Vad är autismspektrumtillstånd?

Autismspektrumtillstånd är ett samlingsnamn för flera olika diagnoser. Gemensamt för alla autismspektrumtillstånd är begränsningar i social kommunikation, socialt samspel, beteenden, intressen och aktiviteter.

Personer med autismspektrumtillstånd har begränsningar i social kommunikation och socialt samspel, och begränsade beteenden, intressen och aktiviteter.

Diagnos inom autismspektrum var tidigare ovanligt men i takt med att kunskaperna ökar har man kunnat upptäcka fler personer med autismspektrumtillstånd. Cirka 1-2 procent av Sveriges befolkning bedöms ha någon form av autismspektrumtillstånd.

Huvudsymtom vid autismspektrumtillstånd

Symtom på autismspektrumtillstånd finns sedan tidig barndom, men blir ibland tydligt märkbara först i skolan eller senare när förväntningar på social förmåga överstiger personens faktiska förmåga. Huvudsymtomen vid autismspektrumtillstånd är begränsningar i social kommunikation och socialt samspel, och begränsade beteenden, intressen och aktiviteter. Dessa symtom kommer till uttryck på väldigt olika sätt hos personer med autismspektrumtillstånd.

Begränsningar i social kommunikation och socialt samspel

Ett av huvudsymtomen vid autismspektrumtillstånd är nedsatt förmåga till ett ömsesidigt socialt samspel. Det innebär att man har nedsatt förmåga att ta andras perspektiv och att intuitivt kunna läsa av och förstå andras tankar och känslor, och förutse vad som kommer härnäst. Vid autismspektrumtillstånd är den förmågan nedsatt i förhållande till personens allmänna utvecklingsnivå.

Socialt intresse behöver inte hänga ihop med förmåga till ett ömsesidigt socialt samspel. Många med autismspektrumstillstånd har ett starkt socialt intresse, men kan ha svårt att få och behålla vänner.

Normalbegåvade barn med autismspektrumtillstånd kan ha lite sen utveckling av talet, men när det väl kommer brukar utvecklingen gå snabbt. Ofta är språket mer vuxet än hos andra barn. Däremot är språkförståelsen konkret och bokstavlig, vilket gör att en del har svårt för att förstå ironi, ordvitsar och metaforer.

Personer med autismspektrumtillstånd har ofta svårt att svara på mer öppna frågor och berätta fritt. De berättar antingen fåordigt eller omständligt.

Barn med autism och intellektuell funktionsnedsättning har i regel en försenad eller utebliven talutveckling. En del använder bara enstaka ord medan andra använder ett språk som är korrekt till den yttre formen. De har däremot svårt att förstå meningen med kommunikation och klarar inte att använda språket på ett normalt sätt, som att inleda och hålla igång en dialog. Vissa har också så kallat ekotal, vilket innebär att de stereotypt upprepar ord eller fraser.

Raster, fester och andra tillfällen för socialt småprat är ofta svåra för personer med autismspektrumtillstånd. En del skaffar sig med tiden strategier för att hantera dessa tillfällen, andra försöker undvika dem så gott det går.

Det är viktigt att vara observant på barn som kämpar med att leva upp till sociala normer i skolan för att sedan tappa orken hemma. Många, särskilt flickor, är duktiga på att härma andra i sociala situationer och svårigheterna syns därför inte alltid utanför hemmet.

Begränsade beteenden, intressen och aktiviteter

Både barn och vuxna med autismspektrumtillstånd har ofta en nedsatt föreställningsförmåga med begränsad variation i sina beteenden, aktiviteter och intressen. Många har avancerade specialintressen, ofta inom områden med exakta faktakunskaper. Vanliga intressen är exempelvis bilar, tabeller, dataspel, matematik, men kan lika gärna vara smink, gosedjur eller hästar. Det gemensamma är det intensiva och detaljfokuserade intresset. Ofta ägnas så mycket tid åt intresset att det inkräktar på andra aktiviteter.

Att överdrivet hålla fast vid rutiner och ritualer är vanligt hos barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd. Rutinbrott kan leda till starka utbrott. Ibland kan små förändringar i välkända miljöer, som att flytta på böcker hemma i bokhyllan, upplevas svårare än större förändringar, som att resa bort ett par dagar.

En del barn med autism har motoriska stereotypier som att vifta med händerna, springa högt på tå, snurra runt eller spela med fingrarna framför ögonen. Stereotypierna blir ofta tydligare vid starka känslolägen, alltså vid både glädje, frustration och ilska. Detsamma gäller självskadande beteenden som att slå sig i ansiktet eller bita sig i handen.

Orsaker till autismspektrumtillstånd

Orsakerna till autismspektrumtillstånd är inte helt kända men sannolikt bidrar flera olika biologiska faktorer. Merparten av de biologiska orsakerna är genetiska och därmed medfödda, men autismspektrumtillstånd kan i vissa fall också bero på skador eller sjukdomar under graviditeten, förlossningen eller nyföddhetsperioden. Autismspektrumtillstånd innebär avvikelser i vissa delar av centrala nervsystemet som leder till en nedsatt eller annorlunda funktion inom några av hjärnans många olika kognitiva funktioner.

Med kognition menas tankeprocesser, sätt att tänka, bearbeta, ta in och förstå information. Vid autism påverkas de kognitiva funktioner som är nödvändiga för att utveckla en social och språklig kommunikation samt föreställningsförmåga och flexibilitet.

Andra svårigheter vid autismspektrumtillstånd

Många personer med autismspektrumtillstånd har samtidigt andra psykiatriska symtom, andra medicinska problem eller andra funktionsnedsättningar.

Psykiatriska symtom

En del personer utvecklar svåra psykiatriska symtom eftersom de inte får tillräckligt med stöd och anpassningar för sina svårigheter. Andra har samtidiga psykiatriska tillstånd som behöver diagnosticeras och behandlas, till exempel depression eller ångesttillstånd.

Medicinska problem

Vissa personer med autismspektrumtillstånd har medicinska syndrom eller andra medicinska problem som behöver behandlas. Epilepsi är vanligt i kombination med intellektuell funktionsnedsättning. Vuxna personer med autism har oftare än andra vissa sjukdomar, till exempel hjärt- och kärlsjukdom.

Andra funktionsnedsättningar

Andra funktionsnedsättningar förekommer oftare hos personer med autismspektrumtillstånd än hos andra, till exempel adhd, tics, intellektuell funktionsnedsättning, svårigheter med tal- och språk, och syn- och hörselproblem. Även svårigheter med motorik är vanligt.

Könsperspektiv på autismspektrumtillstånd

Autismspektrumstillstånd är vanligare hos pojkar än flickor. Eftersom symtomen yttrar sig delvis olika hos pojkar och flickor kan det vara svårare att känna igen autismspektrumtillstånd hos flickor. De kommer ofta senare till utredning och får en diagnos. Diagnoskriterierna bygger dessutom på kunskap som kommer från studier av framför allt pojkar.

Flickors specialintressen är lika intensiva, men rör ofta andra områden än pojkars. De intresserar sig exempelvis för människor, djur eller har konstnärliga intressen. Flickor visar också oftast ett större socialt intresse och vill ha jämnåriga kompisar, men de kan ha lika svårt med kamratrelationer som pojkar. Många flickor med autismspektrumtillstånd har en ”bästis” men om denna är frånvarande blir det väldigt svårt i sociala sammanhang.

Autismspektrumtillstånd identifieras inte alltid i barndomen trots stora svårigheter med social interaktion. Något fler män än kvinnor får diagnosen i vuxen ålder, men könsfördelningen är betydligt jämnare än bland barnen.

Innefattade tidigare flera diagnoser

Autismspektrumtillstånd var tidigare ett samlingsnamn för flera olika diagnoser och innefattade

  • autistiskt syndrom
  • Aspergers syndrom
  • atypisk autism eller autismliknande tillstånd
  • desintegrativ störning.

Autismspektrumtillstånden inkluderas i begreppet autism

Begreppet autism spectrum disorder har i DSM-5 ersatt de tidigare diagnoserna autistiskt syndrom, Aspergers syndrom, desintegrativ störning hos barn och atypisk autism. I den svenska versionen är autism spectrum disorder översatt till autism. I DSM-5 specificeras aktuell svårighetsgrad, och om intellektuell funktionsnedsättning eller nedsatt språklig förmåga förekommer. På så sätt kan en mer specifik beskrivning göras av personen med autism.

Inom svensk hälso- och sjukvård används den svenska versionen av ICD-10 (ICD-10-SE) för klassificering av tillstånd vid vårdkontakter som ska inrapporteras till bland annat hälsodataregister.

ICD-11 innebär en viss harmonisering mellan ICD och DSM. ICD-11 blev godkänd av WHO för publicering 2018, och översättning till svenska påbörjas 2020.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen. Senast granskad:
Källor:
Autism – vad är det? Om autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd, Autism och Aspergerförbundet
Utvecklings- och neuropsykiatriska störningar, Läkemdelsboken, Läkemdelsverket, 2018.
Barn som tänker annorlunda – barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd, Socialstyrelsen, 2010.
Premature mortality in autism spectrum disorder, The British Journal of Psychiatry, 2016.
Autismspektrumsyndrom ersätter Aspergers syndrom och autism, Läkartidningen 38/2014, 2014-09-23

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter