Att utreda boendestöd

Vem kan få boendestöd?

I förarbetena till socialtjänstlagen står det att socialtjänsten har i uppdrag att ge stöd till personer som på grund av ålder eller funktionsnedsättning, sjukdom eller liknande inte kan tillgodose sina egna behov eller kan få dem tillgodosesedda på annat sätt. Socialtjänsten kompenserar för detta genom social omsorg.

Vilken lagstiftning reglerar insatsen boendestöd?

Boendestöd är en insats för att tillgodose den enskildes personliga behov och kan beviljas med stöd av 11 kap. 1 § socialtjänstlagen, efter en individuell behovsprövning. Boendestöd är inte en särskilt reglerad insats i socialtjänstlagen, utan är en insats för personliga behov som kan ges med stöd av den generella bestämmelsen i 11 kap. 1 §.

Det finns andra benämningar på insatser som omfattas av samma reglering, till exempel hemtjänst, hemmahosare eller assistansliknande hemtjänst. Det står inte så mycket i lagen eller i förarbetena om boendestöd, och det går inte att utifrån lagstiftningen beskriva skillnaden mellan exempelvis hemtjänst och boendestöd, eller att utläsa att vissa åldersgrupper inte kan få boendestöd. Det finns inte heller några nationella regler som säger att stödet enbart riktar sig till personer som har psykisk funktionsnedsättning. Däremot kan kommunen ha organiserat det så att insatsen beslutas av kommunala socialpsykiatrin eller att olika utförare har specialiserat sig på vissa grupper, till exempel barnfamiljer eller personer som tillhör LSS personkrets.

Ibland behövs mer stöd

Socialstyrelsen har i nationella riktlinjer rekommenderat boendestöd som en insats som socialtjänsten bör erbjuda till vissa målgrupper, bland annat personer med schizofreni, schizofreniliknande tillstånd, adhd, autism, ätstörningar samt personer med skadligt bruk och beroende. Det utesluter inte att stödet är bra även för andra grupper.

I riktlinjerna står det att insatsen boendestöd inte alltid räcker för att tillgodose en persons behov. För personer med stora behov av stöd kan bostad med särskilt stöd enligt socialtjänstlagen eller bostad med särskild service enligt LSS vara aktuellt. I dessa boendeformer finns tillgång till fast personal. Personer som omfattas av LSS kan även ha rätt till personlig assistans.

Arbeta uppsökande och samverka

Socialnämnden ska i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänsten och vilka insatser den kan erbjuda. När det är lämpligt ska nämnden samverka med andra samhällsorgan och med enskilda organisationer. Genom att ha regelbunden kontakt med exempelvis olika brukarorganisationer, psykiatrin och skola kan socialnämnden fånga upp behov på gruppnivå hos kommuninvånarna.

Svårt att söka och ta emot stöd och hjälp

Personer med stora behov söker inte alltid själva hjälp eller tar emot det stöd som erbjuds. Det kan ha flera orsaker, till exempel en annorlunda verklighetsuppfattning, rädsla eller svår trötthet. Det kan även bero på låg tilltro till den egna förmågan, att insatserna som erbjuds inte kommer att utgå från de egna behoven, eller negativa erfarenheter av vård och omsorg. En uppgift för handläggaren blir då att arbeta med att skapa tillit och motivera personen att söka stöd.

Det kan underlätta om möjligheten finns att träffa personen flera gånger för att få en så bra bild som möjligt av behoven och kunna reflektera tillsammans.

Vilka uppgifter behöver hämtas in?

Socialtjänsten ger stöd utifrån behov, det innebär att personen inte behöver ha någon viss diagnos för att få exempelvis boendestöd. Samtidigt är det bra att veta vilka stödbehov personen har, så att handläggare tillsammans med den enskilde kan sätta relevanta mål för uppdraget. Det är bra att veta om behovet beror på en kronisk sjukdom eller livslång funktionedsättning, där boendestödet kan kompensera genom att avlasta stress och minska riskfaktorer. Eller om boendestödet ska fokusera på återhämtning och rehabilitering på grund av ett temporärt nedsatt hälsotillstånd.

Den viktigaste informationskällan är den enskildes egen beskrivning av sin situation men kompletterande uppgifter kan även behöva hämtas in från andra, till exempel anhöriga, ställföreträdare, skola eller arbetsgivare. För att få ta kontakt med utomstående krävs den enskildes samtycke. Handläggaren kan hjälpa till med att skaffa upplysningar och yttranden från andra myndigheter som är nödvändiga för utredningen. Detta kan många gånger vara enklare än att den enskilde själv måste vända sig dit.

När det finns barn hos den som får boendestöd

Om personen som boendestöd har barn, så kan det finnas ytterligare saker handläggaren behöver tänka på utifrån personens föräldraförmåga i relation till barnrättsperspektivet. Det kan exempelvis finnas behov av extra tid för stöd att planera inköp, barnets aktiviteter, hantera myndighetskontakter eller att planera hushållssysslor.

Det kan också finnas äldre barn och unga, som bor hemma hos sina föräldrar och behöver eget boendestöd. Det handlar om att kunna frigöra sig från sina föräldrar på ett adekvat sätt och i situationer där unga utan funktionedsättning klarar olika uppgifter utan föräldrarnas stöd. Exempelvis kan det finnas ungdomar med funktionsnedsättning som har svårigheter att komma i väg till skolan eller andra aktiviteter och få struktur i sin vardag.

Beställning till utförare

Boendestöd bygger på den enskildes delaktighet. Det är därför angeläget att den som ska få boendestöd också är delaktig med att formulera uppdragsbeskrivningen.

Den uppdragsbeskrivning som skickas till utföraren har en naturlig begränsning i att kunna fånga alla personens behov. De anställda som ger boendestödet kan med tiden upptäcka nya behov som handläggaren inte uppfattade under utredningstiden. Det kan därför finnas fördelar med en mer öppen beskrivning av uppdraget.

Vissa kommuner beviljar ett större antal timmar under de första tre månaderna. Under denna tid lär boendestödjaren känna stödanvändaren och tar reda på vilket behov av stöd som finns i vardagslivet. Därefter är det lättare att beskriva insatsens innehåll och omfattning.

Boendestödet kan ses som en utvecklingsprocess där stödet förändras beroende på personens varierande behov på vägen mot självständighet. Därför är det angeläget med täta uppföljningar.