There is a license error on this site:
License has expired
The Web site remains functional, but this message will be displayed until the license error has been corrected.

To correct this error:If you do not have a license file, please request one from EPiServer License Center.
Utreda stöd till självförsörjning – förändringsarbete - Kunskapsguiden

Utreda stöd till självförsörjning – förändringsarbete

Socialtjänsten har till uppgift att bidra till långsiktiga lösningar på människors försörjningsproblem. Att utreda med fokus på egen försörjning innebär att socialsekreteraren i samarbete med den enskilde skaffar sig en helhetsbild av personens resurser, försörjningshinder och behov av insatser.

Majoriteten av de som har behov av försörjningsstöd saknar ett arbete. Men personer med försörjningsstöd är en heterogen grupp med skiftande och individuella behov av stöd. Det är inte personens problem som ska individualiseras utan att individuellt anpassa bemötande, arbetssätt och insatser.

Försörjningshinder

Flera faktorer kan påverka personens förmåga och möjligheter att uppnå egen försörjning. Faktorerna kan vara både strukturella och individuella.

Bland de strukturella faktorerna finns till exempel tillgången på arbete och utbildning, allt högre kompetenskrav och diskriminering på arbetsmarknaden. Bland de individuella faktorerna finns till exempel nivån på utbildning och arbetslivserfarenhet, hälsa och familjesituation. Faktorerna kan påverka och förstärka varandra.

Ringa in försörjningshindret

Socialsekreteraren behöver bedöma den enskildes försörjningshinder för att kunna erbjuda lämpliga stödinsatser i ett tidigt skede och ställa adekvata krav på personen det berör.

Instruktion för registrering av ekonomiskt bistånd – För handläggare av och ansvariga för ekonomiskt bistånd s. 13-16 på Socialstyrelsens webbplats

Frågor om ekonomiska problem är komplexa och kan inte ses isolerat från människors livssituation i övrigt. Nästan alla som har försörjningsproblem saknar ett arbete. Lösningen är inte alltid att söka arbete. I vissa fall finns andra faktorer som bidrar till försörjningsproblemen som man behöver komma tillrätta med. Socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd har en viktig roll att uppmärksamma eventuell bakomliggande problematik för att kunna erbjuda rätt stöd. Några tänkbara individuella faktorer som kan försvåra möjligheten till egen försörjning och där personen kan behöva få stöd av socialtjänsten kan vara:

  • Skuldproblem och ekonomisk stress
  • Missbruk
  • Våld i nära relationer
  • Kognitiva svårigheter
  • Bristande språkkunskaper
  • Sjukdom eller ohälsa
  • Avsaknad av privat nätverk
  • Boendesituation
  • Familjesituation
  • Funktionsnedsättning
  • Saknar gymnasieutbildning

Socialsekreterarens förhållningssätt påverkar förändringsprocessen

Hur socialsekreteraren bemöter personen påverkar förändringsprocessen. Ett positivt bemötande som leder till en känsla av stolthet och ökad egenmakt hos personen har samband med förbättrad arbetsförmåga.

Mötet mellan socialsekreteraren och personen är ett möte mellan två experter. Personen är expert på sin egen situation och socialsekreteraren inom sitt eget yrkesområde. Som socialsekreterare behöver man därför ta reda på och utgå från hur personen själv upplever sin situation och sina behov.

Viktiga förhållningssätt för socialsekreteraren är en positiv grundsyn, tro på personens förmåga, respekt för den enskilde, och fokus på styrkor och tillgångar i stället för på svårigheter. Socialsekreteraren behöver aktivt erbjuda lämpliga, individuellt anpassade insatser och vid behov initiera samverkan med andra aktörer i syfte att få till en planering utifrån en helhetssyn på personens livssituation. Ytterligare framgångsfaktorer i förändringsarbetet är att kraven varken är för låga eller för höga och den enskildes delaktighet i beslut om insatser.

Socialsekreteraren ska kommunicera tydligt, sakligt och uttrycka sig så att personen kan förstå, det gäller såväl muntligt som skriftligt.

