Tillsammans med barn, unga, föräldrar och andra berörda ska socialtjänsten verka för att barn har trygga och goda uppväxtförhållanden. Mötet med barnet, den unge, föräldrarna och andra närstående är kärnan i det sociala arbetet med barn och unga. Genom lyhördhet, inlevelseförmåga och ett respektfullt bemötande av människor kan socialsekreteraren skapa förutsättningar för positiva och varaktiga förändringar. Ytterst handlar arbetet om att främja jämlika levnadsvillkor och att frigöra och utveckla resurser. Stöd till föräldrar och den övriga familjen är en del av arbetet i den sociala barn- och ungdomsvården.
Allt arbete inom socialtjänsten ska utgå från respekten för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Det ska också bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. Det är en viktig utgångspunkt även i de fall socialtjänsten behöver ingripa för att skydda barn trots att samtycke saknas från barn och föräldrar.
Vägledande principer
Helhetssyn
Socialtjänstens barn och ungdomsvård ska präglas av en helhetssyn
i stället för symtomtänkande. Detta innebär exempelvis att barnets eller familjens situation och problem ska ses i förhållande till hela den sociala miljön. Inte bara familjen och närmiljön hör hit utan också familjens förhållanden i vidare mening till exempel barnets skolgång, bostadssituationen och föräldrarnas möjlighet att få arbete. Helhetssynen förutsätter ett samarbete över sektorsgränserna inom socialtjänsten och med andra aktörer som skola och hälso- och sjukvård.
Frivillighet och självbestämmande
Frivillighet och självbestämmande ska vara vägledande inom socialtjänsten.
Detta innebär att föräldrar och barn som fyllt 15 år som huvudregel själva bestämmer om de ska ta emot erbjudanden om en insats. Frivillighet och självbestämmande innebär inte att socialtjänsten ska vara kravlös. Till socialtjänstens uppgifter hör till exempel att på olika sätt försöka motivera den enskilde till en viss insats.
Normalisering, kontinuitet, flexibilitet och närhet
Normalisering innebär att socialtjänstens stöd- och hjälpinsatser ska ”normaliseras” så att människor inte känner sig stämplade eller utpekade. Av närhetsprincipen följer att insatser i hemmet går före vård utanför hemmet och att vården ska anordnas så nära hemmet som möjligt. Men undantag kan behöva göras utifrån barns och föräldrars behov. Det är också viktigt att insatserna så långt möjligt genomförs av samma personal, vilket följer av den så kallade kontinuitetsprincipen.
Övergripande mål och värderingar i socialtjänstlagens portalparagraf
I portalparagrafen (1 kap. 1 §) till socialtjänstlagen, SoL, anges de övergripande målen och grundläggande värderingarna för socialtjänstens verksamhet. Målen ger uttryck för principen om alla människors lika värde och rätt till social trygghet, vård och omsorg. Detta gäller oavsett ålder, kön, etniskt ursprung, hudfärg, språk, religion, funktionsnedsättning eller sexuell läggning.
Principen om alla människors lika värde kommer till uttryck både i svensk grundlag och i internationella konventioner. Det följer också av bestämmelser i förvaltningslagen att myndigheter inom socialtjänsten ska vara sakliga och opartiska i sin verksamhet. När det gäller socialtjänstens verksamhet finns dessutom ett uttryckligt förbud mot diskriminering i diskrimineringslagen.
I portalparagrafen sägs också att samhällets socialtjänst på demokratins och solidaritetens grund ska främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Vidare ska socialtjänsten inrikta sig på att frigöra och utveckla de egna resurserna hos enskilda personer och grupper. Verksamheten ska bygga på respekt för människornas rätt till självbestämmande och integritet.
Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten – handbok från Socialstyrelsen
Barns möjlighet till delaktighet är en viktig del i arbetet
Reglerna i socialtjänstlagen, SoL, anger att barn ska ges möjligheter att vara delaktiga. Denna delaktighet består av olika delar:
- rätt till information
- rätt att komma till tals och bli lyssnad på
- rätt till inflytande utifrån ålder och mognad.
Barn som ges möjlighet att vara delaktiga blir mer motiverade och intresserade i vardagliga situationer och får därmed högre kontroll över sitt liv. Barnets hälsa och utveckling främjas av delaktighet. Det finns ingen nedre åldersgräns för barns delaktighet. Graden av delaktighet måste bestämmas från fall till fall, utifrån vad saken gäller och barnets ålder och mognad.