Personer som är arbetslösa och inte har rätt till arbetslöshetsersättning från a-kassa, aktivitetsstöd eller etableringsersättning, eller har en låg ersättning, vänder sig vanligen till socialtjänsten för att ansöka om försörjningsstöd.
Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd
Socialtjänsten kan ställa krav på att den som är arbetsför på hel eller deltid ska var aktivt arbetssökande, ska delta i kompetenshöjande aktiviteter och vara inskriven hos Arbetsförmedlingen för att ha rätt till försörjningsstöd.
Samverkan
Både Arbetsförmedlingen och socialtjänsten har i uppdrag att samverka med varandra. Samverka innebär att gemensamt arbeta för ett bestämt syfte och mål som att den som är arbetslös ska få ett arbete. Syftet med att samverkan kan vara att samordna insatser för enskilda personer, men också att se till att berörda parter har den information som är viktig för att kunna fullfölja sina respektive uppdrag i kontakten med den arbetslösa personen.
En god samverkan kan bidra till en helhetsbild av den arbetslöses behov och att rätt insatser kan sättas in i ett tidigt skede.
Att samverka innebär inte att den sekretess som gäller mellan myndigheter ändras utan varje myndighet är bunden av den egna sekretessen.
Det går oftast att lösa sekretessfrågan genom att personen det gäller på olika sätt samtycker till att information får lämnas mellan myndigheter.
Kontroller i samband med ansökan om ekonomiskt bistånd
För att socialtjänsten ska kunna genomföra nödvändig utredning om rätt till ekonomiskt bistånd behövs tillgång till vissa uppgifter från Arbetsförmedlingen. Socialtjänsten behöver kontrollera och följa upp att den som söker ekonomiskt bistånd står till arbetsmarknadens förfogande och är aktivt arbetssökande.
Socialtjänsten behöver även kontrollera om utbetalningar av ersättningar har gjorts från Försäkringskassan eller a-kassa.
Sekretess
Arbetsförmedlingens uppgiftsskyldighet bryter sekretessen
Enligt 11 kap. 11 a § första stycket socialtjänstlagen, SoL, har Arbetsförmedlingen en uppgiftsskyldighet gentemot socialtjänsten i vissa fall. Det innebär att socialtjänsten har rätt att få del av vissa uppgifter utan samtycke från personen det gäller. Socialtjänsten har rätt att hos Arbetsförmedlingen ta del av följande uppgifter om enskilda personer som har ett aktuellt ärende hos socialtjänsten:
- Namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer.
- Från och med vilken dag en person är anmäld eller inte längre anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.
- En arbetssökandes tillhörighet till arbetslöshetskassa enligt registrering.
- Om en person är registrerad som öppet arbetslös eller som arbetssökande med förhinder alternativt, om personen är registrerad under annan sökandekategori.
- Om en person deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och under vilken tidsperiod.
- Datum när en persons senaste aktivitetsrapport kom in till Arbetsförmedlingen.
- Personens rätt till etableringsersättning.
- Med vilket belopp, under vilken period och i vilken omfattning etableringsersättning har beviljats.
- Om ett beslut angående etableringsersättning ändrats.
Om det finns skäl för det ska Arbetsförmedlingen på eget initiativ lämna dessa uppgifter till socialnämnden. Det framgår av 5 § förordningen (2008:975) om uppgiftsskyldighet i vissa fall enligt socialtjänstlagen (2001:453).
Medgivande från personen det gäller
Om det gäller uppgifter som inte omfattas av uppgiftsskyldigheten behöver Arbetsförmedlingen få ett medgivande från personen det gäller för att kunna bryta sekretessen och lämna ut information i ett ärende.
Arbetsförmedlingen behöver göra en sekretessprövning i varje ärende. Det räcker inte att en annan myndighet eller kommun uppger att individen har lämnat medgivande om att bryta sekretessen.