Socialtjänstens ekonomiska bistånd är välfärdssystemens yttersta skyddsnät och har till uppgift att träda in tillfälligtvis vid försörjningsproblem som inte kan tillgodoses på annat sätt. Ekonomiskt bistånd ska ge enskilda personer och familjer en skälig levnadsnivå.
Den skäliga levnadsnivån är inte fastställd till ett visst belopp och kan även innebära andra värden än pengar. Behovsprövningen ska vara individuell och ta hänsyn till omständigheterna i det specifika fallet.
Hur kommunerna organiserar och benämner sin verksamhet med ekonomiskt bistånd varierar. Oavsett organisation ska verksamheten bedrivas med stöd av socialtjänstlagen, SoL, och är alltid en socialtjänstverksamhet som omfattas av lagens krav på god kvalitet.
Den som behöver ekonomiskt bistånd ska vända sig till socialtjänsten i sin hemkommun. Om en person tillfälligt vistas i en annan kommun och söker bistånd där, är vistelsekommunens ansvar begränsat till stöd och hjälp i akuta situationer. En förutsättning för denna begränsning är att det står klart att en annan kommun är ansvarig för hjälp och stöd. För vissa grupper av sökande, exempelvis asylsökande, gäller särskilda regler.
Socialtjänstlagen 3 kap. 3 § och 2 a kap. 2 hos Sveriges riksdag
Ekonomiskt bistånd består av olika delar
Ekonomiskt bistånd består av två olika delar, försörjningsstöd och bistånd till livsföringen i övrigt.
Försörjningsstöd
Försörjningsstödet ska tillgodose hushållens mer regelbundna utgifter per månad och består av två delar. Den ena delen är riksnormen som beslutas av regeringen varje år. Den andra delen består av fem kostnadsposter som ligger utanför riksnormen.
Livsföringen i övrigt
Ekonomiskt bistånd till livsföringen i övrigt ska tillgodose kostnader för behov som kan ingå i en skälig levnadsnivå och som uppstår då och då. Exempel är kostnader för tandvård, glasögon, sjukvård och medicin, umgänge med barn, flyttkostnad och begravning. En individuell bedömning måste göras av vad som är skäligt för den som söker.
Skälig levnadsnivå och individuell behovsbedömning
Centrala utgångspunkter för vilket bistånd som ska beviljas är skälig levnadsnivå och en individuell behovsbedömning. Socialstyrelsens allmänna råd ger generella rekommendationer för behovsbedömning i olika situationer. Socialstyrelsens handbok om ekonomiskt bistånd ger stöd i syfte att underlätta för beslutsfattare och innehåller bl.a. redogörelser för rättsfall.
Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd (SOSFS 2013:1) - Socialstyrelsen
Försörjningsproblem
Försörjningsproblem är det vanligaste skälet till att människor kommer i kontakt med socialtjänsten. Strax under 3 procent av befolkningen får ekonomiskt bistånd. En tredjedel av de personer som får ekonomiskt bistånd är barn som lever i familjer som inte klarar försörjningen på egen hand. De vanligaste orsakerna är de vuxnas arbetslöshet, ohälsa eller sociala problem som man behöver komma tillrätta med.
Skälen till att människor behöver ekonomiskt bistånd är både strukturella och individuella. Hur stor andel av befolkningen som har svårt att klara sin försörjning på egen hand påverkas av flera samverkande strukturella faktorer som exempelvis tillgången på arbete, hur trygghetssystemen är utformade, flyktingmottagandet samt inkomst- och kostnadsutvecklingen.
Individuella faktorer är bland annat ålder, utbildning, vistelsetid i Sverige, fysisk och psykisk ohälsa, missbruk eller beroende av något slag. Handläggare har i sitt arbete i första hand fokus på de individuella faktorerna.
Att arbeta med ekonomiskt bistånd
Arbetet med ekonomiskt bistånd innebär dels att hjälpa människor att komma tillrätta med sina försörjningsproblem och dels att pröva rätten till ekonomiskt stöd under tiden. Människor med långvariga försörjningsproblem kan även ha svårt att få vardagsekonomin att gå ihop. Handläggaren kan därför även behöva erbjuda stöd för att få pengarna att räcka till, exempelvis genom att ge enklare hushållsekonomisk rådgivning.
Mer om ekonomiskt bistånd på Socialstyrelsens webbplats
Helhetssyn är viktig för att kunna ge rätt hjälp
Frågor om ekonomiska problem är komplexa och kan inte ses isolerat från människors livssituation i övrigt. Lösningen är inte alltid att söka arbete. I vissa fall finns andra faktorer som bidrar till försörjningsproblemen och förhindrar förändringsarbete som man behöver komma tillrätta med först.
Handläggare inom ekonomiskt bistånd har en viktig roll att uppmärksamma eventuell bakomliggande problematik för att kunna ge rätt stöd. Handläggaren kan antingen själv hjälpa till att lösa problemet eller slussa vidare och samverka för att personen ska kunna få rätt stöd av andra verksamheter inom eller utanför socialtjänsten.
Samverkan mellan olika verksamhetsområden är ofta nödvändig för att utifrån en helhetsbild av situationen kunna ge rätt hjälp.
Boendeproblem
Konkurrensen på bostadsmarknaden medför att hushåll med svag ekonomi har svårt att få ett hyreskontrakt och att fler hushåll som lever på försörjningsstöd är hänvisade till osäkra boendeförhållanden. Detta har lett till att det inte är ovanligt att hushåll med försörjningsstöd även söker hjälp för sina akuta boendeproblem. Handläggaren kan därför behöva erbjuda stöd för att hitta boendelösningar.
Hemlöshet – tema på Kunskapsguiden
Skuldproblem
Personer med långvarigt försörjningsstöd är en riskgrupp för överskuldsättning som kan ge många negativa konsekvenser under lång tid framöver. I förebyggande syfte är det värdefullt att ställa frågor om eventuella skulder och viktigt att kunna informera om vilken hjälp som finns att få. I vissa fall kan personen behöva mer kvalificerat stöd och socialtjänsten kan då erbjuda kontakt med en budget- och skuldrådgivare.
Skuldproblem – tema på Kunskapsguiden
Guide till yrkesintroduktionen
Yrkesintroduktion för handläggare inom ekonomiskt bistånd ger en samlad bild av vad som kan ingå i ett lokalt introduktionsprogram. Innehållet riktar sig både till nyanställda handläggare och till chefer eller andra ansvariga för introduktion av nyanställda handläggare i kommunen. Guiden beskriver innehållet i temat och hur temat kan användas.