Adhd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, är ett samlingsnamn för en grupp funktionsnedsättningar som utvecklas under barndomen, där personens kognitiva förmåga i varierande grad är påverkad, alltså förmågan att bland annat tänka och lösa problem.
Adhd påverkar flera livsområden och social funktionsförmåga. Hur hindrande funktionsnedsättningen blir för en enskild person beror på den omgivande miljön, dess krav, och vilket stöd personen får. Många behöver stöd för en komplex problematik.
Adhd tar sig olika uttryck i olika delar av livet, och graden av funktionsnedsättning kan variera stort mellan personer och situationer. I ett samhälle som är mer inkluderande, kan personer med adhd få bättre förutsättningar och livskvalitet.
Typiskt för adhd är svårigheter att fokusera och bibehålla uppmärksamheten över tid, svårigheter att hantera impulser och överaktivitet. Till exempel kan man ha svårt att vänta på sin tur och avbryter andra, agerar först och tänker efter sedan.
En ouppmärksam form av adhd med få eller inga symtom på överaktivitet och impulsivitet kallades tidigare add. Personer med denna form av adhd sitter ofta i egna tankar och riskerar att inte uppmärksammas i klassrummet då de sällan stör omgivningen.
Adhd är vanligt och finns i alla delar av världen. Orsakerna är inte helt kända, men både ärftliga faktorer och omgivningens krav och förväntningar spelar stor roll.
Vanligt med flera sjukdomar eller funktionsnedsättningar samtidigt med adhd
Några exempel är
- adhd och autism i kombination
- intellektuell funktionsnedsättning
- trotssyndrom – hos barn
- andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som tics, Tourettes syndrom, dyslexi och språkstörning
- motoriska svårigheter
- sömnstörning
- depression, ångestsyndrom, tvångssyndrom, ätstörningar och psykos
- skadligt bruk och beroende av alkohol eller narkotika
- fysiska sjukdomar, som diabetes och obesitas.
Flera samtidiga tillstånd ökar svårigheterna och insatserna som personen får blir mer komplexa. Ett barn som till exempel har både adhd och trotssyndrom med utmanande beteenden, kan ha svårt att kommunicera sina behov och ta emot hjälp och stöd. Detta kan kräva fler insatser från hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
Svårt att möta samhällets krav – utan rätt stöd kan hela livet påverkas
Kraven och de sociala normerna i dagens samhälle skapar ofta problem för personer med adhd. Detta kan påverka familjelivet, andra relationer, skolgången och arbetslivet. Både skolan och arbetslivet ställer till exempel ofta krav på särskilda sociala förmågor, planeringsförmåga och flexibilitet.
Barn riskerar ökande svårigheter längre fram om de tidigt misslyckas i skolan, för att de inte fått tillräckliga anpassningar efter sina behov och styrkor. Skolinspektionen har konstaterat att det finns en hög skolfrånvaro bland barn med adhd. En bristfällig skolgång kan göra det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden och att försörja sig själv som vuxen. Många med adhd har olika svårigheter i arbetslivet eller är beroende av ekonomiskt bistånd eller aktivitetsersättning.
Personer med adhd riskerar ofta att hamna i oönskade eller farliga situationer. Olyckor, förkortad livslängd och suicid är vanligare hos personer med adhd jämfört med den övriga befolkningen. Personer med adhd och samtidigt trotssyndrom eller uppförandestörning med utmanande beteenden är överrepresenterade inom Statens institutionsstyrelse (SiS) och kriminalvården. Det är därför viktigt med tidig upptäckt och tidiga stödjande insatser och miljöanpassningar, för att förbättra prognosen.
Konsekvenser för vuxna med diagnosen adhd – Kartläggning och analys – Socialstyrelsen
Anhöriga till personer med adhd
Många föräldrar till barn med adhd har egna neuropsykiatriska svårigheter. För dessa föräldrar kan det vara en stor utmaning att hitta strategier och upprätthålla en fungerande vardag i familjen.
Adhd i familjen kan leda till ansträngda relationer, konflikter och långvarig stress. Många familjer upplever stora svårigheter. Sjukskrivningar och dålig ekonomi är inte ovanligt.
Många med adhd upplever kritik och ständiga motgångar. Det påverkar också hur personerna mår och fungerar.
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, är ett samlingsnamn för en grupp diagnoser, till exempel adhd, autism och språkstörning. I temat om NPF kan du bland annat läsa om vad som är gemensamt för NPF, svårigheter inom NPF-spektrumet, och vad som är viktigt att tänka på för dig som möter personer i ditt arbete som har eller kan ha NPF, i till exempel vården och omsorgen inklusive socialtjänsten och elevhälsan.
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism
De nationella riktlinjerna vänder sig i första hand till dem som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården, elevhälsan och socialtjänsten. Men riktlinjerna kan också ge vägledning till dig som arbetar inom vården eller omsorgen, i arbetet med vård och stöd till enskilda personer.
Digitalt stöd för implementering av nationella riktlinjer adhd och autism
Socialstyrelsen har tagit fram ett digitalt stöd för att underlätta införandet av riktlinjerna. Det vänder sig till medarbetare, verksamhetsutvecklare och chefer. Här finns bland annat material som riktar sig till dig som arbetar i socialtjänsten, till exempel filmer, fallbeskrivningar och förslag på hur man kan lägga upp workshops.
Nationella vård- och insatsprogram – Adhd
Vård- och insatsprogrammen, VIP, tas fram av en nationell arbetsgrupp och fastställs av Nationellt programområde för psykisk hälsa. Innehållet i vård- och insatsprogrammen bygger på nationella riktlinjer och andra kunskapssammanställningar men är utformade för att möta behovet av kunskap i eller inför mötet mellan personal och individ.