Påverkar barnens situation
Barn i familjer som behöver försörjningsstöd under lång tid riskerar att få växa upp i ekonomisk otrygghet och ekonomisk utsatthet vilket bland annat kan påverka barns skolresultat, hälsa och trygghet. Det är i första hand föräldrar som är ansvariga för att försörja sina barn. En viktig uppgift inom verksamheten med ekonomiskt bistånd är att ge förutsättningar för föräldrar att kunna fullgöra sitt försörjningsansvar. Ett sätt kan vara att ge stöd och insatser som leder till självförsörjning, både för att komma direkt ut i arbete men även för att på olika sätt komma närmare arbetsmarknaden. Om föräldrar får tillgång till stöd och insatser för att kunna komma ut på arbetsmarknaden och bli självförsörjande förbättras hela familjens situation.
En stor andel av de föräldrar som uppbär ekonomiskt bistånd som komplement till föräldrapenning under sin föräldraledighet får ekonomiskt bistånd under långa perioder. Genom att särskilt uppmärksamma denna grupp kan socialtjänsten förebygga ett långvarigt biståndsberoende.
Barn och unga i familjer med ekonomiskt bistånd
Ett aktivt förhållningssätt
Ett aktivt förhållningssätt från socialtjänstens sida kan innebära att planering påbörjas tidigt under föräldraledighetstiden. Handläggaren kan t.ex. undersöka vad personen själv har för målsättning och egen lösning på sitt försörjningsproblem och tillsammans med den enskilde upprätta en plan för att påskynda vägen mot självförsörjning.
Socialtjänsten kan informera om och motivera föräldralediga att delta i olika aktiviteter och insatser under ledigheten. Socialtjänsten ska arbeta med att frigöra och utveckla människors egna resurser med respekt för självbestämmande och integritet, i enlighet med socialtjänstlagen. Det innebär att insatser och aktiviteter som planeras behöver utgå från personens behov samt livssituation och utformas så att personen så snart som möjligt kan klara sin egen försörjning.
För att ha rätt till ekonomiskt bistånd förutsätts att personen gör det han eller hon själv kan för att bli självförsörjande.
Handläggaren kan informera om att båda föräldrarna har möjlighet att vara föräldralediga och att det finns möjlighet att dela på föräldraledigheten.
Handläggarens förhållningssätt påverkar
Flera studier har visat på att samtal och bedömningar inom ekonomiskt bistånd kan präglas av stereotypa föreställningar och olika mycket fokus läggs på arbete och egen försörjning i samtal med kvinnor respektive män. Kvinnor får generellt sett färre insatser som är inriktade direkt mot arbetsmarknaden.
Handläggarens bemötande påverkar förändringsprocessen. Ett gott bemötande främjar delaktighet och inflytande, stärker klientens tilltro till sig själv, förmågan att hantera sin situation, att få bättre kontroll och makt över sin egen vardag. Ett gott bemötande har samband med förbättrad arbetsförmåga. Viktiga förhållningssätt för handläggaren är att visa att det finns en tro på personens förmåga, respekt för den enskilde, och fokus på styrkor och tillgångar i stället för på svårigheter.
Det är viktigt att handläggaren har en helhetssyn i sin utredning och sin bedömning av den föräldralediga personens behov av insats och aktivitet.
Barnomsorg efter föräldraledighet
Det kan förekomma att en del föräldrar har okunskap eller bristande tillit till förskoleverksamhet. Det är därför viktigt att handläggaren undersöker förälderns kunskap om och inställning till förskola och har ett motiverande förhållningssätt. Exempelvis kan föräldern få information om förskoleverksamhet eller ges möjlighet till studiebesök.
Om insatser och aktiviteter för föräldralediga som får ekonomiskt bistånd
Socialtjänstens insatser ska vara av god kvalitet och utföras av personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Insatserna ska enligt socialtjänstlagen utformas och genomföras tillsammans med den enskilde. Studier visar att insatser behöver vara flexibla och individanpassade för att göra nytta för personer som får ekonomiskt bistånd. Insatserna behöver också ha en tydlig arbetslivsanknytning.
Föräldralediga som får ekonomiskt bistånd är en grupp med skiftande individuella behov. Det är personens behov som avgör vilka insatser och aktiviteter som kan vara relevanta för att personen på sikt ska bli självförsörjande.
Former för deltagandet
Handläggaren kan informera och motivera föräldralediga att delta i de aktiviteter som erbjuds, men det kan inte ställas krav på den enskilde att delta för att ha rätt till bistånd.
Insatser och aktiviteter kan anordnas av kommunen, studieförbund och frivilligorganisationer. Många kommuner och frivilligorganisationer erbjuder exempelvis öppna förskolor med olika former av aktiviteter, ofta kopplade till språkinlärning. Aktiviteterna och insatserna kan vara generella och riktas till alla föräldralediga i kommunen eller vara riktade till en specifik målgrupp.
Former för deltagande i insatser och aktiviteter kan behöva anpassas. Exempelvis att det finns möjlighet att ta med sitt barn, att undervisning kan ske på deltid eller distans. I vissa fall kan det vara relevant med insatser eller aktiviteter som enbart riktar sig till kvinnor, för att underlätta medverkan för de kvinnor som annars inte skulle delta.
Rätt till föräldrapenning vid deltagande i insats eller aktivitet
Vid planering av insatser och aktiviteter kan kommunen behöva kontakta Försäkringskassan för att stämma av hur reglerna ser ut för att en enskild ska ha rätt till föräldrapenning. Kommunen behöver säkerställa att ersättningen för den enskilde inte påverkas vid deltagande i en insats eller aktivitet.