Kvalitet i verksamheten

Barn och familjer som behöver samhällets insatser ska erbjudas hjälp som är av god kvalitet och bygger på bästa tillgängliga kunskap. Att systematiskt följa upp de insatser som ges är en viktig del i arbetet.

Arbetet med att utveckla och säkerställa kvaliteten inom socialtjänsten består av flera delar. Ledningen ansvarar för att det finns ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete så att verksamheten kan planeras, ledas, kontrolleras, följas upp, utvärderas och förbättras. Missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden ska uppmärksammas och åtgärdas enligt bestämmelserna om lex Sarah.

Systematisk uppföljning är en annan viktig del i arbetet med att utveckla och förbättra kvaliteten. Ett evidensbaserat arbetssätt skapar förutsättningar att ge barn och föräldrar bra hjälp. De barn och familjer som behöver samhällets insatser ska erbjudas hjälp som bygger på god kvalitet och bästa tillgängliga kunskap.

Insatser ska vara av god kvalitet

Socialtjänstens insatser ska enligt socialtjänstlagen, SoL, vara av god kvalitet. Vad som menas med god kvalitet framgår närmare i lagens förarbeten. Det handlar exempelvis om att verksamheten ska följa lagstiftningen och att de personer som socialtjänsten har kontakt med får den stöd och hjälp de behöver. Detta förutsätter en personal med lämplig utbildning och erfarenhet, en välfungerande organisation och arbetsledning. Rättssäkerhet, tillgänglighet, ett respektfullt bemötande och den enskildes delaktighet är också viktiga faktorer. Ett genomtänkt arbetssätt samt uppföljning och utvärdering av olika insatser är också viktigt.

Socialnämnden ska ha ett system för att säkra och utveckla verksamhetens kvalitet, ett så kallat ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.

Evidensbaserad praktik för beslut om insatser

En evidensbaserad praktik bygger på sammanvägningen av fyra kunskapskällor:

  • bästa tillgängliga kunskap
  • personens erfarenhet och önskemål
  • personens situation
  • professionell expertis.

Hur informationen från de olika kunskapskällorna vägs samman bestäms av det nationella och lokala sammanhanget, till exempel vilken tillgång som finns vad gäller lagstiftning på området, riktlinjer och sammanställning av lokal kunskap.

Evidensbaserad praktik brukar beskrivas grafiskt i form av fyra överlappande cirklar. Det är i skärningsfältet mellan de fyra informationskällorna som den evidensbaserade praktiken finns.

den-evidensbaserade-modellen.jpg

Systematisk uppföljning

Systematisk uppföljning handlar om att dokumentera arbetet med enskilda klienter och att sammanställa informationen på gruppnivå i syfte att utveckla och förbättra verksamheten. Systematisk uppföljning är att löpande beskriva och mäta enskilda klienters problem och behov, insatser och resultat. Arbetet kan bidra till att skapa beprövad erfarenhet som utgångspunkt för värdering av nya metoder och bedömningsmetoder, baserade på det egna arbetet och dess resultat, viket i förlängningen kan skapa nytta för klienterna.

Systematisk uppföljning kan ge svar på många frågor om en verksamhet, till exempel:

  • Vilka problem har våra klienter?
  • Vilka insatser får våra klienter?
  • Har klienternas situation förändrats efter insatserna?
  • Når vi de mål vi satt upp tillsammans med våra klienter?
  • Vad tycker klienter och anhöriga om insatserna?
  • Speglar våra insatser klienternas behov?

Systematisk uppföljning kan delas in i tre olika nivåer

Nyttan och användningen av systematisk uppföljning kan delas in i tre
olika nivåer:

  • Individuell uppföljning – i det direkta arbetet med klienter.
  • På verksamhetsnivå – för att utveckla verksamheten med verksamhetsuppföljning.
  • På nationell nivå – i form av exempelvis öppna jämförelser för nationell uppföljning.

Att systematiskt följa barnet och de insatser barnet får är en av grundprinciperna i Barns behov i centrum, BBIC. BBIC har tagit fram tre typer av variabler för att underlätta systematisk uppföljning av en verksamhet på gruppnivå: bakgrundsfaktorer, processvariabler och resultatvariabler.

Mer om BBIC hos Socialstyrelsen

Lex Sarah ingår i kvalitetsarbetet

En del av det systematiska kvalitetsarbetet är att uppmärksamma och
åtgärda missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden enligt lex Sarah.

Syftet med bestämmelserna om lex Sarah är att verksamheten ska utvecklas och att missförhållanden ska rättas till för att förhindra att liknande missförhållanden uppkommer igen.

Bestämmelserna om lex Sarah omfattar flera skyldigheter. De riktar sig i de flesta fall till den som bedriver en verksamhet inom socialtjänsten men skyldigheten att rapportera missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden gäller för var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten.

Andra centrala skyldigheter i bestämmelserna om lex Sarah är bland annat utredningsskyldigheten, skyldigheten att avhjälpa eller undanröja missförhållandet och anmälningsskyldigheten.

Mer om lex Sarah hos Inspektionen för vård och omsorg, IVO

IVO ansvarar för tillsyn

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ansvarar för tillsyn över hälso- och sjukvård, hälso- och sjukvårdspersonal, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Myndigheten ansvarar också för viss tillståndsprövning exempelvis av hem för vård och boende, HVB. Alla HVB för barn och unga ska inspekteras en gång per år. I samband med inspektionerna pratar IVO bland annat med barn som bor på respektive HVB.

I tillsynsuppdraget ingår också handläggningen av anmälningar, till exempel klagomål från enskilda personer, lex Sarah och kommunernas skyldighet att rapportera beslut som inte verkställts.

IVO:s webbplats kan man hitta rapporter om resultat av tillsyn som belyser olika delar av socialtjänstens verksamhet som kan behöva uppmärksammas särskilt.

Utredningar av vissa skador och dödsfall

Socialstyrelsen har i uppdrag av regeringen att utreda vissa fall då ett barn eller vuxen har skadats eller avlidit med anledning av ett brott, och där det har funnits ett skyddsbehov. Syftet med utredningarna är att hitta brister i samhällets skyddsnät på en övergripande nivå och ge regeringen underlag för beslut om åtgärder. Målet är att förebygga att barn far illa och att vuxna utsätts för våld eller andra övergrepp av närstående eller tidigare närstående personer. En rapport om utredningsverksamheten ska lämnas till regeringen vartannat år och kan ge värdefull information bland annat till socialtjänsten om brister i verksamheten som behöver uppmärksammas.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter