Upptäcka våld inom hälso- och sjukvården och tandvården

Både inom hälso- och sjukvårdens olika verksamheter och inom tandvården har personalen stora möjligheter att upptäcka barn som far illa eller misstänks att fara illa.

Barnhälsovården möter i stort sett alla barn i förskoleåldern vid regelbundna hälsobesök. Under barnets två första levnadsår är barnhälsovården en av få verksamheter som har möjlighet att tidigt uppmärksamma behovet av insatser för barn. Elevhälsans hälso- och sjukvård når majoriteten av alla barn och unga i sin målgrupp. Även barn- och ungdomstandvården når nästan alla barn i Sverige. Av tandvårdslagen framgår att Folktandvården ska svara för en regelbunden och fullständig tandvård för personer till och med det år de fyller 23 år.

Barn med funktionsnedsättning som far illa kan finnas inom i stort sett alla hälso- och sjukvårdens verksamheter – exempelvis primärvården, barnkliniker, hjälpmedelsverksamheter, habiliteringen, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), elevhälsan, ungdomsmottagningar. 

Hälso- och sjukvårdspersonal kan också uppmärksamma eller känna oro över att ett barn i vård och omsorg kan vara utsatt för våld. Det kan till exempel vara i familjehem, på korttidsboende, i hem för vård och boende (HVB), i bostad med särskild service (LSS-boende) eller på ungdomshem. Hälso- och sjukvårdspersonal kan även känna oro för ett barn i samband med att hälso- och sjukvård ges till vuxna patienter. 

Personalen behöver kunskap om våldsutsatthet

I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2022:39) om våld i nära relationer regleras hälso- och sjukvårdens och tandvårdens ansvar i arbetet med våld i nära relationer. Vårdgivaren bör se till att personalen i hälso- och sjukvården och tandvården har kunskap om våld och övergrepp i nära relationer för att kunna ge god vård. Personalen behöver också ha förmåga att omsätta dessa kunskaper i det praktiska arbetet, enligt de allmänna råden i HSLF-FS 2022:39.

Tecken på att ett barn kan ha utsatts för våld

En förutsättning för att hälso- och sjukvården ska kunna erbjuda barnet vård, stöd och hjälp är att man upptäcker att barnet har utsatts för våld.

På samma gång som det är viktigt att vara vaksam på att barn far illa eller försummas är det viktigt att känna till att symtom som kan tolkas som försummelse också kan vara tecken på en funktionsnedsättning.

Tecken på att barnet kan ha utsatts för våld är till exempel blåmärken, rodnader och rivmärken, frakturer, oro och rädsla, förändring i sitt sätt att vara eller tillbakagång i utvecklingen. När personal är uppmärksam och har kunskap om våld ökar sannolikheten för att upptäcka utsatthet för våld.

Om ett barn visar symtom eller tecken som väcker misstanke om att barnet är våldsutsatt eller har bevittnat våld, ska vårdgivaren se till att hälso- och sjukvårdspersonalen

  1. beaktar vilka behov barnet kan ha av vård, fysiskt och psykiskt med anledning av våldet
  2. gör en anmälan till socialtjänsten
  3. ställer frågor till medföljande vuxen om orsaken till symtomen eller tecknen, om det är möjligt utan att det innebär risk för barnet
  4. frågar barnet i enrum om orsaken till symtomen eller tecknen när så är möjligt och med hänsyn tagen till barnets ålder och mognad.

Detta enligt HSLF-FS 2022:39.

Tecken på våld som tandvården kan upptäcka

Det finns tecken på utsatthet för våld som kan vara särskilt viktiga för tandvården att uppmärksamma. Barns munhälsa avslöjar mycket om hur deras behov av omsorg och omvårdnad tillgodoses, men den kan också höra samman med en funktionsnedsättning.

Barn som utsätts för brister i omsorgen (omsorgssvikt) har ofta brister i munhälsan. När barn besöker tandvården har personalen stora möjligheter att uppmärksamma tecken på omsorgssvikt eller våld. Personalen har också goda möjligheter att prata med barnen och att lägga märke till samspelet mellan barn och föräldrar.

Tecken på att barnet utsatts för våld kan till exempel vara sårskador, blåmärken, utslagna tänder, frakturer på käkar och tänder eller omfattande kariesskador till följd av att barnets munhygien inte skötts som den ska. Tandvårdsrädsla och att barnet har svårt att genomföra tandvårdsbehandlingar är också något som kan tyda på våldsutsatthet. Om barnet uteblir från tandläkarbesök utan rimlig förklaring är det också en varningssignal att ta på allvar.

På samma gång som det är viktigt att vara vaksam på att barn far illa eller försummas är det viktigt att känna till att symtom som kan tolkas som försummelse också kan vara tecken på en funktionsnedsättning.

Exempelvis kan vissa kromosomavvikelser ge orala symtom. Fläckar eller defekter i tandemaljen kan vara ett symtom på att barnet har en funktionsnedsättning, liksom dålig munhälsa med mycket karies och tandköttsinflammation.

Anmäla oro för barn

Personal inom hälso- och sjukvården och tandvården har en skyldighet, enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, att genast anmäla till socialtjänsten om man i verksamheten får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det behövs inga tydliga tecken eller bevis för att göra en anmälan till socialtjänsten. Skyldigheten att anmäla kvarstår även om barnet eller familjen redan har en kontakt med socialtjänsten.

När det rör rutin för anmälningsskyldigheten enligt SoL ska vårdgivare som i sin verksamhet tar emot barn eller deras närstående fastställa rutiner för hur anmälningsskyldigheten ska fullgöras vad gäller ett barn som kan vara våldsutsatt.

Vårdgivaren ska ha rutiner för hur anmälningsskyldigheten ska följas när ett barn är utsatt för våld eller har bevittnat våld, enligt SoL.

Anmäla oro för barn – Stöd för anmälningsskyldiga och andra anmälare hos Socialstyrelsen

Barn som far illa eller riskerar att fara illa – En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldigheten och ansvar, hos Socialstyrelsen

Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld – utbildningsmaterial till socialtjänsten

Utbildningsmaterialet till personal inom socialtjänsten som kan komma i kontakt med personer som blivit utsatta för våld i sina nära relationer. Syftet med materialet är att ge ökad kunskap om våld i nära relationer för att socialtjänsten ska kunna arbeta ändamålsenligt i möten med individer som utsätts eller riskerar att utsättas för våld i nära relation.

Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld – utbildningsmaterial till hälso- och sjukvården och tandvården

Utbildningsmaterial till personal inom hälso- och sjukvården som kommer i kontakt med vuxna i sitt arbete. Syftet med materialet är att ge kunskap om hur våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck kan yttra sig och vilka konsekvenser det kan få för hälsan samt på vilket sätt det kan uppmärksammas.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen. Senast granskad:

Källor:

Barn som far illa eller riskerar att fara illa - En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldigheten och ansvar, Socialstyrelsen, 2014
Våld – handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Socialstyrelsen, 2016
Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld. Ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården och tandvården, Socialstyrelsen, 2021
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSfS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, Socialstyrelsen
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2022:39) om våld i nära relationer Socialstyrelsen, 2022

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Mejla till oss

Skicka ett mejl till nyhetsbrev.KG@socialstyrelsen.se och skriv att du vill bli tillagd som prenumerant.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter