hur barnets åsikter har beaktats i beslutsprocessen. Barnet behöver känna att det blir lyssnat på och taget på allvar, vilket kan visas genom följdfrågor, sammanfattningar och avstämningar.
Den fysiska och känslomässiga miljön påverkar barnets möjlighet att vara delaktigt. Otrygghet, tidspress och bristande förberedelse kan hindra barnet från att uttrycka sig. Därför är det viktigt att skapa en trygg och stödjande miljö som ger barnet goda praktiska och känslomässiga förutsättningar att delta. Trygga miljöer kan kännetecknas av:
- Barnvänliga och tillgänglighetsanpassade rum.
- Information om syftet med samtalet på ett sätt som barnet förstår.
- Tydlighet kring vad barnet kan förvänta sig i form av stöd eller andra åtgärder.
- Möjlighet till enskilda samtal om barnet önskar det.
- Möjlighet att ha vårdnadshavare eller annan trygghetsperson med under samtalet om barnet önskar det.
- Möjlighet att delta i möten på annan plats.
För ytterligare stöd i enskilda möten med barn hänvisas till Socialstyrelsens Kunskapsstöd Att samtala med barn:
Att samtala med barn – Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården – Socialstyrelsen
Att följa upp barns delaktighet
Socialnämnden ska enligt socialtjänstlagen systematiskt och fortlöpande följa upp, utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. I det ansvaret ingår att systematiskt följa upp barns delaktighet i socialtjänstens arbete. Kunskapsstödet om att stärka barns delaktighet beskriver hur uppföljning och kvalitetsutveckling kan användas för att säkerställa att barns rätt till delaktighet tillgodoses. Det omfattar såväl verksamhetsövergripande uppföljning, exempelvis genom individbaserad systematisk uppföljning (ISU), som individuell uppföljning. Genom att följa upp och använda barns upplevelser i utvecklingsarbetet kan socialtjänsten stärka kvaliteten i verksamheten och förbättra förutsättningarna för barns delaktighet.
Stöd i arbetet med att stärka barns delaktighet
Ett reflektionsmaterial kan användas som stöd i arbetet med att analysera nuläge, identifiera utvecklingsområden och stärka det systematiska arbetet som rör barns delaktighet. Socialstyrelsen har tagit fram ett material som kan utgöra inspiration i arbetet med att stärka barns delaktighet inom sociala barn- och ungdomsvården och användas som komplement till annat stöd.
Reflektionsmaterial som stöd i arbetet med att stärka barns delaktighet
Mer om att stärka barns delaktighet inom socialtjänsten
Poddavsnitt
I det här avsnittet pratar vi om barns delaktighet i socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Vad innebär rätten till delaktighet i praktiken, vilka hinder finns och vad kan göra skillnad? Samtalet utgår från forskning och erfarenheter från verksamheten och berör hur socialtjänsten kan arbeta mer systematiskt och inkluderande för att stärka barns delaktighet.
Avsnittet är 28 minuter långt.
På djupet – en podd från Socialstyrelsen: Barns delaktighet i socialtjänsten, rättighet och praktik
Webbinarium
Socialstyrelsen har tagit fram ett kunskapsstöd för ledning och styrning inom socialtjänsten, syftet är att stärka barns delaktighet. I detta webbinarium presenterar vi stödet och samtalar med representanter från socialtjänsten om ansvar, utmaningar och möjligheter att skapa goda förutsättningar för barns delaktighet.
Webbinariet är 58 minuter långt.
Medverkande: Karin Blomgren (utredare Socialstyrelsen), Kristoffer Sandberg (1:e vice ordförande vård- omsorgsnämnden, ersättare i socialnämden), Agnes Borén (sektionschef, Öppenvården i Solna), Anna Wallin (strateg, Skånes kommuner).
Moderator: Mirelle Gyllenbäck.
