Uppdrag och ansvar

Den som utför det professionella sociala arbetet inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård är en kommunal tjänsteman i en politiskt styrd organisation. Utgångspunkten för arbetet är barnets bästa och behov av stöd och skydd.

Socialtjänsten ska tillsammans med barn, föräldrar och andra närstående verka för att barn växer upp under trygga och goda förhållanden. Samverkan och delaktighet är viktiga utgångspunkter. Men det finns situationer när socialtjänsten behöver se till att barn får stöd och skydd trots att barnet och/eller vårdnadshavarna inte samtycker till insatser. Rättssäkerhet, god förvaltning och ett gott bemötande är viktiga hörnstenar i arbetet.

Socialtjänstens uppdrag och ansvar

Socialtjänstens uppdrag på individnivå handlar dels om att ge råd och stöd i öppna former utan biståndsbeslut, dels om att ansvara för handläggningen inom ramen för myndighetsutövningen. I arbetet ingår bland annat att ta ställning till anmälningar om oro för att barn far illa, utreda barns behov samt besluta, genomföra och följa upp insatser. Socialtjänsten ska dokumentera beslut och åtgärder som vidtas i ett ärende, liksom faktiska omständigheter och händelser av betydelse.

Socialsekreteraren är en kommunal tjänsteman som arbetar utifrån lagstiftningen i en politiskt styrd organisation. Det innebär bland annat att beslut fattas utifrån en delegationsordning som är bestämd av den politiska nämnden. Socialsekreterare eller motsvarande får fatta vissa beslut, medan andra fattas av chef, ledamot i nämnden eller av nämnden själv.

Ny i barn och ungdomsvården – Uppdrag och ansvar– film från Socialstyrelsen (ca 5 min):

Barnets bästa är utgångspunkten för arbetet

Att utföra ett professionellt socialt arbete i barn- och ungdomsvården innebär att arbetet styrs av det som är bäst för det enskilda barnet. Utgångspunkter för arbetet är barnets rättigheter, behov av stöd och skydd samt förutsättningar att utvecklas och vara delaktig.

Vårdnadshavarens ansvar

Vårdnadshavare är ansvariga för att deras barns behov och rättigheter blir tillgodosedda. Föräldrarna är i regel de viktigaste personerna i ett barns liv. Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. De ska behandlas med respekt och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. När vårdnadshavaren inte fullt ut kan ta ansvar för sina barn behöver samhället stödja föräldrar och barn.

Ibland behövs insatser trots att samtycke saknas

Samarbete med föräldrar är oftast en förutsättning för att uppnå ett gott resultat för barnet. Utgångspunkten är att hitta lösningar i samförstånd. Även vid tvångsåtgärder som placering i familjehem eller HVB är kontakten med föräldrarna viktig, inte minst ur ett barnperspektiv. Ett respektfullt bemötande från socialtjänsten och att föräldrarna görs delaktiga gynnar oftast det placerade barnet.

Arbetet inom den sociala barn- och ungdomsvården innehåller en kombination av stöd och kontroll. En socialsekreterare behöver kunna etablera en förtroendefull relation och stödja föräldrar och barn. Samtidigt behöver socialsekreteraren arbeta för att barn får det stöd och skydd de behöver även om föräldrarna inte samtycker.

Arbetet styrs av lagstiftning, kunskap och erfarenhet

Socialtjänstens arbete med barn och unga regleras dels i lagar och förordningar från riksdag respektive regering, dels i föreskrifter och allmänna råd som utfärdas av myndigheter såsom Socialstyrelsen. En rättssäker handläggning, god förvaltning och ett gott bemötande är viktiga hörnstenar i arbetet.

Arbetet behöver också bygga på en evidensbaserad praktik och bästa tillgängliga kunskap. Det vill säga teorier och forskning från flera discipliner samt kunskap och erfarenheter från praktiskt yrkesverksamma. Barns och föräldrars synpunkter är också nödvändigt att ta till vara.

God förvaltning

Grunderna för god förvaltning finns i förvaltningslagen, FL. Där står bland annat att myndigheten i sin verksamhet ska vara saklig och opartisk. I det ligger ett krav på respekt på allas likhet inför lagen.

Socialtjänsten har också så en kallad serviceskyldighet. Det kan handla om sådant som att ge vägledning när en ansökan behöver kompletteras och att svara på frågor.

En annan aspekt av god förvaltning är samarbete och samverkan med enskilda och med andra aktörer, till exempel skola och hälso- och sjukvård.

Offentlighet och sekretess

Socialtjänsten hanterar en mängd känsliga uppgifter om enskilda individers personliga förhållanden och det råder sträng sekretess inom verksamheten enligt offentlighets- och sekretesslagen, OSL. Sekretessen är viktigt för att barn och föräldrar ska kunna känna sig trygga. Samtidigt behöver en socialsekreterare ibland kunna prata med berörda samverkansparter för att barn och föräldrar ska få rätt hjälp. En socialsekreterare behöver också kunna hantera situationer när ett barn inte vill att en förälder ska få veta vad barnet sagt eller när någon utanför myndigheten begär att få ta del av handlingar som finns. Därför är det viktigt att sätta sig in i vilka regler som gäller kring offentlighet och sekretess. Huvudprincipen är att samtycke ska inhämtas från den enskilde innan uppgifter lämnas ut.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter