There is a license error on this site:
License has expired
The Web site remains functional, but this message will be displayed until the license error has been corrected.

To correct this error:If you do not have a license file, please request one from EPiServer License Center.
Insatser och samverkan - Kunskapsguiden

Insatser och samverkan

Personer med försörjningsproblem behöver ofta stöd från flera aktörer samtidigt. En fungerande samverkan är många gånger avgörande för att personerna ska erbjudas insatser i ett tidigt skede utifrån sina individuella behov.

Personer med försörjningsproblem är en heterogen grupp med skiftande individuella behov för att komma tillrätta med problemet och bli självförsörjande. Det är personens behov som avgör vilka insatser som kan vara relevanta, vilka verksamheter som behöver samverka och på vilket sätt.

Om samverkan

Samverkan innebär att gemensamt arbeta för ett bestämt syfte och mål. En god samverkan bidrar till en helhetsbild av den enskilde personens behov och att rätt insatser kan erbjudas i ett tidigt skede. Dessutom minskar risken att personen hänvisas runt till olika aktörer. Detta kan underlätta för personen att snabbare komma i arbete och få egen försörjning.

Ekonomiskt bistånd - Handbok för socialtjänsten hos Socialstyrelsen

Om samverkan

Samverkan mellan socialtjänsten och andra aktörer

Socialnämnden har ett tydligt ansvar att aktivt verka för att samverkan med andra aktörer kommer till stånd. Centrala samverkansparter är exempelvis Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och hälso- och sjukvården som också är ålagda att samverka med socialtjänsten och varandra. Samverkan med idéburna organisationer kan också vara värdefullt. Den enskilde personens behov av insatser avgör vilka verksamheter som behöver samverka och på vilket sätt.

Samverkan inom socialtjänsten

Samverkan mellan olika verksamhetsområden är ofta nödvändig kring personer med komplexa livssituationer för att utifrån en gemensam helhetsbild kunna erbjuda rätt stöd.

Samverkansformer som exempelvis trepartssamtal kan underlätta för arbetet med personer eller familjer som kan behöva insatser från flera olika verksamheter inom socialtjänsten samtidigt. Det kan exempelvis gälla behov av stöd från barn- och ungdomsvården eller vid missbruks- och beroendeproblematik.

Stöd för samordning

När personer behöver insatser eller åtgärder från flera verksamheter dokumenteras detta ofta i en plan, till exempel genomförandeplan eller samordnad individuell plan, SIP.

Genomförandeplan

En genomförandeplan kan bidra till att skapa en struktur i samarbetet. Det ska framgå av planen vem som ansvarar för vilken insats, tydligt syfte med insatsen och aktiviteterna, och vem som ansvarar för uppföljning och när.

Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten s. 462-468 på Socialstyrelsens webbplats

Ekonomiskt bistånd – Handbok för socialtjänsten, avsnitt 8.2.5 Upprätta en planering, på Socialstyrelsens webbplats

Att öka förutsättningar för egen försörjning – unga vuxna inom ekonomiskt bistånd s. 17-20 på Socialstyrelsens webbplats

Samordnad individuell plan, SIP

En samordnad individuell plan, SIP, kan upprättas när en person har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. SIP upprättas om en av huvudmännen bedömer att planen behövs för att personen ska få sina behov tillgodosedda, under förutsättning att personen vill det. SIP ger en samlad bild av pågående och inplanerade insatser som en person behöver.

Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten s. 406-409 på Socialstyrelsens webbplats

Webbutbildning om SIP för vuxna, på Sveriges Kommuners och Regioners webbplats

Finansiell samordning, FINSAM, kan underlätta samverkan

Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, FINSAM, gör det möjligt för Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och hälso- och sjukvården att samverka inom välfärds- och rehabiliteringsområdet genom att bilda ett samordningsförbund. Syftet med samordningsförbund är att uppnå en effektivare användning av gemensamma resurser och underlätta samverkan mellan myndigheterna.

FINSAM:s webbplats

Sekretess och tystnadsplikt

Att samverka innebär inte att den sekretess som gäller mellan myndigheter ändras utan varje myndighet är bunden av den egna sekretessen. Det går oftast att lösa sekretessfrågan genom att personen det gäller på olika sätt samtycker till att information får lämnas mellan myndigheter. Vad personen har samtyckt till ska dokumenteras.

Samråd kring avidentifierade enskilda ärenden

Det finns inga hinder för olika myndigheter och professioner att samråda och diskutera ett ärende om uppgifterna kring en person är avidentifierade. Då får personen inte nämnas vid namn. Andra detaljer som kan bidra till att personen kan identifieras får inte heller komma fram vid ett sådant möte.

Insatser vid arbetslöshet

Arbetslöshet är den vanligaste orsaken till att människor har försörjningsproblem och behov av ekonomiskt bistånd.

Socialtjänsten kan ställa krav på att den som är arbetsför på hel- eller deltid ska var aktivt arbetssökande, ska delta i kompetenshöjande aktiviteter och vara inskriven hos Arbetsförmedlingen för att ha rätt till försörjningsstöd.

Insatser vid arbetslöshet

Situationen för arbetslösa skiljer sig åt

En del arbetslösa står nära arbetsmarknaden och andra längre ifrån. De som står längre ifrån kan behöva särskilt stöd och insatser för att öka förutsättningarna att få ett arbete. Vissa personer kan behöva komma tillrätta med betydande problem av annat slag innan ett arbete kan vara aktuellt. Insatser som är framgångsrika kan vara olika för olika grupper.

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen är den aktör som har huvudansvaret för insatser mot arbetslöshet och är en viktig samverkanspart när det gäller stöd och insatser för att arbetslösa personer ska få arbete och bli självförsörjande.

Arbetsförmedlingen kan i vissa fall erbjuda insatser till personer med nedsatt arbetsförmåga. Att ha kännedom om dessa insatser och gällande regelverk underlättar handläggarens bedömning av vilka insatser som kan vara relevanta.

Kunskapsguidens tema Arbetslöshet samlar fördjupad information om Arbetsförmedlingens uppdrag, tjänster, program och om vilket ekonomiskt stöd som arbetslösa kan få. Temat tar även upp ämnen som samverkan och vad som gäller för sekretess och kontroller.

Arbetslöshet, tema på Kunskapsguiden

Kommunala arbetsmarknadsinsatser

Skulle det inte vara möjligt att ge en arbetslös person insatser inom ramen för Arbetsförmedlingens uppdrag kan kommunala arbetsmarknadsinsatser vara aktuella. Insatser som har visat sig vara verksamma är bland annat kartläggning, vägledning och arbetspraktik.

Ekonomiskt bistånd – Handbok för socialtjänsten, avsnitt 7.3.3 Kommunala arbetsmarknadsinsatser, på Socialstyrelsens webbplats

Att öka förutsättningar för egen försörjning – unga vuxna inom ekonomiskt bistånd på Socialstyrelsens webbplats

Utbildning som en väg till arbete och egen försörjning

Studier kan vara en väg till egen försörjning. Slutförda gymnasiestudier är en stark skyddsfaktor för att inte hamna utanför arbete och studier senare i livet. Genom studie- och yrkesvägledning kan man få information om olika utbildningsvägar och finansieringsmöjligheter. Vuxna studerande bör i regel ha sin försörjning genom studiestöd från Centrala studiestödsnämnden, CSN. I undantagsfall kan studerande vara berättigade till försörjningsstöd för sin försörjning.

Att studera svenska för invandrare (SFI) med eller utan kombination av andra arbetsmarknadsfrämjande insatser kan underlätta etableringen på arbetsmarknaden.

Insatser som ger formell kunskap inom ett yrke, exempelvis yrkesutbildningar eller kurser med yrkesinriktning kan vara framgångsrika.

Ekonomiskt bistånd – Handbok för socialtjänsten, avsnitt 7.3.5 Utbildning som en väg till arbete och egen försörjning, på Socialstyrelsens webbplats

Centrala studiestödsnämnden, CSN

Insatser vid nedsatt arbetsförmåga av sociala skäl

Frågor om ekonomiska problem är komplexa och kan inte ses isolerat från människors livssituation i övrigt. Lösningen är inte alltid att söka arbete.

I vissa fall finns andra faktorer som bidrar till försörjningsproblemen som man behöver komma tillrätta med först. Många livssituationer kan påverka den sociala funktionen och förmågan att hantera olika delar i vardagslivet. Det kan bland annat vara familjesituationen, psykisk ohälsa, användning av alkohol och droger, spelmissbruk, funktionsnedsättning eller att vara utsatt för våld.

Insatser vid nedsatt arbetsförmåga av sociala skäl

Uppmärksamma och identifiera

Socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd har en viktig roll att uppmärksamma eventuell bakomliggande problematik för att personen det gäller ska få rätt insats.

Socialsekreteraren behöver kunna känna igen tecken och kunna identifiera problematiska livssituationer eller levnadsvanor genom att ställa frågor som kan underlätta för personen att berätta. Standardiserade bedömningsmetoder kan användas som ett stöd för att ställa frågor och fördjupa utredningen.

Olika standardiserade bedömningsmetoder på Kunskapsguiden

FIA – förutsättningar inför arbete på Socialstyrelsens webbplats (PDF)

Bedömning och planering i samverkan

Samverkan och helhetssyn är viktigt kring personer med komplexa livssituationer. En bedömning och planering för insatser gör man lämpligen i samråd med andra verksamheter inom socialtjänsten och med andra aktörer när det finns behov av det. Till exempel med Försäkringskassan, hälso- och sjukvården, kriminalvården med flera.

Avsteg från kravet på aktivt arbetssökande

Att efter en individuell bedömning kunna göra avsteg från kravet på aktivt arbetssökande kan vara ett sätt att underlätta förändring av andra delar i livssituationen, även om den nedsatta förmågan inte är kopplad till sjukdom eller sjukskrivning.

Att öka förutsättningar för egen försörjning – unga vuxna inom ekonomiskt bistånd s. 21-25, 28, 31, 35-37 på Socialstyrelsens webbplats

Insatser vid nedsatt arbetsförmåga vid ohälsa

Orsakerna till långvarig sjukskriving och ohälsa kan variera och även hur den enskilde personens kontakter med vården ser ut. Exempelvis är det viktigt att känna till att våldsutsatthet kan vara en bidragande orsak till långa eller upprepade sjukskrivningar med diffusa symtom.

Vid sjukdom eller skada kan rehabilitering underlätta vägen till egen försörjning
och att samverka med hälso- och sjukvården är centralt. Det medicinska intyget eller läkarutlåtandet som personen uppvisar för socialsekreteraren är en viktig del i planeringen av insatser för återgång eller inträde på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsinsatser och hälsofrämjande insatser parallellt med vårdinsatser kan förkorta tiden med arbetsoförmåga.

Insatser vid nedsatt arbetsförmåga vid ohälsa

Stöd till personer utan arbetsgivare

Socialsekreteraren kan behöva ta en mer aktiv roll när det handlar om att samordna insatser för personer utan arbetsgivare. Om personen behöver insatser både från hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan man upprätta en samordnad individuell plan, SIP. En förutsättning är att personen det gäller vill det.

Att öka förutsättningar för egen försörjning – unga vuxna inom ekonomiskt bistånd s. 33-35, 38-41 på Socialstyrelsens webbplats

Avsteg från kravet på aktivt arbetssökande

En biståndssökande som hävdar att han eller hon på grund av psykiska, fysiska eller andra personliga problem har svårt att bli självförsörjande kan behöva visa läkarintyg eller dokumentation av någon annan utredning av sina svårigheter. Läkarutlåtandet ska vara relevant och handla om personens oförmåga att arbeta eller delta i arbetsfrämjande insatser. Det är inte sjukdomen i sig som bedöms utan förmågan att arbeta.

Ekonomiskt bistånd – Handbok för socialtjänsten, avsnitt 7.4 Stöd vid nedsatt arbetsförmåga av sociala skäl och 7.5 Stöd vid nedsatt arbetsförmåga vid ohälsa, på Socialstyrelsens webbplats

Försäkringsmedicinska kunskaper

Grundläggande försäkringsmedicinska kunskaper underlättar socialsekreterarens bedömning av läkarintyg och planeringen framåt. Socialsekreteraren kan få tillgång till kunskapen exempelvis genom konsultläkare eller en utbildning som Försäkringskassan kan anordna för socialtjänstens personal.

Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd kan ge värdefull information om rekommendationer vid sjukskrivning för olika former av ohälsa.

Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd

Vid mer långvarig arbetsoförmåga kan man utreda möjligheten till aktivitets- eller sjukersättning.

Socialförsäkringar, tema på Kunskapsguiden

Försäkringskassans samordningsansvar

Det är Försäkringskassan som har ansvar för samordning av arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser för personer som saknar arbetsgivare eller som saknar sjukpenningsgrundande inkomst, SGI.

Ansvaret för samordning av medicinsk rehabilitering ligger hos hälso- och sjukvården.

Socialförsäkringar, tema på Kunskapsguiden

Insatser vid skuldproblem

Personer med långvarigt försörjningsstöd är en riskgrupp för problem med skulder som kan ge många negativa konsekvenser under lång tid framöver. Skulder kan medföra ekonomisk stress som vara en faktor som påverkar personens livsföring och motivation att arbeta. Den, men främst kvinnor som har levt i relationer med våld kan ha skulder och svår ekonomisk situation långt efter att våldet har upphört. Skulder kan i vissa fall indikera spel- eller drogproblematik.

I förebyggande syfte är det värdefullt att ställa frågor om eventuella skulder, även om ekonomiskt bistånd endast i undantagsfall beviljas för att betala skulder.

Socialsekreteraren behöver ha kunskap om skuldproblem för att kunna informera om vilken hjälp som finns att få.

Skuldproblem, tema på Kunskapsguiden

Hushållsekonomisk rådgivning

Att leva på försörjningsstöd innebär att leva på en relativt låg ekonomisk nivå. Det kan vara svårt för vissa att få pengarna att räcka till. För att förebygga skuldsättning kan socialsekreteraren ge stöd genom enklare hushållsekonomisk rådgivning och upplägg av en hushållsbudget. Särskilt unga vuxna kan behöva hushållsekonomisk rådgivning som praktiskt stöd med att hantera sin ekonomi.

I mer komplicerade fall kan socialsekreteraren förmedla en kontakt med en budget- och skuldrådgivare.

Skuldproblem, tema på Kunskapsguiden

Guide till yrkesintroduktionen

Yrkesintroduktion för socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd ger en samlad bild av vad som kan ingå i ett lokalt introduktionsprogram. Innehållet riktar sig både till nyanställda socialsekreterare och till chefer eller andra ansvariga för introduktion av nyanställda socialsekreterare i kommunen. Guiden beskriver innehållet i temat och hur temat kan användas.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:
Källor:
Ekonomiskt bistånd - Handbok för socialtjänsten. Socialstyrelsen 2021.
Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Socialstyrelsen.
Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) OSL. Sveriges Riksdag.
Statistiken över ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsen.
Sociatjänstlagen (2001:453), SoL. Sveriges Riksdag.
Material från Försäkringskassan.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter