Uppmärksamma risker
När boendestödjaren känner individen kan det bidra till att kunna upptäcka tidiga tecken på försämrad fysisk och psykisk hälsa. Det kan också röra skadligt bruk och beroende, ofrivillig ensamhet och försämrad ekonomi. Boendestödjaren kan också arbeta med att trygga boendesituationen och sociala relationer. Boendestödjaren har möjlighet att genom en god relation till personen vara ett stöd i vardagen och stärka personens resurser och förutsättningar att hantera händelser och utmaningar i livet.
Stödet anpassas utifrån personens aktuella behov och kan förebygga en försämring i hälsa och livssituation, som skulle kunna medföra större behov av vård och omsorg längre fram. Samtidigt kan boendestöd inte ersätta mer omfattande insatser som bostad med särskilt stöd eller bostad med särskild service, om personen behöver detta stöd
Personer med psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning har allmänt en sämre somatisk hälsa, inklusive munhälsa, jämfört med övriga i befolkningen. Boendestödjare kan arbeta med att främja, uppmuntra och stärka de faktorer som kan ha skyddande effekt. Boendestödjaren behöver också vara uppmärksam på när den man arbetar hos behöver vård och kontakt med hälso- och sjukvården.
Självständigt vuxenliv
Övergången från ungdom till vuxenliv kan innebära nya relationer, övergång från skola till arbete och att flytta från föräldrahemmet till ett eget boende. Unga personer i allmänhet möter utmaningar i övergången till vuxenlivet, men unga personer med funktionsnedsättning har sämre villkor än jämnåriga utan funktionsnedsättning. För unga med funktionedsättning betyder också övergången även nya vårdkontakter då man går från BUP till vuxenpsykiatri eller från barnhabiliteringen till vuxenhabilitering. Unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever ofta övergången till ett självständigt vuxenliv som särskilt utmanande. Boendestöd kan i dessa fall inte bara vara ett praktiskt stöd utan en relationell trygghet som möjliggör att klara vardagen. Att ha en och samma kontaktperson över tid är särskilt betydelsefullt.
Material som kan underlätta för unga personer som får boendestöd
Utformning av mitt boendestöd, Karolinska institutet
där den som just fått boendestöd tillsammans med sin boendestödjare kan gå igenom hur stödet ska kunna utformas på ett sätt som passar just den (unga) personen
Forskning om boendestöd vid adhd och autism, KIND Karolinska Institutet
Förebygga ekonomisk och social utsatthet
Boendestödet finns med personen i vardagliga situationer och händelser. En viktig del i vardagen kan vara att agera på och förstå information från myndigheter och andra. Det kan till exempel handla om åtaganden som direkt påverkar personens privatekonomi eller beslut från olika myndigheter.
Det är vanligt att personer med boendestöd av olika skäl har svårt att komma ihåg det som har blivit sagt på möten, hålla reda på avtalade tider, sätta i gång med aktiviteter och veta vad som förväntas i olika sammanhang. Boendestödjarens uppgift kan då vara att ”gå bredvid” när personen ska upprätthålla kontakterna med myndigheter och andra. Ibland behöver boendestödjaren tillsammans med personen göra andra verksamheter uppmärksammade på vilket stöd som saknas.
Läs mer
Guide till stöd och hjälp
Denna skrift vänder sig direkt till den som behöver stöd, och berättar om olika typer av stöd som kan erbjudas från kommunen eller hälso- och sjukvården. Den kan användas av boendestödjaren som pedagogiskt stöd i samtal. Guiden kan skrivas ut eller beställas.
Guide till stöd och hjälp – För dig med psykisk ohälsa och funktionsnedsättningar som behöver stöd i vardagen, Socialstyrelsen
Andra roller som stödjer personen och samordnar vård och omsorg
Det finns flera aktörer i samhället som kan ha liknande uppdrag som boendestödjaren, exempelvis att stödja personer med att sköta sin ekonomi. Men alla har inte dessa stödformer och uppdragen ser olika ut:
Roller som stödjer – inom temat Personer med psykisk funktionsnedsättning och stora behov
Förebygga avhysning och vräkning
Få händelser skapar en så stor risk för hemlöshet och en försvagad position på bostadsmarknaden som att bli avhyst. De hushåll som befinner sig i farozonen för att bli avhysta har ofta svaga nätverk och små ekonomiska ramar. Det handlar framför allt om personer som befinner sig i någon form av ekonomisk eller social utsatthet till följd av våld i nära relation, separation, långvarig arbetslöshet, psykisk eller fysisk sjukdom eller skadligt bruk eller beroende. Det är ofta de grupper som boendestödjare möter.
Som boendestödjare är det viktigt att vara observant på oöppnad post eller om personen är bekymrad över sin ekonomi. Även om detta inte ingår i uppdraget eller beställningen är det viktigt att ta upp sådana frågor och erbjuda personen att ta kontakt eller förmedla kontakt med hyresvärd eller försörjningsstödet i kommunen. Att skapa struktur i vardagen och rutiner för att sköta hemmet och ekonomin är angeläget, likasom att stödja i myndighetskontakter
Läs mer om att förebygga avhysning och vräkning
Stöd för socialtjänsten i arbetet med att förebygga avhysningar, Socialstyrelsen
Samarbeta med hälso- och sjukvården utifrån personens behov
Det är vanligt att personer som beviljas boendestöd även behöver vård och stöd från andra verksamheter. I vardagen kan boendestödjaren vara personens handfasta stöd men också länken till annan vård och omsorg, om personen ger sitt samtycke. Till exempel genom att följa med på vårdbesök eller bidra i arbetet med en personlig krisplan. Boendestödjaren kan även vara ett viktigt stöd inför att personen läggs in på sjukhus och efter sjukhusvistelsen. Ett exempel är när en person behöver psykiatrisk öppen- och slutenvård och ibland tvångsvård.
Läs mer om personliga krisplaner på Kunskapsguiden
Stödja till att delta i screening för livmoderhalscancer och mammografi
Fysiska hälsoproblem kan orsakas eller förvärras av den psykiska grundsjukdomen, av levnadsvanor, biverkningar av läkemedel eller bristande tillgång till somatisk vård. Patienter med allvarlig psykisk sjukdom får i lägre utsträckning tillgång till nödvändiga medicinska omhändertagande för somatiska sjukdomar som personer utan allvarlig psykisk ohälsa. En uppgift för boendestödjaren kan vara att stödja personen att ta sig till de olika former av screening som regionerna erbjuder.
SKR har i samarbete med NSPH, Partnerskap för psykisk hälsa och Regeringskansliet tagit fram ett informationsblad för boendestödjare.
Förebygga suicid
Boendestödjare kan ha en viktig roll för personer som har tankar på att ta sitt liv. Som boendestödjare har man inget ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser, däremot har socialtjänsten ett ansvar att samverka med hälso- och sjukvården när en person behöver insatser från flera verksamheter. Boendestödjaren har därför en viktig roll i att stödja personen vidare till hälso- och sjukvården om det finns behov av det. Det är viktigt att fråga hur personen mår. Genom att uppmärksamma risker kan man stötta personen att ta kontakt med exempelvis primärvården eller öppenpsykiatrin om det finns behov av det.
Läs mer om suicid
Suicid och suicidprevention, Kunskapsguiden
Du kan göra skillnad när någon har tankar på att ta sitt liv, Socialstyrelsen
Förebygga suicid – om bemötande i socialtjänsten, Socialstyrelsens utbildningsportal