I hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL, står att målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en god vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att kravet på god vård uppfylls. När hälso- och sjukvård ges till barn ska barnets bästa särskilt beaktas.
Samma målsättning har formulerats i lagstiftningen för tandvården. Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen, enligt tandvårdslagen (1985:125), TvL. Tandvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god tandvård. När tandvård ges till barn ska barnets bästa särskilt beaktas.
I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2022:39) om våld i nära relationer regleras hälso- och sjukvårdens och tandvårdens ansvar i arbetet med våld i nära relationer.
Personalen behöver kunskap om våldsutsatthet
Vårdgivaren bör se till att personalen i hälso- och sjukvården och tandvården har kunskap om våld och övergrepp i nära relationer för att kunna ge god vård. Personalen behöver också ha förmåga att omsätta dessa kunskaper i det praktiska arbetet, enligt de allmänna råden i HSLF-FS 2022:39.
Helhetssyn på patientens situation
Hälso- och sjukvården ska vara av god kvalitet, enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL. Därför är det viktigt att personal inom hälso- och sjukvården har en helhetssyn på patientens situation. Det är ofta inte tillräckligt att ställa diagnos och behandla ett visst symtom. Vårdpersonalen behöver få en uppfattning om varför patienten har ett visst problem och varför en sjukdom eller skada kan ha drabbat patienten. Helhetssynen kan bidra till ett mer varaktigt resultat av de åtgärder som sätts in och förebygga att sjukdom eller skada inträffar på nytt.
Hälso- och sjukvårdens ansvar för barn som anhöriga
Hälso- och sjukvården har särskilda skyldigheter när barn har rollen som anhörig, enligt HSL. Verksamheter som bedriver hälso- och sjukvård eller tandvård behöver därför i vissa fall ta reda på om det finns barn i en vuxen patients närhet för att kunna uppfylla sina skyldigheter.
HSL anger att hälso- och sjukvården särskilt ska beakta barnets behov av information, råd och stöd om barnets föräldrar eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med
-
har en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning
-
har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada
-
har ett missbruk av alkohol, annat beroendeframkallande medel eller spel om pengar
-
utsätter eller har utsatt barnet eller en närstående till barnet för våld eller andra övergrepp.
Samma skyldighet finns om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider.
Ledningssystemet – viktigt verktyg i arbetet med barn i utsatta situationer
Alla verksamheter i hälso- och sjukvården och tandvården måste ha ett ledningssystem. Ledningssystemet är ett verktyg för att uppnå kvalitet. Det ska vara ett stöd i att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Ledningssystemet är viktigt i arbetet med utsatta barn, att ha ett systematiskt arbetssätt för att upptäcka våld och säkra att det finns rutiner för att exempelvis uppmärksamma uteblivna tandläkarbesök.
Vårdgivaren ansvarar för att utarbeta processer och rutiner för att säkra verksamhetens kvalitet. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete innehåller bestämmelser om hur det ska gå till.
Inom ramen för sitt ledningssystem ska vårdgivaren fastställa de rutiner som behövs för att verksamheten ska vara av god kvalitet. Utifrån de processer som identifieras ska vårdgivaren utarbeta och fastställa de rutiner som behövs, enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2022:39) om våld i nära relationer anger att varje vårdgivare ska ha de rutiner som behövs för att säkra och utveckla kvaliteten i arbetet med våldsutsatta och barn som bevittnat våld.
För hälso- och sjukvården finns det föreskrifter om att vårdgivaren ska ha rutiner för när och hur personalen ska ställa frågor om våld för att kunna upptäcka våldsutsatta och barn som bevittnat våld, som behöver vård. Detta regleras i HSLF-FS 2022:39. När det gäller tandvården finns det istället allmänna råd om att vårdgivaren bör ha rutiner för när och hur personalen ska ställa frågor om våld för att kunna upptäcka våldsutsatta och barn som bevittnat våld som behöver tandvård.
Förebygga våld genom patientsäkerhetsarbete
Om vårdgivaren får kännedom om att våld som förekommit inte uppmärksammats i verksamhetens arbete med utsatta barn kan vårdgivaren behöva utreda detta närmare. Vårdgivaren har ett ansvar att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Det innebär bland annat att utreda händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada.
Om vårdgivaren får kännedom om att ett barn som är känt inom verksamheten varit utsatt för våld kan det vara värdefullt att göra en genomgång av vårdförloppet. Då kan man ta reda på om det funnits signaler eller uppgifter som vården borde ha reagerat på eller hanterat på ett annat sätt så att barnet fått hjälp i ett tidigare skede.
Om vårdgivaren identifierar faktorer som har påverkat händelseförloppet tar vårdgivaren ställning till om händelsen ska anmälas till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL. En anmälan, så kallad Lex Maria, ska i så fall snarast göras till IVO, enligt Inspektionen för vård och omsorgs föreskrifter om anmälan av händelser som hade medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada.
Syftet med utredningen är att hindra att liknade händelser inträffar igen, eller om de inte helt går att förhindra, begränsa effekterna av sådana händelser.
Råd, stöd och behandling
Det är viktigt att tidigt upptäcka och erbjuda stöd både till barnet som har utsatts för våld och till familjen. Det är också viktigt att barn som utsätts för våld i olika sammanhang kan få det stöd, den rehabilitering och det skydd som de behöver. Hälso- och sjukvården behöver därför ta ställning till om barnet har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och i så fall vilka insatser.
Vilka insatser hälso- och sjukvården ska erbjuda måste ske utifrån en bedömning av det enskilda barnet. Barnets inställning till eventuell behandling ska klargöras så långt som möjligt. Barnets inställning ska vägas i förhållande till barnets ålder och mognad, anger PL.
Barn som söker hälso- och sjukvård – meddelandeblad hos Socialstyrelsen
Dokumentation
Patientjournalen är i första hand till för att bidra till en god och säker vård av patienten. Dokumentationen används även för bland annat uppföljning och utveckling av verksamheten, tillsyn och rättsliga krav, uppgiftsskyldighet enligt lag samt forskning. Det framgår av patientdatalagen, (2008:355), PDL.
När personal inom hälso- och sjukvården och tandvården upptäcker att ett barn far illa och gör en anmälan till socialtjänsten är det viktigt att detta dokumenteras. Symtom och tecken som ger misstanke om att barnet far illa ska dokumenteras i patientjournalen om det hör till sådana uppgifter som behövs för en god och säker vård av patienten. Om barnet är patient i hälso- och sjukvården och visar symtom eller tecken som väcker misstanke om att barnet är utsatt för våld eller bevittnat våld har vårdgivaren ansvar för att personalen genomför vissa åtgärder, bland annat en anmälan. Det finns också en skyldighet att dokumentera åtgärderna som genomförts i patientjournalen, enligt HSLF-FS 2022:39.
Dokumentationen i patientjournalen kan vara sådant som framkommer i samtal, observationer eller undersökningar, och som har betydelse för patientsäkerheten och kvaliteten. Det kan vara tecken på bristande omsorg (omsorgssvikt) eller skador efter våld eller sexuella övergrepp. En väl underbyggd dokumentation ger goda förutsättningar för en bra utredning inom både hälso- och sjukvården och socialtjänsten, men även för att ett bra rättsintyg som håller för rättens bedömning ska kunna skapas. I PDL framgår att syftet med att föra en patientjournal i första hand är att bidra till en god och säker vård av patienten, men även att den är en informationskälla för rättsliga krav.
Anmäla oro för barn
Personal inom hälso- och sjukvården och tandvården har en skyldighet, enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, att genast anmäla till socialtjänsten om man i verksamheten får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det behövs inga tydliga tecken eller bevis för att göra en anmälan till socialtjänsten. Skyldigheten att anmäla kvarstår även om barnet eller familjen redan har en kontakt med socialtjänsten.
När det rör rutin för anmälningsskyldigheten enligt SoL ska vårdgivare som i sin verksamhet tar emot barn eller deras närstående fastställa rutiner för hur anmälningsskyldigheten ska fullgöras vad gäller ett barn som kan vara våldsutsatt.
Anmäla oro för barn – Stöd för anmälningsskyldiga och andra anmälare – Socialstyrelsen