Ekonomiskt bistånd, Handbok för socialtjänsten, avsnitt 8.1 Förhållningssätt påverkar förändringsprocessen, på Socialstyrelsens webbplats

Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten s. 400-401 på Socialstyrelsens webbplats

Att öka förutsättningar för egen försörjning – unga vuxna inom ekonomiskt bistånd s.18-21 på Socialstyrelsens webbplats

Att jobba med förändring

""

Processen för arbete med förändring innehåller delarna utreda, upprätta planering, genomföra aktiviteter, följa upp och upprätta planering. Läs om de olika delarna nedan. 

Processen för arbetet med förändring

Utreda

Den enskilde personens resurser, förutsättningar och behov behöver noga utredas för att hitta individuella lösningar på försörjningsproblem. Arbetet handlar i korthet om att genom samtal med den enskilde samla information och därefter tillsammans med den berörda göra en bedömning om insatser behövs. En bedömning behöver göras av vilken och vilka insatser och aktiviteter som i så fall kan vara lämpliga och vilka aktörer som behöver vara involverade.

Insatser och samverkan inom aktuellt tema på Kunskapsguiden

En betydande del i utredningsarbetet är att lyssna, samtala, förmedla hopp och motivera till de insatser man bedömer att personen behöver.

Socialsekreteraren behöver ställa frågor som handlar om flera livsområden för att inte riskera att osynliggöra vissa personers behov av stöd. Exempel på livsområden som bör beröras under grundutredningen:

  • Egna försök att lösa försörjningssituationen
  • Arbetsliv och utbildning
  • Fysisk och psykisk hälsa
  • Egna mål och framtidsplaner
  • Bostadssituation
  • Familjesituation
  • Intressen och nätverk
  • Ekonomisk situation, till exempel skulder
  • Social situation
  • Barns situation och sysselsättning.

Utredningen ska ligga till grund för bedömning av vilka insatser eller andra åtgärder personen kan behöva för att långsiktigt kunna försörja sig själv och leva ett självständigt liv.

Upprätta en planering

När försörjningshindret är klarlagt kan en dokumenterad planering bidra till att skapa en struktur i arbetet för såväl socialsekreteraren som den berörda personen. Planen visar hur den enskilde kan uppnå självförsörjning och kallas ibland genomförandeplan, arbetsplan, handlingsplan eller förändringsplan.

Var och en ska, efter förmåga, bidra till sin försörjning. Socialtjänstens bistånd ska alltså inte vara kravlöst men kraven måste anpassas efter varje person, och ta hänsyn till personens integritet och självbestämmande. En gemensam planering, där målet med insatserna och vilket ansvar som ligger på den enskilde personen respektive socialtjänsten framgår, ökar förutsägbarheten den berörda personen.

Planen är därefter utgångspunkt för uppföljning och utvärdering av om insatserna gett avsett resultat och om målet för den enskilde har uppfyllts.

Samverka

För att kunna erbjuda bästa möjliga stöd och individuellt anpassade insatser är det viktigt att socialsekreteraren vid behov samarbetar med andra verksamheter inom socialtjänsten, med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, hälso- och sjukvården med flera.

När insatser ges i samverkan bör genomförandeplanen visa vem som ansvarar för vilken insats. Den som behöver insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården kan få en samordnad individuell plan, SIP, om det behövs en plan för att behoven ska kunna tillgodoses. En förutsättning för att upprätta planen är att den enskilde samtycker till det.

Insatser och samverkan inom aktuellt tema på Kunskapsguiden

Följa upp

Planeringen av insatser och aktiviteter behöver regelbundet följas upp och den ska revideras vid behov. I genomförandeplanen anges hur uppföljningen ska gå till och vem som ska följa upp vad och när. Vid uppföljning av en insats är det viktigt att vara uppmärksam på om den enskildes behov har förändrats och om personen får sina behov tillgodosedda genom insatsen.

Uppföljningen kan ha en kvantitativ och kvalitativ karaktär. Uppföljningen av aktiviteter som är kopplade till rätten till bistånd har ofta en kvantitativ karaktär, med fokus på om personen har deltagit i insatsen i tillräckligt hög grad eller till exempel sökt ett visst antal arbeten. Utöver detta behöver socialtjänsten också följa upp om insatsen eller aktiviteterna har varit till avsedd hjälp för den berörda. Att ta reda på hur personen själv upplever insatsen är en viktig del i den kvalitativa uppföljningen. Ger till exempel arbetspraktik de möjligheter att träna svenska som var avsett?

