Samverkan

Samverkan är en viktig del av socialtjänstens arbete för att ge barn och unga stöd utifrån en helhetssyn på deras situation och behov. Samverkan kan behövas i alla delar av socialtjänstens arbete med barn som riskerar att fara illa, deras föräldrar och andra närstående.

En grundläggande del av samverkan är att socialtjänsten ser barn och föräldrar som medaktörer och gör dem delaktiga i planering, genomförande och uppföljning av stöd och insatser. Barn och unga som har funktionsnedsättning, psykisk ohälsa eller som far illa kan behöva insatser från flera olika verksamheter samtidigt för att få sina behov tillgodosedda. Det är viktigt att barnet och familjen får rätt insatser i rätt tid utifrån en helhetssyn på det enskilda barnets situation och behov. Därför behöver exempelvis hälso- och sjukvården, socialtjänsten och skolan samverka kring barnet eller den unga. Vid bedömning av vilken information som kan lämnas ut behöver hänsyn tas till regler om sekretess och tystnadsplikt.

Samverkan mellan socialtjänsten och andra verksamheter

Många gånger behöver socialtjänsten samverka med andra verksamheter och professioner. Det handlar exempelvis om hälso- och sjukvården, skolan och polisen. Samverkan med idéburna organisationer inom bland annat kultur- och fritidsområdet kan också vara värdefull.

Det är barns och ungas behov av insatser som avgör vilka verksamheter som behöver samverka och på vilket sätt. För en del barn och unga är stöd och insatser från en verksamhet tillräckligt. Andra barn och unga kan behöva insatser från flera verksamheter, till exempel vid psykisk ohälsa, funktionsnedsättningar eller kriminellt beteende.

Samverkan inom socialtjänsten

Samlat stöd till barn, unga och deras föräldrar kräver ofta goda samverkansformer inom socialtjänsten. Det gäller exempelvis mellan barn- och ungdomsvården och de som arbetar med ekonomiskt bistånd, stöd och service för personer med funktionsnedsättningar, familjerätten samt stöd vid missbruks- och beroendeproblem.

Intern samordning av socialtjänstens insatser krävs ofta när till exempel ett barn är eller har varit utsatt för våld eller andra övergrepp av en närstående, eller har bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående.

Ansvar för samverkan

Socialnämnden har ett tydligt ansvar att aktivt verka för att samverkan kommer till stånd. Bestämmelser om samverkan finns också i de lagar som gäller för polisen, hälso- och sjukvården och skolan. Även om de olika aktörernas uppdrag och juridiska ansvar skiljer sig åt handlar det ytterst om att tillsammans tillgodose barns eller ungas individuella behov.

Ledningen och de professionella ansvarar för samverkan

Det är verksamhetsledningen och de professionella som ansvarar för att de olika aktörerna samverkar kring barnet. Genom ledningssystem, rutiner och avtal kan de se till att få en fungerande struktur för samverkan mellan olika verksamheter och huvudmän. I de situationer där lagstiftning om samverkan saknas är ledningssystem, rutiner och avtal särskilt viktigt.

Ledningen och de professionella behöver identifiera behovet av samverkan med andra aktörer under hela processen, från att man upptäcker ett barns behov av insatser fram tills man inom respektive verksamhet följer upp insatserna.

För utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av bestämmelserna om tystnadsplikt i socialtjänstlagen och av offentlighets- och sekretesslagen.

Individuell plan

Det finns vissa särskilda krav på åtgärder för samverkan. Det gäller bland annat den samordnade individuella plan som ska upprättas när ett barn eller en vuxen har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården. Denna plan kallas samordnad individuell plan, SIP.

Styrning, struktur och samsyn – förutsättningar för samverkan

Styrning – organisering av samverkan

En väl fungerande samverkan är organiserad och har en tydlig styrning på alla nivåer. Ledningen behöver legitimera och förankra samverkan på lägre nivåer, formulera mål för samverkan och efterfråga resultat av samverkan. I styrningen ingår också att förtydliga verksamhetens uppdrag och att göra regelverken tydliga. Det kan till exempel innebära att socialtjänsten tillsammans med skolan eller förskolan utarbetar rutiner för samarbete i olika situationer.

Samverkan i förening med ett systematiskt arbetssätt leder till snabbare och tydligare resultat. Ett systematiskt arbetssätt innebär att först definiera ett problemområde och en målgrupp, därefter formulera tydliga mål och att slutligen följa upp målen.

Struktur – system för samverkan

En framgångsrik samverkan kräver struktur i form av tydlig arbetsfördelning och rutiner för samverkan. Skriftliga avtal mellan huvudmännen är ett sätt att stödja verksamheten och förtydliga vem som ska göra vad, när och hur. Avtalen kan handla om fördelning av ansvar mellan verksamheterna, mål för samverkan, definition av målgrupper, systematisk uppföljning och utvärdering.

Samsyn – gemensam uppfattning av barnets behov

Samsyn handlar om att de olika aktörerna har en gemensam värdegrund, och kännedom om varandras uppdrag och kompetens. De behöver också ha gemensam kunskap om barnets behov och om vilka insatser barnet kan behöva. Gemensamma utrednings- och dokumentationssystem underlättar och stödjer samverkan, liksom gemensamma begrepp och en gemensam kunskapsbas om risk- och skyddsfaktorer.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter