Utredning och diagnos

En neuropsykiatrisk utredning behöver anpassas till personens behov, symtom och förutsättningar. Om utredningen individanpassas kan fler få en korrekt diagnos och lämpliga insatser.

Det är viktigt att ge insatser efter behov så snart som möjligt till personer med svårigheter som kan bero på autism eller andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personerna bör inte först behöva vänta på en neuropsykiatrisk utredning. Samtidigt bör inte en sådan utredning fördröjas när det finns en välgrundad misstanke. Utredningen ökar chansen till rätt insatser.

En neuropsykiatrisk utredning bör utföras av personal med lämplig kompetens och erfarenhet. Det bör vara minst en läkare och en psykolog. Andra professioner som kan ingå i utredningen är till exempel arbetsterapeut, logoped, socionom eller kurator.

Ibland räcker relativt avgränsade utredningar, medan större utredningar behövs när en person har mer komplex problematik. Man behöver alltid vara öppen för flera möjliga diagnoser. Med individanpassning kan utredningarna förbättras och effektiviseras, så att fler får en korrekt diagnos och lämpliga insatser.

Några grundprinciper i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för neuropsykiatrisk utredning

  • Utredningen bör anpassas till individens behov, symtom och förutsättningar. Personalen ansvarar för att utreda så mycket eller lite som behövs.
  • Man bör utgå från personens hela sjukdomshistoria. Man behöver reda ut om några svårigheter eller symtom beror på en eller flera andra sjukdomar, funktionsnedsättningar eller genetiska syndrom, eller på en svår psykosocial situation. Särskilt intellektuell funktionsnedsättning och svag teoretisk begåvning kan behöva utredas samtidigt. För yngre barn behövs ofta upprepade bedömningar före en eventuell diagnos.
  • Utredningen bör vara tvärprofessionell, med hjälp av personal med lämplig kompetens.
  • Utredningen bör vara sammanhållen och med kontinuitet i tid och plats.
  • Utredningen bör innehålla en funktions- och aktivitetsbedömning, en kartläggning av styrkor och svårigheter hos individen och omgivningen. Den bör beskriva personens funktionstillstånd och lämpliga insatser.
  • När utredningen avslutas bör resultatet förklaras på ett begripligt sätt för den som har utretts och eventuellt för andra berörda, såsom vårdnadshavare och skolpersonal, om det är förenligt med bestämmelserna om sekretess.
  • Efter att utredningen är klar bör man göra en åtgärdsplan för insatser och uppföljning, oavsett om en diagnos har ställts eller inte. Även de som inte får en diagnos kan ha stort behov av fortsatt stöd.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, är ett samlingsnamn för en grupp diagnoser, till exempel adhd, autism och språkstörning. I temat om NPF kan du bland annat läsa om vad som är gemensamt för NPF, svårigheter inom NPF-spektrumet, och vad som är viktigt att tänka på för dig som möter personer i ditt arbete som har eller kan ha NPF, i till exempel vården och omsorgen inklusive socialtjänsten och elevhälsan.

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism

De nationella riktlinjerna vänder sig i första hand till dem som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården, elevhälsan och socialtjänsten. Men riktlinjerna kan också ge vägledning till dig som arbetar inom vården eller omsorgen, i arbetet med vård och stöd till enskilda personer.

Digitalt stöd för implementering av nationella riktlinjer adhd och autism

Socialstyrelsen har tagit fram ett digitalt stöd för att underlätta införandet av riktlinjerna. Det vänder sig till medarbetare, verksamhetsutvecklare och chefer. Här finns bland annat material som riktar sig till dig som arbetar i socialtjänsten, till exempel filmer, fallbeskrivningar och förslag på hur man kan lägga upp workshops.

Remissversion av Vård och insatsprogram för autism – SKR

Vård- och insatsprogrammen (VIP) är ett kunskapsstöd som vänder sig till dig som är verksam inom primärvård, specialiserad vård, socialtjänst och skola. Vård- och insatsprogrammen arbetas fram av nationella arbetsgrupper (NAG) med deltagare från regioner och kommuner med spridning över landet. Arbetet sker inom ramen för Nationellt programområde (NPO) psykisk hälsa som är en del av Nationellt system för kunskapsstyrning hos Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen. Senast granskad:

Källor:

Nationella riktlinjer 2024: Adhd och autism – Prioriteringsstöd till dig som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården eller socialtjänsten. Socialstyrelsen, 2024.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Anmäl dig till Kunskapsguidens nyhetsbrev!