Om ensamkommande barn och unga

Alla barn som vistas i Sverige ska så långt som det är möjligt omfattas av samma sociala omvårdnadssystem.

Det finns särskilda bestämmelser som gäller ensamkommande barn, som till exempel skyldighet för samhället att förordna god man och att ordna boende för barnet. De motiveras ytterst av att dessa barn i sina föräldrars frånvaro är i behov av särskilda åtgärder, för att kompensera för det stöd och den omvårdnad som en förälder annars förväntas ge.

Omställning av socialtjänstens arbete med mottagande?

Antalet ensamkommande barn som ansöker om asyl i Sverige varierar. Från att Sverige under flyktingvågen 2015 tog emot över 35 000 barn, har antalet barn som kommit minskat drastiskt.

På senare år har antalet kvotflyktingar som mottagits i Sverige för så kallad vidarebosättning ökat. Kvotflyktingar är flyktingar som har beviljats asyl före inresan. En allt större del av de kvotflyktingar som kommer till Sverige är ensamkommande barn. Denna förändrade situation kan innebära att socialtjänsten behöver ställa om sitt mottagande av ensamkommande barn. Det kan också innebära en utmaning vad gäller att upprätthålla upparbetade kunskaper och kompetens.

Barn med olika bakgrunder och behov

Ensamkommande barn och unga är inte någon homogen grupp. De har olika kön, ålder, bakgrund och erfarenheter, bär på olika styrkor och upplever olika typer av svårigheter och problem. Deras behov kan se olika ut. De som möter ensamkommande barn och unga i sitt arbete behöver uppmärksamma både den utsatthet och de styrkor och förmågor som finns hos den enskilda individen.

När ensamkommande barn och unga själva har tillfrågats om faktorer som är betydelsefulla för deras integrering, hälsa och funktionsförmåga har de lyft bland annat vägledning, stöd och kontinuitet. Även möjlighet till inflytande och självständighet i relation till vuxna är viktigt, liksom inflytande i boendet och tillgång till skola och fritidsaktiviteter.

Funktionsnedsättning särskild riskfaktor

Barn och unga som har migrerat och har en funktionsnedsättning löper en större risk än andra barn att inte få sina rättigheter tillgodosedda. Forskning har också visat att de oftare riskerar att utsättas för våld och övergrepp. Därför är det viktigt att särskilt uppmärksamma barn i sådana risksituationer.

Separerats från nära i en känslig ålder

Gemensamt för ensamkommande barn och unga är att de har separerats från sina familjer och sitt hemland i en för många utvecklingsmässigt känslig ålder. Ofta har de också upplevt traumatiska händelser. De kan komma ifrån länder präglade av hedersstrukturer och bära på erfarenheter av hedersrelaterat våld och förtryck.

Mer information finns i Socialstyrelsens handbok för socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga

Material till stöd för arbetet med ensamkommande

På djupet – poddar från Socialstyrelsen

• Nr 78 Att möta och stötta unga ensamkommande 
• Nr 65 Medicinering på HVB
• Nr 54 Barn i människohandel och exploatering
• Nr 49 Barn i asylprocessen
• Nr 45 Barnäktenskap
• Nr 6 Ensamkommande barn och unga

Stöd till ensamkommande – vad har effekt?

Ensamkommande barn och ungas tankar om vad som främjar och hämmar deras sociala integrering, hälsa och funktionsförmåga beskrivs i en litteraturöversikt från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU. Behov av vuxenstöd, delaktighet i vardagen och mötesplatser är några av de saker som tas upp. SBU har däremot inte hittat studier som jämför effekten av olika stödinsatser.

Stöd till ensamkommande barn och unga – effekter, erfarenheter och upplevelser – SBU

Kontakt

Om du har juridiska frågor inom socialtjänst och hälso- och sjukvård rörande ensamkommande barn och unga kan du kontakta Socialstyrelsens upplysningstjänst. 

Du kan alltid ställa frågor via e-post till socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

Nyhetsbrev

För att få den senaste informationen inom Kunskapsguidens områden och från Socialstyrelsen, anmäl dig till e-postutskick med Kunskapsguidens och Socialstyrelsens nyhetsbrev.

Kunskapscentrum för ensamkommande barn

Kunskapscentrum för ensamkommande barn fanns hos Socialstyrelsen från april 2017 till och med februari 2021. Regeringsuppdraget att upprätta ett kunskapscentrum bottnade i de många ensamkommande barn och unga som kom till Sverige under 2015. Centret skulle bevaka situationen för dem och ta initiativ för att sprida aktuell kunskap till yrkesverksamma i skola, vård och socialtjänst. Under åren hade centret också ett särskilt fokus på psykisk ohälsa, barnäktenskap och den så kallade nya gymnasielagen.

• Slutrapport från Kunskapscentrum för ensamkommande barn (pdf)
• Final Report from Knowledge Centre for Unaccompanied Children (pdf)
• Infografik över statistik och betydande lagändringar för åren 2015–2020 (pdf)