Hälsa och vård – ensamkommande barn och unga

Ensamkommande barn ska erbjudas kostnadsfri hälso- och sjukvård och tandvård i samma omfattning och på samma villkor som för andra barn bosatta i regionen. Alla barn i Sverige har rätt till vård, det gäller även om de saknar tillstånd att vistas här eller är asylsökande.

Hälsoundersökningar och vårdbehov

Ensamkommande barn och unga omfattas av två lagstiftningar när det gäller hälsoundersökningar: lagen (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet, och lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.

Resultatet av hälsoundersökningarna är viktig information för socialtjänsten för att kunna planera och följa upp insatser så att barnet eller den unge får den omsorg hen behöver. Det gäller till exempel behov av stöd i form av rehabilitering eller psykiatrisk hjälp.

Vårdbehov kan vara

  • samsjuklighet mellan psykiatriska och somatiska besvär, som magont och sömnsvårigheter
  • tandvård
  • behandling av PTSD, självskadebeteende, självmordsplaner och självmordsförsök.

Men mest framträdande är ofta vårdbehovet av stöd i vardagen, med regelbundna vardagsrutiner kring mat, sömn och aktiviteter.

Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa är ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem, som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för psykiatrisk diagnos.

Ensamkommande barn och unga kan må dåligt av flera skäl. Den som möter dem i sitt arbete behöver ha förståelse för deras situation för att kunna sätta in rätt form av stöd. De kan ha varit med om svåra upplevelser före och under flykten, och kan påverkas negativt av svåra omständigheter i det nya landet. Många lever under lång tid i ovisshet om huruvida de får stanna i Sverige, med vetskapen om att möjligheterna till familjeåterförening är begränsade, och med frågor om vad som kommer att hända när de fyller 18 år. Flera kan befinna sig i risk för att hamna i kriminalitet, exploatering och missbruk, samt papperslöshet och hemlöshet.

Ensamkommande flickor

Andelen ensamkommande flickor som söker asyl har ökat de senaste åren. Majoriteten av ensamkommande flickor kommer från länder där barnäktenskap och könsstympning är vanligt. I Somalia och Eritrea rapporteras att över 80 procent av flickorna och kvinnorna kan vara könsstympade.

Att vara flicka med funktionsnedsättning medför ytterligare risker. Kriser och konflikter har en stor inverkan på flickor med funktionsnedsättning. Det kan handla om diskriminering i samband sexuell och reproduktiv hälsa, samt rätten att bestämma var och med vem de vill bo.

Vård till asylsökande unga och unga som saknar nödvändiga tillstånd

När ett barn fyller eller registreras som 18 år räknas hen som vuxen. Regionerna har en mer begränsad skyldighet att erbjuda vård till vuxna asylsökande än till asylsökande som är barn. Vuxna asylsökande ska erbjudas vård och tandvård som inte kan anstå samt mödrahälsovård, vård vid abort, preventivmedelsrådgivning och läkemedel som förskrivs i samband med angiven vård. Detsamma gäller unga som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd, så kallade papperslösa.

Alla asylsökande, både vuxna och barn, ska erbjudas en hälsoundersökning om det inte är "uppenbart obehövligt" (lagen 2008:344). 

Vad som ska räknas som vård som inte kan anstå måste alltid avgöras i det enskilda fallet av den behandlande läkaren eller tandläkaren. I proposition 2012/13:109, Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd, finns mer om vårdens omfattning.

Regionerna kan själva erbjuda vård i större omfattning än vad lagen kräver. Flera regioner har arbetat fram lokala riktlinjer, som anger vilken vård som bör erbjudas asylsökande och papperslösa.

Stöd från Socialstyrelsen

Podden På djupet

Stöd från andra aktörer

En viktig bok om omsorg (pdf)

En viktig bok om omsorg riktar sig till yrkesverksamma som arbetar med ensamkommande unga med psykisk ohälsa. Den baseras på aktuell forskning, yrkesverksammas erfarenheter och ensamkommande ungas behov. Läs mer hos Kunskapscentrum migration och hälsa, Region Skåne.

Hur mår nyanlända barn i Sverige?

Nästan alla nyanlända barn och unga som deltagit i denna enkätundersökning från Folkhälsomyndigheten och Röda Korsets Högskola uppger att de mår bra och majoriteten att de är tillfreds med livet. Men aktiva insatser krävs för en fortsatt god hälsa i gruppen.

Stöd till ensamkommande – vad har effekt?

Litteraturöversikt om ensamkommande barns och ungas tankar kring vad som främjar och hämmar deras sociala integrering, hälsa och funktionsförmåga.

Förebyggande insatser mot missbruk

Projektet Preventiva insatser mot droger, PID, har drivits i Malmö stad utifrån ett behov av ökad kompetens kring att förebygga, upptäcka och hantera missbruk på ett sätt som är hjälpsamt för ensamkommande barn.

PID – preventiva insatser mot droger – Malmö stad

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter