Förebygga att ensamkommande barn försvinner

Migrationsverket tar emot och prövar barnets ansökan om uppehållstillstånd och är oftast den myndighet som har den första kontakten med barnet. Migrationsverket utser ett offentligt biträde som företräder barnet i asylärendet.

Beslutar om en anvisningskommun

I samband med att barnet ansöker om uppehållstillstånd anvisar Migrationsverket om en kommun, en anvisningskommun, som får det fortsatta ansvaret för barnet. Samtidigt informerar myndigheten kommunen om barnets behov av god man.

Uppmärksammar riskfaktorer

Vid möten med barnet ska Migrationsverket uppmärksamma riskfaktorer som exempelvis människohandel, annan form av utnyttjande och barnets hälsa. Om Migrationsverket misstänker att barnet är utsatt för brott gör myndigheten en polisanmälan. Det kan exempelvis handla om att man ser tecken på att barnet kan vara utsatt för människohandel eller annan exploatering. Migrationsverket informerar barnet om att hen kan ha utsatts för brott. Migrationsverket gör också en orosanmälan till socialtjänsten.

Samhällsintroduktion till barn från 15 år

Barn som har fyllt 15 år erbjuds samhällsintroduktion och barn från 10 år får en anpassad skriftlig information. Introduktionen innehåller information om asylprocessen, barns rättigheter och annan samhällsinformation om Sverige som kan vara bra att känna till. Introduktionen kan ges både fysiskt och digitalt. 

Till dig som söker asyl utan förälder eller annan vård­nads­ha­vare – Migrationsverket

Försöker hitta familjemedlemmar

Under asylprocessen försöker Migrationsverket hitta familjemedlemmar till barn som är ensamkommande. Det innebär bland annat att Migrationsverket arbetar med efterforskning för att återförena barn med deras vårdnadshavare och familjemedlemmar.

Barnet ska göra sin identitet sannolik

Ett ensamkommande barn som ansöker om asyl ska göra sin identitet sannolik. Ålder är en del av en persons identitet. Migrationsverket tar ställning till om barnets ålder är sannolik genom skriftlig och muntlig bevisning, till exempel genom inlämnande av id-handlingar eller muntliga uppgifter. Om Migrationsverket därefter anser att barnet inte gjort sin underårighet sannolik erbjuds personen att genomgå en medicinsk åldersbedömning. Om Migrationsverket bedömer att barnet är vuxet innebär det att ansökan om uppehållstillstånd prövas enligt regler som för en vuxen person.

Medicinska åldersbedömningar – Rättsmedicinalverket

Om barnet får avslag

Om barnet får avslag på sin ansökan arbetar Migrationsverket med att barnet ska få ett ordnat mottagande vid återvändandet vilket innebär att barnet tas emot av en familjemedlem, utsedd förmyndare eller institution väl lämpad för att ta hand om barn. Barnet får viss information om avslag och återvändande från början av asylprocessen för att barnet ska vara förberedd inför ett eventuellt avslag och vad det innebär.

När barnet delges ett avslagsbeslut anpassar Migrationsverket både mötet och informationen för att barnet ska kunna förstå innebörden av beslutet. Vid samtal och möten med Migrationsverket har barnet möjlighet att, förutom god man, ta med sig någon annan person som är viktig för barnet. Under återvändandeprocessen (från Migrationsverkets beslut) får barnet möjlighet till flera samtal för att skapa trygghet för barnet i processen och möjliggöra ett bra återvändande.

Socialtjänsten i kommunen utreder barnets behov och ordnar lämpligt boende för barnet i form av en placering i familjehem, hem för vård eller boende (HVB) eller stödboende. För att förebygga att barnet försvinner behöver socialtjänsten, både i ankomst- och i anvisningskommunen, vara uppmärksam på riskfaktorer som kan innebära att barnet kan komma att försvinna, exempelvis tecken på att barnet är utsatt för människohandel eller exploatering.

Läs om risksituationer på sidan Nationell vägledning – motverka att ensamkommande barn försvinner

Om ankomstkommunen identifierar tecken på att barnet far illa eller kan försvinna behöver anvisningskommunen få information om det. Det kan innebära att ankomstkommunen behöver göra en anmälan enligt socialtjänstlagen, SoL, till anvisningskommunen.

Socialtjänsten bedömer barnets behov av skydd och stöd

Socialtjänsten kan behöva bedöma barnets behov av skydd och stöd vid flera tillfällen under utredning och placering. Det är viktigt att uppmärksamma barnets mående och tecken på att vilja avvika. Det kan socialtjänsten göra när den följer upp barnets placering genom bland annat regelbundna besök och enskilda samtal med barnet. Att följa vården och att ha täta uppföljningar kan vara särskilt viktigt i början av en placering.

En socialsekreterare som har ett särskilt ansvar för kontakterna med barnet ska utses när ett barn placeras. För att socialsekreteraren ska kunna se hur barnet har det och upptäcka om något inte står rätt till är det betydelsefullt med en regelbunden och förtroendefull kontakt mellan barnet och socialsekreteraren. Det är också socialsekreteraren som kan och har ansvar att agera om det finns behov av att förändra barnets situation på något sätt. Socialtjänstens möjligheter att se hur barnet har det och om det finns risk att barnet försvinner ökar om det finns ett öppet och förtroendefullt samarbete med familjehemsföräldrar eller personal på barnets boende.

Uppmärksammar behov av ytterligare stöd och skydd

I vissa faser under asylprocessen finns en förhöjd risk för att ett barn kan försvinna, exempelvis inför eller i samband med ett avslagsbeslut. Socialtjänsten behöver då vara extra uppmärksam och kan i sådana situationer behöva ta ställning till om barnet har behov av ytterligare stöd och skydd. Detsamma gäller vid andra riskfaktorer som inte är kopplade till asylprocessen.

En god man ansvarar för barnets personliga förhållande istället för en vårdnadshavare. Uppdraget att vara god man för ett ensamkommande barn består främst av att se till att barnet har en trygg tillvaro under första tiden i Sverige. Den gode mannen har regelbunden kontakt med barnet, det hem som barnet vistas i, det offentliga biträdet i asylärendet och barnets skola. Den gode mannen samordnar barnets angelägenheter, till exempel personliga, rättsliga och ekonomiska frågor, och ska lämna information till socialtjänsten om barnet och barnets behov.

Den gode mannen har i likhet med en vårdnadshavare skyldighet att ingripa om barnet riskerar att skadas. Om den gode mannen uppmärksammar faktorer som innebär att barnet kan försvinna behöver hen förmedla det till socialtjänsten. Ett nära samarbete med socialtjänsten bidrar till att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver, och kan därigenom bidra till att minska risken att barnet försvinner.

Webbutbildning – God man för ensamkommande barn – Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare

Familjehemsföräldrarna möter barnet dagligen och har därför stor möjlighet att se hur barnet mår, om barnet har ändrat sitt beteende och tecken på att barnet kan försvinna.

Genom att vara pålitliga och engagerade vuxna kan familjehemsföräldrar vara positiva förebilder, vilket är en viktig skyddsfaktor. I rollen som familjehemsförälder ingår att ge barnet så många skyddsfaktorer som möjligt, exempelvis se till att barnet har en fungerande skolgång och fritid.

En del i omsorgen om barnet kan vara att följa upp hur barnet mår. Att våga prata och lyssna på barnets berättelser och ta del av deras funderingar kan vara viktigt. Familjehemsföräldrarna behöver vara extra observanta på barnets mående och beteende.

Stödjer barnet under asylprocessen

Familjehemsföräldrarna behöver kunna ge barnet stöd i faser av asylprocessen när det finns en förhöjd risk att barnet försvinner, till exempel inför beslut från Migrationsverket. Ett nära samarbete med socialtjänsten bidrar till att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver, och kan därigenom bidra till att minska risken för att barnet försvinner.

Läs om risksituationer på sidan Nationell vägledning – motverka att ensamkommande barn försvinner

Personal på boendet möter barnet dagligen och har därför stor möjlighet att se hur barnet mår, om barnet har ändrat sitt beteende och tecken på att barnet kan försvinna.

Boendet är en plats där barnet ska känna sig trygg och säker och där det finns vuxna som kan ge barnet stöd och omsorg. Ordningsreglerna för de dagliga rutinerna på boendet syftar till att skapa trygghet och säkerhet på boendet. De behöver vara tillgängliga och välkända för både barn och personal.

Personalen behöver följa upp hur barnet mår. Att våga prata med barnet, lyssna på hens berättelse och ta del av barnets funderingar kan vara en viktig del av omsorgen om barnet.

Stödjer barnet under asylprocessen

Personalen på boendet behöver kunna ge barnet stöd i faser av asylprocessen när det finns en förhöjd risk att barnet försvinner, till exempel inför beslut från Migrationsverket.

Boendet ska se till att socialnämnden får information om barnets behov förändras, om det inte finns hinder enligt bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt. Detsamma gäller andra omständigheter och förhållanden som har betydelse för barnets vård, . Ett nära samarbete med socialtjänsten bidrar till att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver, och kan därigenom bidra till att minska risken för att barnet försvinner.

Läs om risksituationer på sidan Nationell vägledning – motverka att ensamkommande barn försvinner

Det underlättar för personalen på boendet att upptäcka riskfaktorer om de har en god kontakt med barnet, en god bild av barnets mående och barnets nätverk. Det kan bidra till ett snabbare agerande om barnet försvinner.

Skolan kan se hur eleverna mår när de är i skolan och kan därför ha en viktig roll i att förebygga att ensamkommande barn försvinner, till exempel i samverkan med socialtjänst, god man, kontaktperson vid boende eller familjehem och regionen.

För barn är det viktigt att det finns förutsättningar för en god inlärning, att må bra och relationer. Skolan behöver därför bidra till en god och nära kontakt med barnet, god man och omsorgspersonerna. Det kan vara viktigt bland annat under asylprocessens olika delar. Att börja i skolan bidrar till en strukturerad vardag för barnet. Barnet ska tas emot i skolan så snart det är lämpligt, dock senast en månad efter att det kommit till Sverige.

Skolan har goda möjligheter att vara den plats där barn som flytt kan lära sig, få ett sammanhang, känna sig inkluderad, och få stöd att kunna må bra i sin vardag.

Vid ett avslagsbeslut är det viktigt att barnet får information om möjligheten att gå kvar i skolan så länge hen är kvar i landet.

Om eleven lämnar skolan innan hen fått slutbetyg kan skolan utfärda ett avgångsintyg. Skolan är inte skyldig att översätta de betygsdokument de utfärdar, men inget hindrar skolan från att göra det.

Civilsamhällets organisationer kan spela en viktig roll för ensamkommande barn och unga. Framförallt för unga vuxna som kommit till Sverige som ensamkommande barn och fyllt 18 år, eller om Migrationsverket bedömt att personen är 18 år när de ännu är i asylprocessen. Stödet kan exempelvis vara mötesplatser, sociala aktiviteter, läxläsning, psykosocialt stöd eller juridisk rådgivning. Exempel på organisationer som möter dessa unga vuxna är lokala organisationer som Stadsmissionen och Ensamkommandes förbund.

Organisationerna kan ofta ge information om återvändande och vilket stöd den unga vuxna har rätt till i den processen. De kan ofta ge information om vad som kan hända om hen väljer att inte återvända frivilligt eller funderar på att lämna Sverige för ett annat land än hemlandet.