Insatser och samverkan inom aktuellt tema

Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten s. 400-401, 406-409 och 462-468 på Socialstyrelsens webbplats

Ekonomiskt bistånd – Handbok för socialtjänsten, avsnitt 8.2.7 Följa upp, på Socialstyrelsens webbplats

Att öka förutsättningar för egen försörjning – unga vuxna inom ekonomiskt bistånd s. 17-20 på Socialstyrelsens webbplats

Samordnad individuell plan, SIP, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL

Fördjupad utredning och standardiserade bedömningsmetoder

I vissa fall kan det behövas en mer fördjupad utredning av personens livssituation, till exempel vid långvarigt bidragsberoende som varat mer än sex månader. En mer omfattande utredning ökar möjligheten att identifiera problematiska livssituationer eller levnadsvanor och erbjuda personen rätt insats. Utredningen kan dels förhindra upprepade misslyckanden, dels förkorta vägen till egen försörjning.

Att socialsekreteraren ställer frågor om livssituation och levnadsvanor kan underlätta för personen att berätta om sin livssituation. Det är viktigt att socialsekreteraren har kunskap om hur olika livssituationer kan påverka personer för att kunna ställa frågor. Det kan handla om beroendeproblematik, våldsutsatthet, familjeproblematik med mera.

Socialsekreteraren behöver även ha beredskap för att hantera svaret för att kunna ge rätt stöd inom ramen för verksamhetens uppdrag. Även om socialsekreteraren inte får svar på sin fråga kan den ha ett signalvärde och leda till att personen ser sin situation på annat sätt.

Standardiserade bedömningsmetoder

Standardiserade bedömningsmetoder kan användas som ett stöd för att kunna fördjupa utredningen. FIA-förutsättningar inför arbete är en bedömningsmetod som kan användas för att kartlägga personens behov av stöd när det gäller sociala förhållanden, arbete och arbetsmarknadsinsatser.

Övriga bedömningsmetoder som kan användas inom ekonomiskt bistånd är FREDA-kortfrågor vid indikation på våldsutsatthet samt AUDIT och DUDIT vid indikation på alkohol – respektive drogproblem.

Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten s. 402-403 på Socialstyrelsens webbplats

Att öka förutsättningar för egen försörjning – unga vuxna inom ekonomiskt bistånd s. 23-25 på Socialstyrelsens webbplats

FIA – förutsättningar inför arbete – Manual till bedömningsmetoden på Socialstyrelsens webbplats (PDF)

Standardiserade bedömingsmetoder på Kunskapsguiden

Motivation har stor betydelse för förändring

Motivation är en avgörande förutsättning för att olika insatser ska leda till att en person kan bryta sitt bidragsberoende. Motivationen tenderar att vara starkast vid den tidpunkt då personen söker hjälp. Den kan också variera över tid.

Uppgiften för socialsekreteraren är att möta den enskilde i den situation denne befinner sig i och väcka intresse för förändring. Om personen drivs på för hastigt finns stora risker att detta leder till motstånd.

Motiverande samtal, motivational interviewing, MI, är en samtalsmetod som används för att underlätta förändringsprocesser. Socialsekreteraren utgår ifrån att personen har förmåga till och ansvar för sin egen förändring.

Genom att följa fyra principer under samtalet kan socialsekreteraren hjälpa personen att hitta motivation till förändring. De fyra principerna är:

  • att visa empati
  • att utveckla diskrepansatt följa med i motstånd
  • stöd till självtillit.

MI - Motiverande samtal på Socialstyrelsens webbplats

Guide till yrkesintroduktionen

Yrkesintroduktion för socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd ger en samlad bild av vad som kan ingå i ett lokalt introduktionsprogram. Innehållet riktar sig både till nyanställda socialsekreterare och till chefer eller andra ansvariga för introduktion av nyanställda socialsekreterare i kommunen. Guiden beskriver innehållet i temat och hur temat kan användas.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:
Källor:
​Ekonomiskt bistånd - Handbok för socialtjänsten. Socialstyrelsen 2021.
Att öka förutsättningar för egen försörjning – unga vuxna inom ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsen 2017.
Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Socialstyrelsen 2015.
Öppna jämförelse av ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsen.
FIA – förutsättningar inför arbete – Manual till bedömningsmetoden. Socialstyrelsen 2017.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter