Personer med adhd kan ha olika behov av vård och stöd, och flera verksamheter och yrkesgrupper behöver samverka. Neuropsykiatrisk utredning och behandling för barn kan erbjudas i barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), på barnläkarmottagningar eller i habiliteringen. Skolan har också stor betydelse för barns psykiska hälsa. Vid behov ska elevhälsan samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
Vuxna utreds oftast på en psykiatrisk mottagning, och kan sedan få fortsatt stöd och behandling från till exempel psykiatrin, primärvården, habiliteringen och socialtjänsten.
Ofta behövs stöd i hemmiljön, förskolan, skolan och arbetslivet. Skolan och arbetsgivaren har ett ansvar för att anpassa miljön så att den fungerar för personer med funktionsnedsättningar.
Även personer med en misstänkt neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan behöva många kontakter och insatser, liksom de som inte helt uppfyller diagnoskriterierna.
Insatserna behöver hållas ihop och vara kontinuerliga – från misstanke om funktionsnedsättning till uppföljning. För detta behövs samverkan mellan olika aktörer. Målet är att personerna eller deras närstående inte behöver ta ett samordningsansvar själva.
När någon behöver insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska kommunen och regionen tillsammans upprätta en individuell plan, om personen samtycker till det. Den brukar kallas samordnad individuell plan (SIP).
Effektiv samverkan mellan flera aktörer
För att kunna tillgodose de samlade behoven hos personer med adhd behövs en effektiv samverkan mellan bland annat primärvården, den specialiserade psykiatrin, beroendevården, habiliteringen, socialtjänsten, förskolan, skolan och elevhälsans medicinska och psykologiska insatser. Även kriminalvården och Statens institutionsstyrelse behöver delta i samverkan, som är särskilt viktig kring personer med komplex problematik – personer som har adhd och samtidigt något av följande:
- behov av insatser från många olika aktörer
- flera sjukdomar eller funktionsnedsättningar
- psykisk ohälsa
- skadligt bruk och beroende
- social utsatthet
- kriminalitet.
Vård- och stödsamordnare
En vård- och stödsamordnare kan behöva utses av antingen hälso- och sjukvården eller socialtjänsten för personer med komplexa behov som annars riskerar att inte få tillgång till behövliga insatser. Vård- och stödsamordnaren samordnar insatser och kontakter med myndigheter, hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
Samverkan med förskola och skola
Den som har ansvarat för en neuropsykiatrisk utredning av ett barn bör säkerställa att förskolan eller skolan tar del av resultatet, så länge vårdnadshavarna och i vissa fall barnet samtycker till det. Utredningen ger viktig information om hur barnet fungerar, som förskolan eller skolan kan behöva för att ge nya eller justerade anpassningar.
Informera socialtjänsten
Om det inte finns hinder på grund av sekretess kan andra aktörer behöva informeras om utredningen, till exempel socialtjänsten eller ett boende om barnet är placerat.
Tidiga samordnade insatser
Särskild och tidig samordning behövs kring barn i skolåldern som visar tecken på en ogynnsam utveckling, trots stödinsatser från enskilda aktörer. Det kan till exempel handla om att barnet slutar gå i skolan, har ett normbrytande beteende, trotsproblematik eller begynnande psykisk ohälsa. Barnet behöver få bästa möjliga stöd, med rimliga förväntningar utifrån sin förmåga.
Tidiga samordnade insatser, TSI
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, är ett samlingsnamn för en grupp diagnoser, till exempel adhd, autism och språkstörning. I temat om NPF kan du bland annat läsa om vad som är gemensamt för NPF, svårigheter inom NPF-spektrumet, och vad som är viktigt att tänka på för dig som möter personer i ditt arbete som har eller kan ha NPF, i till exempel vården och omsorgen inklusive socialtjänsten och elevhälsan.
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism
De nationella riktlinjerna vänder sig i första hand till dem som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården, elevhälsan och socialtjänsten. Men riktlinjerna kan också ge vägledning till dig som arbetar inom vården eller omsorgen, i arbetet med vård och stöd till enskilda personer.
Digitalt stöd för implementering av nationella riktlinjer adhd och autism
Socialstyrelsen har tagit fram ett digitalt stöd för att underlätta införandet av riktlinjerna. Det vänder sig till medarbetare, verksamhetsutvecklare och chefer. Här finns bland annat material som riktar sig till dig som arbetar i socialtjänsten, till exempel filmer, fallbeskrivningar och förslag på hur man kan lägga upp workshops.
Nationella vård- och insatsprogram – Adhd
Vård- och insatsprogrammen, VIP, tas fram av en nationell arbetsgrupp och fastställs av Nationellt programområde för psykisk hälsa. Innehållet i vård- och insatsprogrammen bygger på nationella riktlinjer och andra kunskapssammanställningar men är utformade för att möta behovet av kunskap i eller inför mötet mellan personal och individ.