Vad är autism?

En autismdiagnos var tidigare ovanligt men i takt med att kunskaperna ökar har man kunnat upptäcka fler personer med autism. Cirka 1-2 procent av Sveriges befolkning bedöms ha någon form av autism.

Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Huvudsymtom vid autism

Symtom på autism finns sedan tidig barndom, men blir ibland tydligt märkbara först i skolan eller senare när förväntningar på social förmåga överstiger personens faktiska förmåga. Huvudsymtomen vid autism är begränsningar i social kommunikation och socialt samspel, och begränsade beteenden, intressen och aktiviteter. Dessa symtom kommer till uttryck på väldigt olika sätt hos personer med autism.

Begränsningar i social kommunikation och socialt samspel

Ett av huvudsymtomen vid autism är nedsatt förmåga till ett ömsesidigt socialt samspel. Det innebär att man har nedsatt förmåga att ta andras perspektiv och att intuitivt kunna läsa av och förstå andras tankar och känslor, och förutse vad som kommer härnäst. Vid autism är den förmågan nedsatt i förhållande till personens allmänna utvecklingsnivå.

Socialt intresse behöver inte hänga ihop med förmåga till ett ömsesidigt socialt samspel. Många med autism har ett starkt socialt intresse, men kan ha svårt att få och behålla vänner.

Normalbegåvade barn med autism kan ha lite sen utveckling av talet, men när det väl kommer brukar utvecklingen gå snabbt. Ofta är språket mer vuxet än hos andra barn. Däremot är språkförståelsen konkret och bokstavlig, vilket gör att en del har svårt för att förstå ironi, ordvitsar och metaforer.

Personer med autism har ofta svårt att svara på mer öppna frågor och berätta fritt. De berättar antingen fåordigt eller omständligt.

Barn med autism och intellektuell funktionsnedsättning har i regel en försenad eller utebliven talutveckling. En del använder bara enstaka ord medan andra använder ett språk som är korrekt till den yttre formen. De har däremot svårt att förstå meningen med kommunikation och klarar inte att använda språket på ett normalt sätt, som att inleda och hålla igång en dialog. Vissa har också så kallat ekotal, vilket innebär att de stereotypt upprepar ord eller fraser.

Raster, fester och andra tillfällen för socialt småprat är ofta svåra för personer med autism. En del skaffar sig med tiden strategier för att hantera dessa tillfällen, andra försöker undvika dem så gott det går.

Det är viktigt att vara observant på barn som kämpar med att leva upp till sociala normer i skolan för att sedan tappa orken hemma. Många, särskilt flickor, är duktiga på att härma andra i sociala situationer och svårigheterna syns därför inte alltid utanför hemmet.

Begränsade beteenden, intressen och aktiviteter

Både barn och vuxna med autism har ofta en nedsatt föreställningsförmåga med begränsad variation i sina beteenden, aktiviteter och intressen. Många har avancerade specialintressen, ofta inom områden med exakta faktakunskaper. Vanliga intressen är exempelvis bilar, tabeller, dataspel, matematik, men kan lika gärna vara smink, gosedjur eller hästar. Det gemensamma är det intensiva och detaljfokuserade intresset. Ofta ägnas så mycket tid åt intresset att det inkräktar på andra aktiviteter.

Att överdrivet hålla fast vid rutiner och ritualer är vanligt hos barn och ungdomar med autism. Rutinbrott kan leda till starka utbrott. Ibland kan små förändringar i välkända miljöer, som att flytta på böcker hemma i bokhyllan, upplevas svårare än större förändringar, som att resa bort ett par dagar.

En del barn med autism har motoriska stereotypier som att vifta med händerna, springa högt på tå, snurra runt eller spela med fingrarna framför ögonen. Stereotypierna blir ofta tydligare vid starka känslolägen, alltså vid både glädje, frustration och ilska. Detsamma gäller självskadande beteenden som att slå sig i ansiktet eller bita sig i handen.

Orsaker till autism

Orsakerna till autism är inte helt kända men sannolikt bidrar flera olika biologiska faktorer. Merparten av de biologiska orsakerna är genetiska och därmed medfödda, men autism kan i vissa fall också bero på skador eller sjukdomar under graviditeten, förlossningen eller nyföddhetsperioden. Autism innebär avvikelser i vissa delar av centrala nervsystemet som leder till en nedsatt eller annorlunda funktion inom några av hjärnans många olika kognitiva funktioner.

Med kognition menas tankeprocesser, sätt att tänka, bearbeta, ta in och förstå information. Vid autism påverkas de kognitiva funktioner som är nödvändiga för att utveckla en social och språklig kommunikation samt föreställningsförmåga och flexibilitet.

Andra svårigheter vid autism

Många personer med autism har samtidigt andra psykiatriska symtom, andra medicinska problem eller andra funktionsnedsättningar.

Psykiatriska symtom

En del personer utvecklar svåra psykiatriska symtom eftersom de inte får tillräckligt med stöd och anpassningar för sina svårigheter. Andra har samtidiga psykiatriska tillstånd som behöver diagnosticeras och behandlas, till exempel depression eller ångesttillstånd.

Medicinska problem

Vissa personer med autism har medicinska syndrom eller andra medicinska problem som behöver behandlas. Epilepsi är vanligt i kombination med intellektuell funktionsnedsättning. Vuxna personer med autism har oftare än andra vissa sjukdomar, till exempel hjärt- och kärlsjukdom.

Andra funktionsnedsättningar

Andra funktionsnedsättningar förekommer oftare hos personer med autism än hos andra, till exempel adhd, tics, intellektuell funktionsnedsättning, svårigheter med tal- och språk, och syn- och hörselproblem. Även svårigheter med motorik är vanligt.

Könsperspektiv på autism

Autism är vanligare hos pojkar än flickor. Eftersom symtomen yttrar sig delvis olika hos pojkar och flickor kan det vara svårare att känna igen autism hos flickor. De kommer ofta senare till utredning och får en diagnos. Diagnoskriterierna bygger dessutom på kunskap som kommer från studier av framför allt pojkar.

Flickors specialintressen är lika intensiva, men rör ofta andra områden än pojkars. De intresserar sig exempelvis för människor, djur eller har konstnärliga intressen. Flickor visar också oftast ett större socialt intresse och vill ha jämnåriga kompisar, men de kan ha lika svårt med kamratrelationer som pojkar. Många flickor med autism har en ”bästis” men om denna är frånvarande blir det väldigt svårt i sociala sammanhang.

Autism identifieras inte alltid i barndomen trots stora svårigheter med social interaktion. Något fler män än kvinnor får diagnosen i vuxen ålder, men könsfördelningen är betydligt jämnare än bland barnen.