Om ensamkommande barn och unga

Ensamkommande barn är personer under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller någon annan vuxen som trätt i föräldrarnas ställe. Om ett barn efter ankomsten till Sverige står utan föräldrar eller sådan ställföreträdare räknas barnet också som ensamkommande. Med unga avses personer som fyllt 18 men inte 21 år.

De regler som gäller ensamkommande barn motiveras ytterst av att barnen i sina föräldrars frånvaro är i behov av särskilda åtgärder för att kompensera för det stöd och den omvårdnad som en förälder annars förväntas ge. 

Risk för psykisk ohälsa

Gemensamt för ensamkommande barn och unga är att de har separerats från sina familjer och sitt hemland i en för många utvecklingsmässigt känslig ålder. Ofta har de också upplevt traumatiska händelser. De kan komma ifrån länder präglade av hedersstrukturer och bära på erfarenheter av hedersrelaterat våld och förtryck.

Forskning visar att ensamkommande barn och unga som grupp är utsatta för flera riskfaktorer för att utveckla psykisk ohälsa och social problematik samtidigt som skyddsfaktorerna är färre än för unga generellt. Flera europeiska studier visar också att ensamkommande barn och unga är särskilt utsatta för psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa i form av ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom (ptsd) är vanligare hos ensamkommande jämfört med barn och unga som har kommit åtföljda av vårdnadshavare och barn och unga som bor i landet de flytt till.

Olika bakgrund och behov

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att ensamkommande barn och unga inte är någon homogen grupp. De har olika kön, ålder, bakgrund och erfarenheter, bär på olika styrkor och upplever olika typer av svårigheter och problem. Deras behov kan se olika ut. De som möter ensamkommande barn och unga i sitt arbete behöver uppmärksamma både den utsatthet och de styrkor och förmågor som finns hos den enskilda individen.

När ensamkommande barn och unga själva har tillfrågats om faktorer som är betydelsefulla för deras integrering, hälsa och funktionsförmåga har de lyft bland annat vägledning, stöd och kontinuitet. Även möjlighet till inflytande och självständighet i relation till vuxna är viktigt, liksom inflytande i boendet och tillgång till skola och fritidsaktiviteter.

Kunskapscentrum för ensamkommande

Socialstyrelsens nationella Kunskapscentrum för ensamkommande barn och unga stödjer socialtjänst, hälso- och sjukvård och elevhälsa med kunskap och material för arbetet med ensamkommande.

Kontakt

Om du har juridiska frågor inom socialtjänst och hälso- och sjukvård kan du kontakta Socialstyrelsens upplysningstjänst

Du kan alltid ställa frågor via e-post till socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

Nyhetsbrev

För att få den senaste informationen från Kunskapscentrum för ensamkommande barn och unga, kan du anmäla dig till e-postutskick med Kunskapsguidens och Socialstyrelsens nyhetsbrev.

Hur mår nyanlända barn i Sverige?

Nästan alla nyanlända barn och unga som deltagit i denna enkätundersökning från Folkhälsomyndigheten och Röda Korsets Högskola uppger att de mår bra och majoriteten att de är tillfreds med livet. Men aktiva insatser krävs för en fortsatt god hälsa i gruppen.

Barnets bästa vid återvändande

Projektet Barnets bästa vid återvändande har tagit fram olika typer av material till hjälp vid arbetet med återvändande för ensamkommande barn och unga. Bland annat finns en karta över asylprocessen och en handled-ning till samtal om att söka asyl och få avslag.

Stöd till ensamkommande – vad har effekt?

Ensamkommande barn och ungas tankar om vad som främjar och hämmar deras sociala integrering, hälsa och funktionsförmåga beskrivs i en litteraturöversikt från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU. Behov av vuxenstöd, delaktighet i vardagen och mötesplatser är några av de saker som tas upp. SBU har däremot inte hittat studier som jämför effekten av olika stödinsatser.

Stöd till ensamkommande barn och unga – effekter, erfarenheter och upplevelser – SBU

Filmad föreläsning Stöd till ensamkommande – vad har effekt? – UR Samtiden

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:
Källor:
Kunskapscentrum för ensamkommande barn och unga Socialstyrelsen, 2020

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter